 |
"Vad säger du, Miss. Cromwell?"
Men detta är ju ett jämförelsevis enastående exempel på kuriösa avvikelser på området ifråga. Idag möter vi sorgligt nog helt andra och ofrånkomligt avskräckande bevis på ren okunnighet i svenska språket eller i allra bästa fall slarv. De sedan lång tid tillbaka så vanligt förekommande, gravt felaktiga, ibland våldsamt löjeväckande filmöversättningar av framför allt engelsk text, som dyker upp nästan varje dag i tevefilmer, kan exemplifieras med ovanstående rubrik från en film i TV3, “Christine Cromwell”, för många år sedan. Man måste ha gedigna kunskaper i de aktuella språken och deras kulturella och formella utveckling i allmänhet och i svenska i synnerhet, om man vill anses som bra yrkesman inom sitt område. I nämnda fall gäller det därvid att kunna skilja på andra personen singularis resp. pluralis och att använda ‘du’ och ‘ni’ på rätt ställe. Och framför allt får absolut inte skylla på datorerna! Numera använder man ju nästan ständigt ‘du’ i vardagssvenskan och denna tilltalsform är praktiskt sett säkert att rekommendera och stör inte, om den används förnuftigt. Men man får inte ge det intrycket, att detta i Sverige så vanliga tilltalssätt är vedertaget bruk i den övriga kulturvärlden. Där är det ännu inte på långa vägar överallt accepterat, att man säger du till alla. Framför allt använder man naturligtvis inte ‘du’ till en person, som man tilltalar med fru, fröken, herr eller titel(: engelskans Mrs, Hiss, Mr, tyskans Frau Fräulein, Herr med motsvarigheter i finska, franska, spanska, ryska, grekiska, osv; ‘you’ betyder alltså inte alltid ‘du’). Därför är det rent missvisande att sätta likhetstecken mellan det svenska ‘du’ och de övriga språkens mer nyanserade bruk av två olika pronomen som ‘du’ och ‘ni’ och detta inkräktar dessutom på den specificerade undervisningen i moderna språk i Sverige. Ej heller får vi sätta vårt språks grammatiska stabilitet på spel för lite vimsig flummighets skull och för övrigt är det väl i allmänhet bara barn, som fortfarande blandar ihop ‘du’ med övriga formella tilltaisformer. Hur länge sedan det är, som vissa svenska filmöversättare var sådana barn, kan man undra. Tillfälliga misstag beroende på stress och för stor arbetsbelastning är naturligtvis fullt förståeliga och då och då oundvikliga, men tyvärr ger skrämmande många av dessa misstag snarare ett intryck av okunnighet, omogenhet och likgiltighet, för att inte säga rent slarv hos översättaren. Man verkar inte visa någon glädje över ett noggrant och ansvarsfullt arbete, när man skiljer sig från sin förelagda uppgift utan att ha kontrollerat lite extra, om man kanske kunde ha uttryckt sig bättre. Dålig beläsenhet och erfarenhet i svenska språket visar översättningar som “det är inte min ensak” av uttrycket ”it’s none of my business(dvs. ’det har jag inte med att göra’). Ordet ’ensak’ användes i första personen i jakande satser främst i betydelsen ‘det är min sak’, ‘det gäller bara mig/och rör ingen annan, dvs ‘det är /helt och hållet/min ensak’, i övriga personer däremot även i nekande sats, t.ex. ‘det är inte din ensak’(, dvs ‘det rör oss alla’). Översättningen “Kan du ge mig en hand?” röjer som så många andra exempel på ovanstående missbruk i bästa(?) fall ren likgiltighet. “Will you give me a hand?” skall alltså översättas “Kan/vill du ge mig ett handtag?” om man inte vill misstänkas vara kannibal! Är det vidare en alltför avancerad finess att veta för presumtiva filmtext-översättare, att ‘good/-/day’, dvs (i modernt, engelskt språkbruk) = ‘adjö’ och inte ‘hej!’