Enkät från Språkförsvaret valet 2014
Sverigedemokraternas svar är kursiverade.
1. Hur ser ert parti på den mellannordiska språkförståelsen - hur viktig är den?
Svar: Den mellannordiska språkförståelsen är jätteviktig. Språket är en viktig del av kulturen och de nordiska länderna har en lång historia av ett nära utbyte och likartad kultur. Dessutom rör sig många av oss mellan länderna i arbete och studier.
2. De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik, som f.ö. inte är juridiskt bindande. I denna formuleras en demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden:
"Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s. danska, norska och svenska."
Vilken betydelse har denna deklaration haft sedan den antogs? Hur har den efterlevts?
Svar: Jag känner tyvärr inte till vilken betydelse deklarationen haft sedan den antogs, eller hur den efterlevts i praktiken tyvärr. Klart är att deklarationer och målsättningar som denna spelar stor roll för de nordiska språkens framtid som överordnat språk inom det nordiska samarbetet, och i deras roll som kulturbärare.
3. Den senaste omfattande undersökningen av grannspråksförståelsen i Norden, "Håller språket ihop Norden?", som genomfördes av professor Lars-Olof Delsing och fil.dr Katarina Lundin Åkesson vid Lunds universitet 2005, visade att grannspråksförståelsen i Norden, särskilt bland ungdomen, har försämrats sedan 1976. Undersökningen visade också att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått grannspråksundervisning mot bara en fjärdedel av de svenska.
Om ni anser att den mellannordiska språkförståelsen är viktig, och om situationen inte har förbättrats sedan 2005, vad bör då göras för att säkerställa att grannspråksundervisningen omfattar alla gymnasieelever, inklusive de som läser svenska som andra språk?
Svar: Vi instämmer i att grannspråksförståelsen är viktig och bärande i den gemensamma nordiska kulturella identiteten. En modell för att tillförsäkra fler elever kunskaper i de nordiska språken kunde vara att stärka deras närvaro och roll i språkundervisningen i skolorna. Det är något vi får titta närmare på.
4. Vad anser ni om förslaget att användningen av danska och norska ska vara jämställd med användningen av svenska inom högskolan liksom att man inom högskolan hellre ska använda läroböcker på norska och danska än engelska, om de i övrigt håller samma nivå?
Svar: Om inte helt jämställda med svenskan, så är det helt rimligt att t.ex. danska och norska åtminstone har en högre ställning än utomnordiska språk. Användningen av läroböcker på andra nordiska språk kan säkerligen tillåtas öka i förhållande till den stora användningen av till exempel engelsk kurslitteratur, så länge den vetenskapliga kvaliteten håller samma nivå naturligtvis.
5. Bara en bråkdel av svenskarna kan se grannländernas tv-program i det statliga sändarnätet. De största distributörerna som Viasat, Canal Digital och Boxer, saluför inte ens nordiska kanaler. Däremot finns det en rad s.k. internationella underhållningskanaler med bl.a. sport, filmer och erotik. Anser ni att denna situation bör förändras och i så fall hur?
Svar: Det har vi ingen uppfattning om i dagsläget, men vi värnar ett utökat nordiskt kulturellt och språkligt utbyte, så en utveckling mot ökat nordiskt sändningsutbyte över gränserna ser vi bara som positivt.
6. Med ett alltmer ökande flöde av produkter över gränserna, hur ser ni på det faktum att det kommer in varor till Sverige och övriga Norden utan vare sig innehållsdeklaration, bruksanvisning eller säkerhetsskrifter på de nordiska samhällsbärande språken (som omfattas av den nordiska språkkonventionen, d.v.s. svenska, danska,finska, isländska och norska)? Finns det behov av ett gemensamt nordiskt samarbete och initiativ för att säkerställa att medborgarna i Norden får tillförlitlig varuinformation på sina egna språk?
Svar: Det har jag svårt att uttala mig om på rak arm, men självklart bör de nordiska medborgarna säkerställas varuinformation på sina egna språk. Det är en fråga om konsumenträttigheter och värnande av de nordiska språken.
7. Övriga synpunkter (om ni har något att tillägga).
Svar: Vi vill tacka för frågorna. Det är värdefullt att olika organisationer, såsom Språkförsvaret, lyfter fram relevanta frågor ur olika perspektiv, i detta fall språkvård och de nordiska språkens status.
23/8 2014
