Inledningsvis skulle jag vilja tacka Verein Deutsche Sprache för inbjudan att delta i denna Bundesdelegiertenversammlung. Vi i Språkförsvaret är mycket imponerade av Verein Deutsche Spraches framgångsrika verksamhet och anser att vi har mycket att lära av dess arbete.
Språkförsvaret uppstod som en privat webbsida 2002, men omvandlades till ett nätverk 2005. Man har beskrivit Språkförsvaret som en internetbaserad lobbyorganisation. Vår internetnärvaro är kostnadseffektiv och leder också till stort genomslag. Tidigare hamnade all korrespondens med myndigheter och företag i pärmar och byrålådor. Men Språkförsvaret publicerar i princip all korrespondens med myndigheter och företag på nätet, så att alla kan läsa den. Beträffande språkrelaterade sökord på Google har vi en stark ställning.
Den språkpolitiska plattformen står på tre ben: 1) vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion; 2) vi förordar mångspråkighet och; 3) mellannordisk språkförståelse. Detta betyder att Språkförsvaret prioriterar statusvård, kampen mot domänförluster.
När nätverket bildades, ställde vi som huvuduppgift att verka för att Sverige antog en språklag. Situationen var absurd; det fanns fem officiella minoritetsspråk i Sverige och svenska var nationalspråk i Finland, men inte i Sverige. Språkförsvaret inledde en kampanj i pressen som var direkt riktad mot riksdag och regering sommaren 2005. Redan hösten 2005 beslöt sig de borgerliga partierna för att stödja kravet på en språklag. Detta krav föll dock med några rösters marginal i riksdagen i november samma år. Men opinionen var så kraftig att den socialdemokratiska regeringen under våren 2006 försökte åstadkomma en bred uppgörelse med alla riksdagspartier om en språklag. Detta misslyckades, men den nya borgerliga regeringen 2006 beslöt att det skulle utarbetas en språklag. Denna antogs av en enhällig riksdag 2009.
Språklagen innebar ett viktigt steg framåt, trots att lagen enbart är en skyldighetslag, dess räckvidd begränsad och att den saknar bestämmelser om sanktioner. Språkförsvarets eget utkast till språklag, som vi publicerade i pedagogiskt syfte 2006, går betydligt längre.
Vad har kampen för en språklag i Sverige inneburit?
1. Språksituationen före och efter 2005 är som natt och dag. Den språkliga medvetenheten och intresset har höjts betydligt tack vare all debatt. Det har t.o.m. startats en kommersiell språktidning med en upplaga på 20000.
2. Utifrån språklagen har det varit möjligt att säkerställa att svenska forskare och universitetslärare har rätt att skriva forskningsansökningar, anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska. Efter 18 år med e-postadresser på engelska, införde regeringen svenskspråkiga adresser 2012. Dessutom har språklagen skapat press på myndigheterna att i större utsträckning använda sig av flerspråkig information.
3. Den svenska språklagen har förmodligen inspirerat Island att anta en liknande lag och Norge har också beslutat att utarbeta en språklag.
Det vore förmätet att påstå att tillkomsten av språklagen är Språkförsvarets förtjänst, men vi har onekligen spelat en viktig roll. För närvarande ägnar sig Språkförsvaret sig åt att i allt större utsträckning bekämpa den överdrivna användningen av engelska inom reklambranschen. Ett uttryck för detta är utgivningen av boken ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”.
Per-Åke Lindblom
15/6 2013