? Det vore liksom att på tyska säga ,tsch?s’(’hej då’) när man kommer: ,tsch?s’<adieu’,‘ad/jö’, ‘ajöss’‘Good/-/day’ är bl.a. en synnerligen formell, ibland t.o.m. kyligt avvisande markering av ett kanske plötsligt förändrat känsloläge, som kan innebära, att man väntar sig att en person skall avlägsna sig! Vill man förhindra en tillbakagång till närmast barbariskt språk, tror jag, att man måste gå till roten av det onda, som alltid när det gäller ogräs! De som oundvikligen måste börja är naturligtvis media av olika sorter. Skolan gör ju redan vad den kan trots ett dåligt utgångsläge. Lärare kan arbeta ihärdigt från lågstadium och uppåt med att få bort felaktigheter i språket men inte komma någon vart, så länge framför allt etermedia, men även pressen i växande grad struntar i att inrätta någon sorts självsanering hos sina textförfattare. Framför allt gäller detta alltså filmtexter, som utgör en normbildande faktor med oerhörd slagkraft. Jag skulle vilja se filmöversättarna tagna ordentligt i örat, så att man slipper barnspråk ± filmer och texter för vuxna. “Vart är han?”(TV-filmtext) för det korrekta “Var är han?”, “Dom är väl som oss”(för “...som vi”; ‘Kurtan’ i tidningsartikel). För alla oss som fortfarande orkar tala ut ordentligt, känns meningar som “För de(, egentligen korrekt ‘dem’) är tron extra viktig”(, tidningsart.) och “Vad kan Johnny ha velat ha de(för ‘dem’) till?”(, filmtext), som en fullkomligt onödig eftergift åt lättjan och okunnigheten. Stavfel är lika vanliga som de skildrar nutidsevenskens likgiltighet för korrekt stavning, tex. ‘papprena’ och ‘pappret’för ‘papperen’ och ’papperet’. “Brudgummen gränslar en Harley Davidson” (tidningsart.)för ‘grenslar’ av ordet ‘gren’, ej ‘gräns’. Svensk Ordbok anger visserligen både ‘gränsla’ och ‘grensla’, men med förklaringen, att ‘gränsla’ skulle utgöra beskrivningen av felaktigt uttal; ‘gräns’ är en utveckling av det polska ordet ‘gran’, som betyder ‘kant’ eller ‘hörn’. För övrigt visar svensken i allmänhet och filmöversättaren i synnerhet vad han tydligen helst vill syssla med: ‘skit’ är tydligen något som han älskar att syssla med, säga och höra. Hur skall man annars uppfatta fri översättning av framför allt engelska uttryck som “they don’t care about”(‘de bryr sig inte om’)som översätts med “...skiter dom i”, “he wouldn’t care a fig(=fikon)about”(’han skulle inte bry sig ett dugg om’) blir alltså i den eleganta, svenska översättningen “han skulle skita i”; “bloody beautiful” (ung. =’förbaskat vacker’) blir följdriktigt förpassat till området i eller omkring toalettstolen med omdömet “skitskönt” liksom “it is crap”(=’det är skräp’) blir “det är skit”, där föralldel ‘crap’ från början delvis även betyder just exkrementer. Man får onekligen allehanda visioner om vad som för dessa filmöversättare är den maximala vällusten. En kvinnlig programledare i TV lyckades en gång under bara trettio sekunder få in tre uttryck med detta omhuldade ord, nämligen ‘måsskit’, ‘skitkul’ och ‘skitsamma’. En kvinnlig programledare i ett av radions program kallade en gång en nypressad, nyutsläppt LP-skiva för en “varm koblaja”. Ett nytt, kulturellt tillskott till den svenska ordskatten inom detta område! I den berömda, engelska filmen från 1935 “De 39 stegen” av John Buchan, översattes “Don’t rub it in!”(ung.