Det viktigaste problemet med att skriva humanvetenskap direkt på engelska (vilket rekommenderas i t.ex. ”Bästa språket”) är att ord som översätts till varandra på grund av sin ordlikhet kan betyda helt olika saker och ha olika ursprung i olika länder. Ett för mig näraliggande exempel är landskap/landscape, där ”landscape” kanske bäst skulle översättas med (landskaps-) sceneri på svenska, medan det svenska och tyska landskap/landschaft betyder ungefär ”county” på engelska. Med tiden har emellertid landskapsbegreppet glidit över till en ny och allomfattande internationell betydelse, som p.g.a. engelskans dominans fått beteckningen ”landscape”. Sådana ord- och begreppsförvirringar kan leda till en del problem.

Jag har t.ex., i samband med Europeiska landskapsplaneringskonferenser, märkt ett motstånd mot att använda det nämnda engelska ordet, särskilt från de latinska ländernas sida. De använder hellre begreppet ”territory”, då de inte vill att deras forskning ska förknippas med ”sceneri”. Svenskarna, som inte längre ser skillnad på det svenska och engelska ordet, satsar på ”landscape”, fast det begreppsliga innehållet faktiskt beskrivs bättre av ordet ”territory” än av ”landscape”. Men ingen förstår vari problemet egentligen ligger. I ordböckerna och uppslagsverken har man löst situationen genom att ange två olika betydelser – den svenska och den engelska (se t.ex. Nationalencyklopedin). Man har dessutom utvecklat en helt ny "landskapsteori" kring den sammanslagna betydelsen. I forskningspraktiken fortsätter man under tiden att översätta landskap till landscape, eftersom orden ju liknar varandra så mycket. Det blir enklast så. Men risken är alltså att man förlorar hela kulturella perspektiv genom att begränsa sig till enbart ett språk i human- och samhällsvetenskapliga sammanhang. Ett problem som man inte behöver uppleva inom kemi och fysik, där ord och begrepp är betydligt mer internationella.

Anders Larsson, SLU

11/11 2005