Folkpartiets svar är kursiverade.

 

1. Hur ser ert parti på den mellannordiska språkförståelsen – hur viktig är den?

Svar: Den mellannordiska språkförståelsen är viktig för oss. I Norden delar vi en till stora delar gemensam historia och kulturarv och vi har mycket att vinna på att samarbeta över gränserna.

2. De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik , som f.ö. inte är juridiskt bindande. I denna formuleras en demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden: ”Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s. danska, norska och svenska.”  Vilken betydelse har denna deklaration haft sedan den antogs? Hur har den efterlevts?

Svar: Det nordiska samarbetet är viktigt, och i så stor utsträckning som möjligt sker samarbetet på de skandinaviska språken. Vi vill att det nordiska perspektivet genomsyrar alla relevanta områden. För att underlätta språklig förståelse mellan Nordens medborgare är exempelvis samverkan inom radio och tv viktig.

3.  Den senaste omfattande undersökningen av grannspråksförståelsen i Norden, ”Håller språket ihop Norden?”, som genomfördes av professor Lars-Olof Delsing och fil.dr Katarina Lundin Åkesson vid Lunds universitet 2005, visade att grannspråksförståelsen i Norden, särskilt bland ungdomen, har försämrats sedan 1976. Undersökningen visade också att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått grannspråksundervisning mot bara en fjärdedel av de svenska. Om ni anser att den mellannordiska språkförståelsen är viktig, och om situationen inte har förbättrats sedan 2005, vad bör då göras för att säkerställa att grannspråksundervisningen omfattar alla gymnasieelever, inklusive de som läser svenska som andra språk?

Svar: Vi har nya läroplaner för både grundskolan och gymnasieskolan sedan 2011, där det tydligare framgår vad som ingår i olika ämnen och kurser. I ämnet svenska ska eleverna lära sig danska och norska uttryck och ju längre de kommer i skolan lära sig mer och mer av danska och norska, för att i gymnasieskolan kunna läsa dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.

4. Vad anser ni om förslaget att användningen av danska och norska ska vara jämställd med användningen av svenska inom högskolan liksom att man inom högskolan hellre ska använda läroböcker på norska och danska än engelska, om de i övrigt håller samma nivå?

Svar: Högskolor och universitet styr själva över sin språkanvändning utöver vad som följer av språklagen, som genomfördes av alliansregeringen. Vi har ingen avsikt att ändra på det. Man måste ta hänsyn till internationaliseringen som innebär att vi har många internationella studenter på de svenska universiteten.

5. Bara en bråkdel av svenskarna kan se grannländernas tv-program i det statliga sändarnätet. De största distributörerna som Viasat, Canal Digital och Boxer, saluför inte ens nordiska kanaler. Däremot finns det en rad s.k. internationella underhållningskanaler med bl.a. sport, filmer och erotik. Anser ni att denna situation bör förändras och i så fall hur?

Svar: Vi ser gärna ett ökat samarbete och samproduktion mellan de nordiska public serviceföretagen och vi vill försöka hitta lösningar för att öka möjligheterna att se och höra grannländernas ordinarie program i public service. Ett exempel på detta är att Ulf Nilsson, vice ordförande i kulturutskottet (FP), inför digitaliseringen av tv motionerade om att de nordiska ländernas regeringar borde säkra att de nordiska public service-kanalerna skulle ingå i programutbudet.

6. Med ett alltmer ökande flöde av produkter över gränserna, hur ser ni på det faktum att det kommer in varor till Sverige och övriga Norden utan vare sig innehållsdeklaration, bruksanvisning eller säkerhetsskrifter på de nordiska samhällsbärande språken (som omfattas av den nordiska språkkonventionen,  d.v.s.  svenska, danska, finska, isländska och norska)? Finns det behov att ett gemensamt nordiskt samarbete och initiativ för att säkerställa att medborgarna i Norden får tillförlitlig varuinformation på sina egna språk?

Svar: Folkpartiet vill att märkning av varor ska vara tydlig och relevant så att konsumenten har möjlighet att göra välinformerade och aktiva val. För detta är det grundläggande att en stark konsumentlagstiftning upprätthålls. Många produkter på marknaden idag har redan märkning på flera nordiska språk och vi ställer oss positiva till åtgärder som ökar konsumenternas möjligheter att få information om den produkt de köper, och konsumerar.

7.     Övriga synpunkter (om ni har något att tillägga).

27/8 2014