=’gör det inte värre genom att hålla på och tjata om det!!’)istället med ‘blanda inte in det’. I filmen “Spitfire”(1942)med Leslie Howard översattes “More important than us” med “Viktigare än oss”(för ‘viktigare än vi’). Eftersom kraven på språklig exakthet på den tiden var betydligt högre än idag, kan man dra en fullt följdriktig slutsats, när man konstaterar, att det är fråga om en nyöversättning. Jag undrar, om TV-publiken fick något begrepp om den egentliga handlingen i den gamla TV-serien “Bonanza”(,“Bröderna Cart- wright”), efter en översättning av “before he comes to”(=’innan han kvicknar till’) som “innan han kommer också”. Alltför ofta ger som sagt var översättningar ett mer än löjligt intryck. Hur kan man ge sig till att lämna ifrån sig en översättning av “...and you hate fishing, period”(’och du avskyr att fiska, punkt och slut’) med det i sammanhanget nödvändigtvis obegripliga “...och du hatar att fiska, periodvis”? Slarvigt är också att översätta ‘hate’ i sådana sammanhang med ‘hata’ istället för ‘avsky’! Vad skall man då använda, när man vill visa, att man hatar någon eller något? Fler exempel på för förståelsen helt katastrofala felöversättningar är bl.a. “I’ve packed up her things”(’...packat ned’), som i en verklighetsflyktande översättares arbete översattes med “...packat upp”. Sådana fel som de två sistnämnda lär man sig förhoppningsvis undvika redan i årskurs 7 på grundskolans högstadium. “You have always been an intriguing woman”(TV) gjordes till “. . . intrigant kvinna” istället för det korrekta ‘spännande’ eller ‘fängslande’. Också i TV: det “svåra”(?)ordet ‘technicality’ blev ‘teknikalitet’ istället för det rätta ‘formalitet’, liksom det förrädiska ‘paragraph’ låg alltför nära ‘paragraf’ istället för det korrekta ‘stycke/i texten/’. Lånöversättningar gör livet surt, tror jag, för många översättare, som kanske dignar under arbetsbördan, om det nu inte är fråga om en kombination av okunnighet och slarv. Djärva reklammakare kastar sig vilt ut i behandlingen av främmande språk och tror sig tydligen tillföra någon knorr på lockelsen för den annonserade varan genom att ordagrant översätta “,...have you?”, en engelsk s.k.’tag question’: “Du har inte glömt hur den smakar, har du?” istället för den idiomatiska, svenska översättningen ‘eller hur’, ‘inte sant’, ‘väl’. Denna typ av anglicism verkar tyvärr bli allt vanligare. Samma typ av reklammakare måtte tycka, att det är höjden av finess och framåtskridande att skriva alla ord inklusive egennamn med liten bokstav. Tanken på konsekvenserna för svenskt skriftspråk har förmodligen aldrig föresvävat dem! Om man hade varit intresserad av att köpa stadsdelen “Brixton” i London söder om Themsen och Clapham, hade man nog hajat till av glad överraskning över att få veta, att den skulle vara värd enbart en ‘shilling’, dvs kanske cirka 2 kronor. Men det i grundtexten angivna “quid” är londonbons speciella benämning för ‘1 pund’, vilket ju också vore ganska billigt för en hel stadsdel var som helst i världen. ‘A bob’ var ju motsvarande benämning på en shilling, som medan den fanns, var värd en tjugondels pund. Men de verkliga språkterroristerna och de som banar vägen för den fortsatta misshandeln av svenskan, är enligt min mening de ömkliga, halvbildade “ordsnobbar” i media och annars, som använder utländska ord istället för gängse inhemska, tydligen i ohämmad glädje över att få ståta med ett främmande ord! Varför använder man annars så ofta och med en omotiverad självklarhet ord som ‘outstanding’(=’ena-stående’,‘unik’; inte bara i tidningstexter!)eller “OK, catch!”(=’ta emot!’; svensk film!)? För att inte tala om det överraskande beskedet(från en av TV:s reportar under en filmfestival)“Vi överhörde just att...”. Hade den svenske reportern helt missat den lektion, då man lärde sig, att ‘overhear’ betyder ‘råka /få/ höra’(, dvs oavsiktiligt). Vid ett fortsatt botaniserande i den nästan hallucinatoriska flora, som många filmöversättare verkar befinna sig i, hittar man “Försök, att inte göra varann alltför stor skada!” som översättning av “Try not to do too much damage between you!”