Frågor om den mellannordiska språkförståelsen inför riksdagsvalet 2014
Vänsterpartiet. vänsterpartiets svar är kursiverade.

1. Hur ser ert parti på den mellannordiska språkförståelsen – hur viktig är den?

Svar: Vänsterpartiet anser att möjligheterna till nära och goda kontakter mellan de nordiska grannländerna är mycket viktigt. Språkförståelsen utgör en stor och betydelsefull förutsättning för att detta ska vara möjligt.

2. De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik, som f.ö. inte är juridiskt bindande. I denna formuleras en demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden: ”Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s. danska, norska och svenska.” Vilken betydelse har denna deklaration haft sedan den antogs? Hur har den efterlevts?

Svar: Det finns en folklig språklig samhörighet långt ifrån denna byråkratiska formulering. Det viktigaste med språk, såväl de nationella som de nationella minoritetsspråken och de språk som migrationen fört med sig, är att alla människors lika rätt i samhället och i språket tillgodoses.

3. Den senaste omfattande undersökningen av grannspråksförståelsen i Norden, ”Håller språket ihop Norden?”, som genomfördes av professor Lars-Olof Delsing och fil.dr Katarina Lundin Åkesson vid Lunds universitet 2005, visade att grannspråksförståelsen i Norden, särskilt bland ungdomen, har försämrats sedan 1976. Undersökningen visade också att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått grannspråksundervisning mot bara en fjärdedel av de svenska. Om ni anser att den mellannordiska språkförståelsen är viktig, och om situationen inte har förbättrats sedan 2005, vad bör då göras för att säkerställa att grannspråksundervisningen omfattar alla gymnasieelever, inklusive de som läser svenska som andra språk?

Svar: Detta är ett av många språkrelaterade problem som dagens skola har att hantera. Enligt gällande läroplaner ska det ingå undervisning om de nordiska grannspråken och språkförhållanden i Norden i grund- och gymnasieskola och vi förutsätter att den undervisningen bedrivs i alla skolor och att Skolinspektionens inspektioner i annat fall kan upptäcka dessa brister.

4. Vad anser ni om förslaget att användningen av danska och norska ska vara jämställd med användningen av svenska inom högskolan liksom att man inom högskolan hellre ska använda läroböcker på norska och danska än engelska, om de i övrigt håller samma nivå?

Svar: Undervisningsspråket på högskolan ska användas för att förmedla kunskaper och det är då inte lämpligt att använda litteratur på andra nordiska språk om förståelsen av dessa språk har försämrats. Inte minst kan det försvåra för studenter med svenska som andraspråk. Det finns andra möjligheter att främja kontakterna mellan de nordiska länderna på högskolenivå, t.ex. genom studentutbyte.

5. Bara en bråkdel av svenskarna kan se grannländernas tv-program i det statliga sändarnätet. De största distributörerna som Viasat, Canal Digital och Boxer, saluför inte ens nordiska kanaler. Däremot finns det en rad s.k. internationella underhållningskanaler med bl.a. sport, filmer och erotik. Anser ni att denna situation bör förändras och i så fall hur?

Svar: Vänsterpartiet menar att regering och riksdag har ett särskilt ansvar för det så kallade förvaltningsområdet för sverigefinnar och finska språket i Norrbotten. Vi anser att den nationella minoritetspolitiken ska innehålla möjligheten för finsktalande och de som förstår finska i Norrbotten att se finska tv-program. Finsktalande och de som förstår finska i Sveriges finska förvaltningsområden ska ha möjlighet att se finska tv-program på samma villkor som de som bor i Stockholm, Uppsala och Västerås i dag har.

6. Med ett alltmer ökande flöde av produkter över gränserna, hur ser ni på det faktum att det kommer in varor till Sverige och övriga Norden utan vare sig innehållsdeklaration, bruksanvisning eller säkerhetsskrifter på de nordiska samhällsbärande språken (som omfattas av den nordiska språkkonventionen, d.v.s.  svenska, danska, finska, isländska och norska)? Finns det behov att ett gemensamt nordiskt samarbete och initiativ för att säkerställa att medborgarna i Norden får tillförlitlig varuinformation på sina egna språk?

Svar: Vänsterpartiet har inte tagit ställning till denna specifika fråga om nordiskt samarbete på den här punkten, däremot har vi länge drivit krav på obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel och att såväl bruksanvisningar som övrig varuinformation ska vara tydliga och lättförståeliga.

7. Övriga synpunkter (om ni har något att tillägga).

Svar: Den nordiska gemenskapen är stor, men världen är större. Inom rimliga ambitioner kan språkutbytet och språkförståelsen förbättras inom Norden, men hela tiden bör man ha alla människors rätt till språk och plats i samhället som rättesnöre.

29/8 2014