Frågor om Stockholm stads språkpolitik
Dessa frågor skickas till samtliga partier som är företrädda i Stockholms kommunfullmäktige och till de partier som bedöms ha en reell chans att komma in i kommunfullmäktige.
Centerpartiets svar i kursiv.
1. Hur ser ert parti på Stockholms varumärke ”Stockholm – the capital of Scandinavia”? Bör detta varumärke behållas även under nästa mandatperiod?
Svar: Stockholm är en stad i en globaliserad värld. Varumärket syftar till att kunna nå några fler än de som talar och förstår vårt fina språk och fyller därvidlag sin funktion.
2. Stockholm stad har flera bolag, som ingår i Stadshus AB, med engelska namn som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board och Stockholm Entertainment District. Åtminstone de två förstnämnda har tidigare framträtt med svenska namn. Anser ni att detta namnarrangemang ska fortsätta?
Svar: Om bolagens verksamhet är av sådan karaktär att ett engelskt namn underlättar ser vi ingen anledning till att av principiella skäl klamra sig fast vid ett svenskt namn.
3. Visit Stockholm har endast information på svenska och engelska. Räcker det att Stockholms stad publicerar turistinformation endast på svenska och engelska?
Svar: Visit Stockholm bör publicera information på språk som de flesta av Stockholms besökare talar. Det är rimligt att dessa utökas om det bedöms att det behövs.
4. Stockholms stad anordnar för andra året i rad ett evenemang, ”Open Streets”, på Södermalm under sommartid. Namnet används på liknande projekt i vissa storstäder i USA och Kanada. Vad anser ni om bruket av engelska på detta evenemang?
Svar: Eftersom det är hämtat från och bygger på samma koncept som sin föregångare i bland annat USA är det utmärkt att även namnet och därmed igenkännbarheten behålls intakt. Det finns ingen anledning att inte kalla en spade för en spade.
5. Stockholm Business Region publicerade den 13 juni ett pressmeddelande, ”Stockholm launches website for international immigrants”, som gjorde reklam för den nya webbplatsen ”Moving to Stockholm”. Har talet om ”internationella immigranter” i stället för ”immigranter” någon djupare innebörd i detta sammanhang?
Svar: Att vara immigrant förutsätter ett ursprung i ett annat land och därmed är man internationell, vilket innebär att bruket av ”internationella” i sammanhanget är redundant. Vi anar goda förutsättningar för språkförsvaret att kunna utöka sin verksamhet även till språkpolisiära insatser.
6. Sverige antog en språklag 2009, vilken i paragraferna 4 till 7 stadgar att svenska är huvudspråk i landet, anger de officiella minoritetsspråken och understryker att ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Utgår Stockholms stad från språklagen, när Stockholms stads språkpolitik formuleras och praktiseras?
Svar: Laglydighet är en dygd i Stockholm. Vi hyser stor respekt för språkregler och vill ogärna hamna i luven på språkförsvarets språklagare.
Avsändare Albin Ring, språkpolitiskt sakkunnig.
5/9 2014