(för “Försök att inte stöka till för mycket, när ni /två/ är ensamma!”(Från undertexten till den australiska filmserien “Neighbours”!). Vidare i en film om Sherlock Holmes på TV, omdömet “Such(!)presence!” med den fullkomligt obe-gripliga övers. “Vilken närvaro!” ist. f. “Vilken hållning!, fatt-ning, ‘sinnesnärvaro’ (dvs även=’presence of mind’)!” I en annan TV-film (“Hard evidence”)visar man liksom nästan överallt numera på översättarhåll, att man inte känner uttrycket ‘cold feet’ och översätter detta med “Du får väl inte kalla fötter nu?” istället för “Du blir väl inte nervös nu?” Ytterligare mycket intressanta tolkningar, som borde göra tittaren mer än förvirrad och, när det gäller följande uppmaning, kanske en smula skrämd, är “Nu skall vi kasta benen!”, där ordet ‘the bones’ är slanguttryck för ‘tär-ningarna’. I ett program i TV om engelska ‘hover craft’farkoster, dvs ‘svävare’ och flygplan, så kallade VTOL(=Vertical Take-Off and Landing), som kan starta lodrätt, får vi lära oss det nya ordet att ‘hovra’, istället för att/starta lodrätt och/sväva! Man frågar sig ofta vid påträffandet av ovanstående och andra typer av felöversättningar, om vederbörande översättare verkligen inte är bekant med de engelska resp. svenska ordens grundbetydelse och hur han eller hon i så fall har kunnat klara av att skriva godkänt på en vanlig uppsats under sin skolutbildning. Översätter man meningen “I was shocked” med “Jag var(för ’blev’)chockerad!(bör vara ’chockad’” för att beskriva en situation, där en person plötsligt kände en pistol mot nacken, måste det ju innebära, att man inte förstår handlingen. Den löjliga färgningen torde vara pinsamt uppenbar, om man gör sig lite besvär med att titta närmre efter! En eftergift åt den egna fantasin eller trots allt kanske bara ren okunnighet och ovillighet att kontrollera närmre, är väl att översätta “They think they are invincible(=’oövervinnerliga’)!” med “De tror, att de är odödliga!”, där ursäkten möjligen kan vara utrymmesbrist på filremsan. Vacklande kunskaper i svenska språket visar man väl genom att översätta “He’s home with /the/ flue!” (=“.../ligger! hemma i förkylning!”) med “Han är hemma med influensa/förkylning!” Här är (slarvigt) talspråk säkert orsaken. Alltför lätt för sig gör man väl, när man inte ens orkar slå upp ordet i lexikon utan översätter(!)det engelska ordet ‘landpredator’(=’landrovdjur’) med ‘landpredator’! Det är så det går till, när vi får hela, fullkomligt onödiga främmande ord införlivade i svenska språket och det var väl bara en tidsfråga, när vi första gången fick det svenska ordet ‘förbigången’ helt förbigånget(!) och helt fräckt ersatt och återgivet med ‘sidsteppad ‘(i överförd betydelse)! Några andra lustigheter, som kanske får komma både på slarvets och, mindre godtagbart, på jäktets konto(Ur en beskrivning under en bild i pressen av en Amazon): “En liten kolänk mellan huven och karossen, så att den förra skulle blåsa upp under färd.” Man får vara något insatt i den praktiska användningen av bilens olika delar, för att inte bli förvirrad av den uppenbarligen äventyrliga avsikten att låta huven blåsa upp under färd. Vidare: “Den klassiska Amazoninteriören: mot slutet var det endast ratten som byttes ut mot en tvåekrad.” I detta exempel får man tänka sig, att ingen annan del av bilen byttes ut mot en ratt, om än aldrig så tvåekrad. I en beskrivning i TV-shop-reklamen av verktyg översattes det engelska/amerikanska uttrycket ‘bits’(=delar) inte alls utan införlivades ograverat men med tillägg av svensk pluraländelse: ‘bitsen’, ‘bitsena’, vilket påminner om det sorgligt nog nu snart