Från: Per-Åke Lindblom
Skickat: den 25 april 2013 19:40
Till: Patrick Vestberg; Lennart Kågestam
Ämne: Namn på ny gymnasieskola

Patrick Westberg/Lennart Kågestam

Varför har den nya gymnasieskolan i Kista fått ett engelskt namn, Stockholm Science & Innovation School?

Med vänlig hälsning
 
Per-Åke Lindblom
Spånga

Hej,

Det är för att spegla skolans profil med partners som är globala företag och universitet. Skolan kommer att ha kontakter utomlands och göra besök där. Det är även ett sätt att tydligt visa att skolan är ny.

Hoppas att du fått svar på din fråga, annars så hör av dig

Vänliga hälsningar

Patrick Vestberg
Rektor
Stockholm Science & Innovation School
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Kista

26/4 2013
 
Bäste Patrick

Tack för ditt svar, men din argumentation övertygar mig dessvärre inte.

För det första är Stockholm Science & Innovation School en kommunal skola, som finansieras med skattemedel. Det finns en språklag, som anger att svenska är huvudspråk i Sverige och dessutom fem erkända minoritetsspråk.  Engelska tillhör inte dem. Det finns inget som tyder på att svenska medborgare i gemen skulle föredra engelska namn på företag, institutioner, organ, projekt etcetera.

För det andra menar du att namnet speglar skolans profil ”med partners som är globala företag och universitet”.  Av dessa partner är två företag amerikanska, ett indiskt, ett svenskt och två svenska universitet. Varför måste SSIS anpassa namnet till två amerikanska och ett indiskt företag? På vad sätt kommer ett engelskt namn underlätta kontakterna utomlands liksom utlandsbesök? Försvårar ett svenskt namn kontakterna utomlands?

För det tredje skriver du i ett svar, som jag har fått ta del, av att ”yrkesspråket bland Kistas IT företag är till största delen engelska. Med de globala partners som SSIS har så är flera av de som kommer och arbetar med SSIS engelskspråkiga.”  Detta är en sanning med betydande modifikationer. Jag har frågat en dataprogrammerare, som har arbetat i ett mycket välkänt amerikansk IT-företag såväl i USA som i Skandinavien. Hans uppfattning är att svenskspråkiga IT-anställda naturligtvis talar svenska med varandra – och att detta t.o.m. gäller i Silicon Valley! Engelska använder man om omgivningen är engelskspråkig eller om det finns medarbetare som inte förstår svenska. Sedan är det annan sak att rapporter, skrivelser, manualer och programspråk i varierande utsträckning beroende på företag är på engelska. När det gäller språkanvändning i förhållande till slutkund, d.v.s. konsument, är det naturligtvis nästan alltid det ”lokala” språket som gäller. I er information till potentiella elever använder ni ju svenska – inte engelska.

I er omvärldsanalys borde ni också ta hänsyn till att vi går mot en multipolär värld, som kännetecknas av att USA:s relativa ekonomiska styrka minskar, medan andra aktörers, främst Kinas, relativa ekonomiska styrka ökar. Det är bara en tidsfråga innan Kinas BNP kommer att vara större än USA:s. Detta kommer att ha språkliga konsekvenser. Det är redan ett faktum att de engelskspråkiga internetanvändarnas relativa andel i världsmåttstock har minskat liksom andelen internetsidor på engelska; den senare utvecklingen kommer att förstärkas av att det numera är möjligt att använda kinesiska, arabiska, koreanska, kyrilliska och japanska tecken i webbadresserna.

Den som vill uppnå konkurrensfördelar i en multipolär värld måste ha en mångspråkig utgångspunkt. Det gäller på nationell, företags- och individuell nivå. Engelska är fortfarande det mest användbara lingua francat, men föreställningen att det räcker med engelska är passé.

Slutligen, genom att ge skolan ett engelskt namn signalerar ni att svenska språket inte duger och att engelskan av någon anledning har magiska egenskaper.

Med vänlig hälsning,

Per-Åke Lindblom

27/4 2013