Naivitet visar sig på många sätt.

Föräldrar skickar sina barn till Engelska skolan i tron att det ska vara av godo för barnens språkinlärning. Vad engelskan anbelangar skulle barnen istället lära sig den bra mycket bättre med skollovsvistelser i naturligt engelskspråkiga miljöer. Vad svenskan anbelangar utvecklar barnen den sämre än de barn som går i vanliga kommunala skolor. Kunskapsinhämtningen i andra ämnen blir också sämre av den enkla anledningen att undervisningen inte sker på modersmålet. På köpet degraderas också svenskans status till ett andra rangens undervisningsspråk.

Det enda som talar till Engelska skolans fördel är disciplinen och att man inte har några stökiga elever där. Den som inte håller måttet slussas tillbaka till den kommunala skolan. Engelska skolan har huvudsakligen etablerat sig på grundskolenivån. På gymnasienivån är det svårare för dem, eftersom barnen då har kommit upp i en ålder då de reagerar mot alltför mycket disciplin. Risken för stökiga klasskamrater där är dessutom låg. Väl där presterar barnen inte ett dugg bättre än om de skulle ha gått i den vanliga kommunala skolan tidigare, knappast ens i engelska.

Lärare är myndighetspersoner och i särskilt två avseendet är det viktigt – betygsättning och utvecklingssamtal. Samtalen med föräldrarna är de enligt lag skyldiga att föra på svenska, om föräldrarna så kräver. Det är nog så svårt för en lärare som inte kan svenska mer än rudimentärt. För att sätta betyg krävs att man är behörig. Få eller inga andra skolor har så få behöriga lärare som Engelska skolan, ibland färre än hälften av dem.

Den skolpeng som följer varje enskild elev och som betalas ut av Staten ligger på ett snitt av cirka 54 000 kronor. Av dessa slussar Engelska skolan över 9 000 kronor till USA i vinst.  Att man får så mycket pengar över beror på att man håller sig med genomgående stora klasser, att man lägger ganska små belopp på elever med särskilda behov och så vidare.  

Så var det inte tänkt när Staten bestämde sig för skolpengsystemet för tjugo år sedan. Man uppträder extremt naivt. I inget annat europeiskt land är det möjligt för riskkapitalister att mjölka skolväsendet så flagrant som i Sverige. Utomlands har man förstått att sätta en broms för valfriheten ofta kopplad till en varierande hög ”egenavgift” för föräldrarna. Det skulle behövas även i Sverige. I Norge och Danmark t ex är det bara stiftelser och icke-vinstdrivande företag som får driva friskolor.

Engelska skolans affärsidé är genial – skumma av gräddan av Sveriges skolelever, de som inte är så resurskrävande – skönmåla det hela som effektivisering, som lätt kan åstadkommas under de förutsättningarna. Plocka sedan hem miljonvinsterna. Att svenska skolelevers kunskaper i det egna modersmålet och i andra skolämnen blir sämre på kuppen är inte så viktigt i det sammanhanget. Inte heller att deras kunskaper i engelska inte blir så särskilt mycket bättre.

Engelska skolan har siktet inställt på expansion. Man har redan registrerat företagsnamn som omedelbart kan tas i bruk på ett trettiotal orter i landet, varav många hör till de största. Om de inte gör det bor ändå så många i kranskommunerna att elevunderlaget är garanterat stort. Mindre orter och glesbygd är inte affärsmässigt intressanta.

Ett par grävande journalister har tagit fram intressanta fakta om förutsättningarna för att få driva förskolor i Sverige. Några av dem redovisar jag nu, med en passus. Jag vill absolut inte påstå att detta gäller Engelska skolan. Det är mera flatheten från myndigheternas sida jag vill ha fram.

Journalisterna  har avslöjat friskoleföretagare som trots kraven på sund ekonomi dömts för bokföringsbrott och skattebrott. De hittade även andra brottslingar, varav en dömdes i Sveriges största sexbrottshärva. Är sådana personer lämpliga att driva friskolor? Sanningen är att Skolinspektionen inte ens har tagit ställning till saken. De får nämligen inte kontrollera brottsregister. Systemet innebär alltså att man kan vara en dömd pedofil, avancerad skattesmitare eller grov ekobrottsling – Skolinspektionen ger ändå sitt tillstånd. Bor ägarna i andra världsdelar blir kontrollerna ännu svårare att genomföra.

Skolan ska inte handla om aktieutdelningar, vinster eller skatteparadis. Den ska handla om alla elevers rätt till en god utbildning.

Gunnar Lund  

12/10 2012