helt anammade bruket av det i svenskan hypervulgära lånordet ‘bebis/-en/-ar/na/’ (=/späd/barn) både i singularis och pluralis! Vidare kan väl avståndet från skolundervisningen ändå inte vara så stort, att man inte skulle kunna stava till ‘haft’, utan skriver ‘havt’. (Däremot heter det alltså ‘havd’ i ‘medhavd’!) Liksom ‘pappren’ säger många kanske ‘metrologen’, men när man får uppdraget att producera sig skriftligt, bör man väl kunna kosta på sig en extra ansträngning och skriva ‘meteorologen’? Återgivandet av utländska namn kan naturligtvis vara besvärligt, men återigen borde man nog kräva lite extra forskningsarbete, så att man skriver det spanska namnet ‘Gutiérrez’ rätt (och inte ‘Guiterez’)! Denna forskning kan ju utvidgas till att gälla grammatiken, så att man lär sig att skilja på ‘om’, ‘huruvida’ å ena sidan och ‘varken’ och ‘vare sig’ å den andra: “Manskapet har delade meningar om vare sig base jumping skall tillåtas eller inte...” (Påannonsering av hallå-man före sändningen i TV av den australiska serien “Police Rescue”.) Ytterligare några chockerande exempel: “He is in a shocking state (ung.’han är i ett uruselt tillstånd)”!” övers, med “Han är i chock-tillstånd!”(TV.-serien “Herriot”!.)I den amerikanska kriminal- och actionserien “Fat Man and Jake” kan man få läsa följande huvudlösa blandning av pronomina i den svenska undertexten: (MaCabe: “Jag vill egentligen inte, att ni skall ha det bekvämt, men sätt dig ned ändå!” och ‘Ni tror att du kan lura mig!” Man kan väl bli mordisk i sinnet for mindre utan att behöva se en fullkomligt obegriplig översättning för gemene man som “Mord vill ut!” av “Murder will out!” (dvs “...något/, alltså inte nödvändigtvis ‘mord’ / kommer förr eller senare i dagen! ) ! “. Ett av de senaste exemplen på fullkomligt sanslös översättning gavs för en tid sedan i en reprissändning av ett avsnitt av kriminalserien Morse, “In Deadly Slumber”(TV6, 16/5-97). Den nitiske och artige Sergeant Lewis, som tillsammans med sin chef, Morse, på morgonen besöker platsen för ett mord och hälsar artigt på Mrs. Brewster, hustrun till mordoffret, med “Good morning, ma’am!”, är ingalunda på något sätt släkt med kvinnan. Desto mer överraskande blir då översättningen “God morgon, m a m m a!” i stället för “God morgon, frun!” eller dylikt. Att “ma’am” är en förkortning av ‘madam’ har tydligen helt förbigått översättaren, som är anställd i ett företag med namnet ‘Modern Text’. Bevare oss för sådana moderniseringar! I den australiska serien “Neighbours” översattes nyligen upp-lysningen “...until my chin(’haka’, alltså ett uttryck för förvåning) hits the floor!” med ‘...förrän kinden slår i golvet!’. I en amerikansk TV-film nyligen uppmanades en av personerna i filmen att börja “mingla” bland gästerna! I ett svenskt TV—reportage berät-tade reportern, att helikoptern stod still i luften och “hovrade” och i en konstrecension i en västsvensk tidning (juni 1997) berättades om en utställningsdetalj som var “designad...”! Vad är det för fel på orden ‘blanda sig med’, ‘sväva’ och ‘formgiven’, frågar man sig uppgivet. Ordet används med sanslös djärvhet även i talspråket och då med tonlost ‘s’!! Kan man inte åtminstone uttala det engelska ordet rätt, skall man inte anvanda det i en svensk text överhuvudtaget! I en Poirot-film fick översättaren en servitris att helt plötsligt blanda sig i samtalet(!)mellan två manliga gäster genom att översätta “Right you are, gentlemen!”