En antologi, 152 s.

Redaktörer: Per-Åke Lindblom
och Arne Rubensson

Språkförsvaret Stockholm 2011

”Svenska språket i fritt fall” är en artikelrubrik i denna antologi om svenska språkets aktuella befintlighet. Folkpartiet vill ha ämnet engelska från första klass då inget barn ännu har befäst sitt modersmål svenska. Fler och fler friskolor lockar med engelska som undervisningsspråk och”internationalisering”. På universitet och högskolor ökar kurslitteratur på engelska och engelskan är dominerande examensspråk, avhandlingsspråk (2003: 78% engelska, 2006: 7% svenska) och ansökningsspråk för forskningsanslag. Svenska kommuner flirtar med trenden. Stockholm vill vara The Capital of Scandinavia och Kramfors-Sollefteå försökte kalla sin flygplats för High Coast Airport (Höga Kustenflygplats). E-post till Utrikesdepartementet kräver adressen @ foreign.ministry.se. Och, vill jag tillägga, särskrivning av substantiv enligt engelskt mönster, där gasborrning blir gas borrning och färgslingor färg slingor
har smygit in sig bland allmänheten.

Språkförsvaret är ett partipolitiskt obunden ideell organisation som under ett decennium engagerat sig i och hjälpt till att baxa igenom en svensk språklagsstiftning. Fram till 20 maj 2009 då riksdagen antog propositionen Värna Språken, saknade Sverige en lag om ett officiellt språk eller nationalspråk. Benämningen nu är Huvudspråk. Samma år fick även fem minoritetsspråk officiell status: samiska, meänkieli (som talas i Tornedalen), finska, romani chib och jiddisch. Vidare lagstadgades teckenspråket och
invandrares rätt till modersmålet.

Språkförsvarets medlemmar och skribenter kommer från alla utbildningsnivåer och regioner. De blundar inte för att engelskan är det största andra språket i världen och ett högstatusspråk. De analyserar hur det kunde bli så och ser huvudorsaken i Englands koloniala förflutna, i datoriseringen, utvecklingen på internet, en global ekonomi och USA:s status som politisk, ekonomisk, kulturell och militär supermakt. De ser också en svensk undfallenhet för en anglosaxisk världsbild som kan liknas vid ”självkolonialisering”. Ett exempel är att Sverige har gjort om sin examensstruktur på högskolorna och infört grader som master och baccalaureate för att vinna utländska studenter som annars kanske hade sökt sig till engelskspråkiga länder. Men här har också EU agerat med sin Bolognaprocess som har utbildningens likriktning som mål.

Ett lands officiella språk har en samhällsbärande funktion. ”Svenska språket ska fungera som det språk som förenar alla svenska medborgare oavsett etnisk härkomst.” När den högre utbildningen glider över till engelskan utarmas modersmålets teoretiska begreppsförråd och förmågan till abstrakt tänkande. Svenskans samhällsbärande funktion står inte i motsats till språklig mångfald men engelskans tilltagande dominans sker även på bekostnad av andra
främmande språk i Sverige.

Språkförsvararna ser 2009 års lagstiftning som ett visst framsteg men har gått själva mycket längre i sitt remissarbete och går även längre i sin programförklaring från årsmötet i april 2011. De anser att språklagen som stadgar skyldigheten att överallt tillhandahålla huvudspråket svenska även ska stadga rättigheten till det. Att undervisningsspråket i grundskolan ska vara svenska till minst två tredjedelar av undervisningstiden, att inget annat språk än svenska ska vara obligatoriskt i Sverige, att juridiska avtal, försäkrings- och resevillkor samt säkerhetsföreskrifter i Sverige alltid ska finnas på svenska. Kraven på public service i Sveriges Radio och SVT angående program- och musikutbudet är långtgående. Ändå är nätverket inte rigid utan verklighetsnära.

Det är rimligt att de fem minoritetsspråken kan vara undervisningsspråk i grund- och gymnasieskolan och vara ömsesidiga kontaktspråk med myndigheterna i de delar av landet där de är starkt representerade. Dessa och andra krav ställs i Språkförsvarets programförklaring på alla statliga och kommunala institutioner, den skattefinansierade offentliga sektorn, företag som ägs av svenska medborgare och företag med huvudkontor i Sverige. Men vad när den offentliga sektorn ständigt krymper? Den privata sfären bryr sig inte ett dyft om språkvarningar.

Språkfrågan berör oss när våra barn och barnbarn väljer språk på högstadiet. Ska de läsa tyska, spanska eller franska, varför inte kinesiska eller ryska som kan öppna dörrar åt flera andra slaviskspråkiga länder? EU:s målsättning lär vara att varje människa ska behärska sitt modersmål och ytterligare två språk. Enligt Språkförsvarets uppfattning ska engelskan inte behöva vara ett av dem. En från Irak invandrad ungdom skulle kunna utöver svenskan behärska arabiska och välja ytterliga ett språk. Så kan språklig mångfald skapas. Men Sverige gör en mängd kullerbyttor. För några år sedan ströks t.ex. lärarutbildningen i moderna främmande språk på Södertörns högskola medan ett extra språk numera ger tilläggspoäng vid intagning till högskolan.

Något överraskande är språknätverkets rekommendationer när det gäller andra nordiska språk. Att barn i Sverige ska utveckla en receptiv kompetens- kunna läsa och förstå – norska och danska genom grannspråksundervisning i grundskolan och gymnasium. Att norska och danska blir jämställda föreläsnings- och examinationsspråk på högskolan och att norska och danska filmer inte textas på svenska utan på norska, respektive danska. Det senare en insikt att skriftspråket är lättare för en svensk att förstå än talspråket. Boken tar också ställning till språkfrågan i Finland där svenskan som obligatoriskt språk har börjat ifrågasättas och där högerextrema krafter som Sannfinländarnas ungdomsförbund kräver ett enspråkigt Finland. Språkhets ska inte underskattas men en rubrik som ”Svenskans sak i Finland är vår” ger dåliga associationer.

Ett avslutande kapitel nagelfar språktest som krav för svenskt medborgarskap. Att läsa svenska, självklart, men det saknas bevis att ett språktest underlättar integration.

Språkförsvarets antologi är en tankeväckande läsning. Hotbilden för svenskan borde leda till höjd språklig medvetenhetsgrad. Men språket är en del av samhällets överbyggnad och hotet mot vårt nationalspråk utgår från samhällets bas, marknadsekonomins imperialistiska påverkan av alla samhällsområden,
även en undfallande offentlig sektor.

Barbara Brädefors

(Recensionen tidigare publicerad i Riktpunkt nr 8/2011 - här med skribentens tillåtelse)