Som representant för Språkförsvaret vill jag inledningsvis tacka för inbjudan till detta möte. Språkförsvarets språkpolitiska plattform står på tre ben: 1) vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion; 2) vi förordar mångspråkighet och; 3) mellannordisk språkförståelse. Eftersom jag i morgon kommer att behandla det första benet, koncentrerar jag mig här på det andra benet.

Alla språk har ett inneboende värde, även om vissa språk praktiskt sett är mer användbara än andra. Detta betyder att Språkförsvaret anser att man bör lära sig så många språk som möjligt. Goethe hade helt rätt, då han sade: "Wer fremde Sprachen nicht kennt, weiß nichts von seiner eigenen." Språkförsvaret stöder EU:s målsättning att medborgarna bör lära sig två främmande språk förutom modersmålet. Det betyder också att vi respekterar minoritets- och invandrarspråken i Sverige.

Svenskan slog ut latinet som främsta undervisningsspråk vid universiteten i Sverige i mitten av 1800-talet. Fram till andra världskriget användes förutom svenska flera avhandlingsspråk vid svenska universitet som tyska, engelska och franska. Tyska var första främmande språk i skolsystemet, men engelskan övertog förstaplatsen efter andra världskriget. I det gamla skolsystemet, som bestod av tre nivåer, d.v.s. folkskolan, realskolan och gymnasiet, var tre främmande språk obligatoriska i realskolan och gymnasiet, nämligen engelska, tyska och franska. Det var också möjligt att studera latin och grekiska. Samtidigt gick högst 25 procent av eleverna vidare till realskolan och gymnasiet.  

När grundskolan med nioårig skolplikt infördes 1962 – 1972, slopades denna språkordning successivt. Bara två språk förblev obligatoriska – svenska och engelska. Övriga språk valde eleverna. I grundskolan kunde tidigare eleverna t.o.m. välja bort alla språk utom svenska och engelska. Naturligtvis har eleverna möjlighet att studera ett andra och ett tredje främmande språk, tyska, franska, spanska, ryska, italienska, kinesiska och så vidare, men tågordningen är inte bestämd. Denna språkordning öppnar dörren för taktikval enligt minsta motståndets lag. Det är ingen tillfällighet att spanska är det nästa största främmande språket efter engelska i svensk skola. 2010 läste 39 procent av grundskoleeleverna spanska, 21 procent tyska och 15 procent franska. Andelen elever som läst minst två främmande språk i grundskolan var 74 procent i Sverige jämfört med 98 procent i Finland. På gymnasieskolan läste 43 procent av eleverna på de teoretiska linjerna spanska, 21 procent vardera läste tyska och franska.

De senaste åren har läget för de övriga främmande språken kritiserats, bl.a. av Språkförsvaret. Därför har vissa reformer, som att studier i moderna språk ger meritpoäng i samband med ansökan till såväl gymnasium som högskola, införts. Eleverna ska välja språk på våren i årskurs 5 eller 6. Studierna i obligatorisk engelska börjar normalt i årskurs 3. I en uppmärksammad artikel i Svenska Dagbladet 2009 motsatte sig representanter för Svenska Akademien, Språkrådet och Språkförsvaret förslaget att göra engelska till obligatoriskt språk redan i årskurs 1.

Vilka konsekvenser har engelskans allt starkare ställning på bekostnad av svenskan och andra främmande språk haft?

* Inom högskolan kan bara kurslitteratur på svenska och engelska användas, utom i rena språkämnen förstås. Engelskan har expanderat kraftigt på svenskans bekostnad. Nästan alla naturvetenskapliga avhandlingar skrivs på engelska och andelen kurslitteratur och kurser på engelska har ökat markant.

* Tyskans och franskans ställning har alltså försvagats i skolväsendet. Tyskan har under de senaste 15 åren ett tapp på 50 procent. Enligt Eurobarometern 2006 var Sverige det enda land i EU, där majoriteten av invånarna tyckte att det räckte med ett främmande språk.

* Läsåret 2011 – 2012 läste 3049 universitetsstuderande kurser av olika längd i tyska; därav läste 105 kurser på avancerad nivå. På samma nivå läste 113 kurser i spanska, 102 i franska och – 1030 i engelska. Enligt en färsk rapport från SVT har inför hösten enbart två studenter sökt lärarutbildningen i franska för högstadiet. Fyra har tyska medan fem studenter har spanska som förstahandsval. Orsaken är att meritpoängssystemet som nämndes tidigare inte premierar långvariga studier i andra främmande språk än engelska.

* 1992 initierade den dåvarande regeringen en friskolereform, som innebar möjlighet att starta privata skolor, skattefinansierade med en skolpeng, som följde eleven. Detta ledde till att många engelskspråkiga skolor uppstod. På grundskolenivå kan detta betyda att elevernas undervisningsspråk till 50 procent är engelska, medan det kan uppgå till 90 procent för gymnasieelever.

* Tyskland är Europas största ekonomi och Sveriges viktigaste handelspartner. Tyskarna är också den näst största turistgruppen i Sverige efter norrmännen. Det svenska näringslivet ropar efter tyskkunnig arbetskraft. De svenska företagen anser att tyska är det näst viktigaste främmandespråket efter engelska. Det finns också en EU-rapport från 2006, som visar att små och medelstora företag i Europa, som arbetar enligt föreställningen att engelska räcker, förlorar stora summor på uteblivna affärskontrakt.

Språkförsvaret anser att flerspråkighet ger en avgörande fördel framför kunskaper i enbart engelska; det gäller på nationell nivå, företags- och individnivå.

Per-Åke Lindblom
14/6 2013