(eg. ‘ska ske...’ el.dyl.) med ‘Ni har alldeles rätt, mina herrar!” I ett avsnitt av den amerikanska filmserien om privatdetektiven Frank Cannon, översätts “Don’t be asinine(=dum/som en åsna), Cannon.” med “Var inte oförskämd, Cannon!” Den tyska serien „Wolffs Revier” har också drabbats av slöheten och likgiltigheten för noggrannheten hos översättarna. „Eine gute Kraft, hab’ ich mir sagen lassen(’har jag hört sägas’)!” översätts med ‘...vill jag påstå!’ En ganska grundläggande och för i högsta grad viktig information undanhålles läsaren, när man översätter “the l5th century”(’1400-talet’) med ‘1500—talet’. I den amerikanska serien “Fat Man”(’Rättvisans män’) med William Conrad översätts “Come again “(dvs ‘Hur sa’?’) med ‘Ska vi komma igen?’ Det förhållandet att man ibland måste dra på mun för att inte säga storskratta, skall väl inte få göra oss okänsliga för det myller av svagsinta produkter i modern, svensk text, som med tiden - om de får lämnas opåtalade - kommer att äventyra svenskans utveckling mot allt bättre kvalitet i dess egenskap av kulturspråk. För nog lockar det till upprymdhet, när man ser konstruktioner som “Tati Jacques...var ett sparsmakat, komiskt geni som...(Norstedts Filmlexikon 1994): borde vara t.ex.’...var ett sparsmakat geni inom komedin, som...’! Vidare i en TV—annonsering i lokalpressen, onsdagen 22 april 1998: “En påpasslig amatörfotograf hade turen att vara på plats när en örn gick till attack mot en renhjord och lyckades föreviga händelsen.”(Hade örnen kameran?)Det är föralldel lika löjeväckande att se översättningar som av “technically” till ‘tekniskt’ i översättningen till filmen ‘Shadowlands’, där Anthony Hopkins säger, att han vill gifta sig “technically”, dvs ‘formellt’(och ingte ’tekniskt’/?/). Lättköpt är den svenska översättningen av “Take your time!”.(=’Ta tid på dig!’) med “svengelska” ‘Ta din tid!’. Helt förtrollad av engelskan måste man vara, när man för svenska läsare använder orden “danceperformance” och “bokhyllespots” ist.. för ‘dansföreställning’ och ‘punktljus(för bokhyllan)’, “injektering” för ‘insprutning’(av fyllning i tunneln genom Hallandsåsen)och “lining” ist.f. ‘fodring’ av samma ås. Likaså avslöjar man sin ringa beläsenhet i svenska texter, när man frimodigt talar om “ett bål” ist.f.’en bål’(med någon sorts dryck). När man sedan laborerar med att avskaffa vissa former av svenska ord som ‘dem’ till ‘de’, bäddar man för språklig anarki och man får meningar som “Jag tror det var en god idé att låta de träffas(Övers. till filmen “Morgondagens hjälte”, 4/2—99). Av senare datum är följande exempel på övers. i undertexter till amerikanska filmer: “We have a perfectly good show!” får av den moderne översättaren bli ‘Vi har ett skitbra program!’. Uttrycket “Go on!” i betydelsen ‘Nej, det menar du inte!’ eller möjligen ‘Du skojar’ blir “Fortsätt”(!), vilket frustrerande nog kan verka som en otålig uppmaning till någon som inte har tänkt göra något annat.(Produkt av översättningsfirman Broadcast Text, Stockholm!). En hel film med originaltiteln ‘Cold Feet’ får den obegripliga titeln ‘Kalla fötter’, exemplet anfört ovan i ett annat sammanhang noterat för ett antal år sedan, vilket tyvärr visar att det således är på tiden att någon reagerar mot oskicket. Tyvärr får man som sagt misstanken om att det är usla kunskaper i både svenska och engelska hos respektive översättare, som det är fråga om, vilket ju kan anses vara deras privatsak. Men det verkar fullkomligt obegripligt, att de som har hand om den språkliga produktionen i TV och övriga media i Sverige, inte orkar skärpa sig för att fullfölja den svenska språkundervisningens tålmodiga ansträngningar mer än att de låter sådana okvalificerade produkter uppenbarligen helt okontrollerade gå ut till allmänheten. En korrekt översättning borde vara en hederssak! Med en envetenhet likt en äkta, svensk