Språklig mångfald är givande och rolig. Och det är bland världens ursprungsfolk vi finner den största mängden helt skilda språk. Dessutom är det där vi hittar de flesta som hotas av omedelbar utplåning.

När språk går förlorade, helt eller på olika områden i samhället, är det också unika perspektiv på verkligheten som går förlorade. Sådana förluster gäller även svenskan. Allt fler inser att bör vi motverka detta. Därför har nu en organisation med namnet Språkförsvaret bildats i Sverige. Nätverket Språkförsvaret har nått flera framgångar: bland annat har man gjort sig hörda i Finland när det gäller det svenska språkets ställning där.

Onödig engelska

I Språkförsvarets nya bok, som är en artikelsammanställning, höjs många varnande fingrar från olika skribenter också när det gäller ett språk som svenska. Vi är ju inte vana att tänka oss svenskan i samma hotade kategori som en liten folkgrupps i Amazonas. Men det beror på vad man ställer svenskan i relation till. Engelskan tränger in på snart sagt varje område i Sverige.

Inte minst i utbildningsvärlden och på de stora företagen finns hela områden där engelskan tar över. Men även i många andra sammanhang: från ”Arlanda Airport” till filmtitlar, inom regeringsadministration och turistindustri – införs ofta helt onödiga engelska namn, ord och begrepp som istället kunde varit på svenska.

Det Språkförsvaret sysslar med kanske vissa skulle kalla språkpolisverksamhet. Men vad är det för fel med en viss kontroll av hur och när ett språk används? Egentligen är saken både allvarlig och samtidigt ganska enkel: använder vi inte svenska språket så dör det obönhörligen ut.

Som det stod i en varningstext vid en ny spårvagnslinje i Stockholm: ”Look up!”. Även i svenskan finns många förhållningssätt och synsätt på värld och natur invävda som vi talare knappt är medvetna om. De tillför något till den mänskliga kulturella mångfalden. Inte bara Sverige utan hela världen blir torftigare om de försvinner. Därför bör vi inte bara se upp med onödigt användande av engelska i Sverige – vi bör också läsa Språkförsvarets nya bok.

Henrik Persson

(Recensionen publicerad i Fjärde Världen nr 4/2011 - här med författarens tillåtelse)