Hej Samuel!
 
Jag ser av din artikel i Personligt (1) i dag (2013-01-28) att du medverkar i förändringen av svenska språket, och på sätt och vis är det väl beundransvärt, nya ord för ungdomar och invandrare underlättar kanske användningen av svenska språket. Men jag som pensionär och många av oss äldre förstår inte alltid de nya uttrycken, det blir besvärligt.
 
Du använder “lookalike” som ett svenskt ord, men stavar det på engelska.
Du skriver “lookalikes” i pluralis när det kanske borde heta lookalikare, men det betyder kanske vara mer lik någon?
Du skriver “lookaliken” i singularis bestämd form, ska det inte vara “the lookalike”? Kanske det ska tolkas som liken på platsen Looka?
 
Hur ska man uttala “lookalike” på svenska? Det finns ju egentligen inte något svenskt uttal för det ordet, vi ska ju ha med även det sista e-et, och då finns det ingen som förstår, inte ens engelsktalande!
 
Med vänliga hälsningar
Kenneth Ullberg

(1) Östgöta Correspondenten

28/1 2013