myggsvärm anfalles vårt språk utan uppehåll inte bara av rena felaktigheter vid översättning från framför allt engelska. Numera importerar man oförfalskat, utländskt gods i form av en högt uppdriven språklig snickarglädje, som obarmhärtigt avslöjar vederbörande författares torftiga grun-kunskaper i respektive språk, eftersom man måste visa upp vilka främmande ord man nyligen har lärt sig. Blev möjligen frestelsen i ett av Annika Lantz radioprogram för stor för – kanske rent av för programledaren? - som i någon sorts självbekännelse ville erkänna sig lite konstig med hjälp av det engelska ordet ‘queer’. Det kom likaledes fram andra underligheter, som avslöjades om någon, med beskrivningen ‘hon briefar oss’. Man kunde också göra en intressant bekantskap med ordet ‘sippa’, en fullkomligt löjeväckande försvenskad form av det engelska ordet ‘sip’, som då betyder ‘smutta’. Istället borde man engagera dem som kan sin engelska men inte nödvändigt behöver visa det genom att krydda sin svenska med främmande ord och uttryck. Vidare har det blivit allt mer vanligt att ‘matcha något’, vad det nu är för fel med ‘passa/in, till’. Ett fruktansvärt dråpslag mot ‘renligheten’ i det svenska språket är vidare ‘outsourca’ (som dessutom bryter mot uttalsreglerna), ‘coucha’ och ‘filmens narratör’(som i alla fall förhoppningsvis inte känner sig)’outad’ samt slutligen ‘you can let your hair down’, som översattes med ‘du kan släppa ned håret’. Den tid som det går åt att med en viss ansträngning leta upp ord som man förmodligen nyss lärt sig, skulle med fördel kunna användas till att studera mer god, svensk text, så att man till exempel inte behöver tala om ‘två år efter Strindbergs födsel’, skriva(i tidningstext liksom det mesta hittills) om ‘gerilla’ i betydelsen gorilla eller talar om att man ‘skriver till handling’! Då skulle man slippa se klumpigheter som i översättningen av titeln på den gamla klassikern med “Postmannen ringer alltid två gånger”! Vad är det återigen för fel på den svenska ordet ‘brevbäraren’? Eller när man hittar på egna bastardord i likhet med ‘komplext’ istället för ‘sammansatt’. Ofta avfärdas varningar om den smygande faran med lån/e/ord och svengelska med att detta alltid har förekommit! Inget logiskt skäl till att den moderna människan slött skall falla till föga och låta oskicket fortsätta. Det vore vidare befriande om vissa reklammakare i företagens tjänst ville avstå från att mer och mer använda engelska i sin reklam. Ibland kan man vid första påseendet undra, om det är en engelsk tidning man läser istället för en svensk, när man ser reklammeningar som ‘Are you designed to work?’ eller som i en annons om SAAB skriver ‘Less is more. Eller snarare, more from less.’ Med sådan rappakalja som förebild lär sig ungdomen inte god svenska. Det senaste nådaskottet mot korrekt svenska är ett citat från ett avsnitt från en filmserie i TV: “Han vet, att Margaret stalkade(ung. ‘förföljde’ )mig.” Ett av de löjligaste och ömkligaste översättningsfelen från engelska, som någonsin och så likgiltigt satt ‘översättarhedern’ på spel i svensk TV-S undertextproduktion. Senare, framför allt i tidningstext men också i s.k. undertexter, brukade som översättning, är exempel på dåligt återgivande av bl.a. engelska ord och uttryck. (Hon kände sig)’obekväm’(:’She felt uncomfortable’): felaktig över- sättning! Det svenska ordet är ett lånord, från tyska ’unbequem’, ’obekväm’ i konkret betydelse. I eng. användes ordet i både konkret(om möbler och ang. sittställning) och känslomässig mening (’besvärad’, ’osäker’). ’bettade’, fr. eng. ’bet’, ’slog vad om’. Rent lånord böjt som svenskt! Henry Thorson |
|
|
|