Såld på engelska? Om språkval och reklam i marknadsföring. Red. av Per-ÅkeLindblom, Frank-Michael Kirsch och Arne Rubensson. Språkförsvaret. Stockholm. 2013. ISBN 978-91-637-1975-2

Man behöver inte i alla stycken dela föreningen Språkförsvarets ståndpunkter för att inse att det är en viktig och nyttig aktör i det svenska språkpolitiska landskapet. Som ideell förening i svensk folkrörelsetradition söker den skapa opinion för framför allt de två första av riksdagens fyra språkpolitiska mål: ”Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige” och ”Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk”. En sådan organisation skulle lätt kunna bli plattform för språkpolisiärt översitteri liksom för xenofobi av allehanda slag, men Språkförsvaret håller mycket rent på den kanten. ”Rätten att använda sitt nationella minoritetsspråk och hemspråk är ovillkorlig”, skriver man i sin programförklaring och deklarerar att ”mångspråkighet har ett värde i sig” (www.språkförsvaret.se).

Men föreningens huvudsakliga verksamhet handlar om att bevaka och diskutera engelskans ställning. I den mycket blandade antologi som här anmäls i all korthet gäller det reklamspråket. De arton bidragen representerar påtagligt olika genrer från intervjuer, essäistiska texter med mer eller mindre kåserande prägel till vetenskapliga artiklar med redogörelse för forskningsläge och ordentliga metod- och materialredovisningar.

Texterna kräver därför olika läsarter. Karin Helgessons kapitel om engelska i svenska platsannonser eller de nederländska kommunikationsforskarna Gerritsens och van Meurs forskningsöversikt över produktannonsering i icke engelskspråkiga länder ger utmärkta data. (Till exempel att inte mer än 4 procent av alla platsannonser på Internet 2005 var engelskspråkiga, och att färre än 25 procent över huvud taget innehöll engelska ord och fraser.)

Intervjuerna med reklamfolk måste läsas mer som stickprov på attityder och tänkesätt. Det hedrar redaktörerna att de inte dragit sig för att publicera ett havererat samtal mellan Resumés förre chefredaktör Viggo Cavling och Språkförsvarets Per-Åke Lindblom. De samtalandes fullkomligt oöverensstämmande världsbilder erbjuder en lika förvirrande som intressant läsning.

De mer essäistiska bidragen är heterogena. Här finns åtskilligt av tänkvärd och välgrundad diskussion, exempelvis Olle Källs lilla undersökning av engelskspråkiga filmtitlar. Men läsaren möter ibland vad som alltför mycket smakar sura-gubbe-reaktioner; överrepresentationen av äldre män bland författarna är påfallande.
Ett återkommande tema i många bidrag är att marknadsförarna faktiskt inte vet vilka effekter som följer av den engelska de använder. Boken avslutas med en enkät till 138 gävlegymnasister. Svaren är inte entydiga, men visar tydligt att det inte finns grund för klockartro på engelskans övertalningsförmåga. Många inlägg efterlyser ytterligare forskning, vilket bara är att instämma i.

På grund av sin blandade karaktär blir boken som helhet svårbedömbar, möjligen också svåranvändbar. Främst ska man kanske se den som ett vittnesbörd om hur oron inför engelskans ställning i det svenska samhället kan ta sig uttryck i relativt breda kretsar i början av 2010-talet. Läst på det sättet är det en bra bok.

Olle Josephson