Hej Pontus,

tack för ditt svar.

Jag håller med om att myndigheter och offentlig förvaltning kan förbättra sin information på utländska språk på nätet, men engelskan är det minsta problemet. Hur ofta hittar man information på andra språk än engelska? Hur ofta finns det information på de två stora EU-språken, tyska och franska? Härförleden letade jag efter information om Stockholm på Internet på engelska och spanska, eftersom jag ska byta semesterbostad med en spansk familj i sommar. Det var inga problem att hitta information på engelska, men jag hittade bara en webbplats (Vasamuseet) med information på spanska.

Jag kontrollerade också vilken information som olika skolenheter har lagt ut på nätet. Skolverket har naturligtvis information på engelska, Friskolornas Riksförbund likaså, Utbildningsförvaltningen i Stockholm har det inte, enskilda gymnasieskolor har information på engelska.

Den utländske person som du talar om, kommer dock inte att ha några som helst problem, när han kontaktar skolmyndigheter och lokala skolor, om han behärskar engelska. Alla som denne kontaktar, kommer att förstå, tala och kunna skriva engelska. I Sverige har alla som är födda vid andra världskrigets slut eller senare, läst engelska; före enhetsskolans genomförande läste alla minst 4 år; efter enhetskolans införande utvidgades denna tid successivt och idag uppgår tiden till 8 - 9 år. Det är värre om denne utländske person inte behärskar engelska, eftersom svenskarnas kunskap i andra språk, till exempel tyska, franska eller spanska, är betydligt sämre, för att inte tala om andra språk.

Det går inte att utgå från alla tänkbara arbetskraftsinvandrare talar engelska. Kunskaperna i engelska är fortfarande dåliga i Latinamerika. I Asien är det i princip bara i Indien, som kunskaperna i engelska är goda bland utbildade. I Mellanöstern är språkundervisningen dålig. Den professionella eliten i andra asiatiska länder kan naturligtvis engelska, men å andra sidan kommer väl knappast de att emigrera till Sverige. I Östeuropa och det forna Sovjetunionen, en annan tänkbar rekryteringsbas, har växlingen till engelska som första främmande språk från ryska bara drygt 10 år på nacken.

Jag tror också att man i svensk näringsliv är alltför fixerad vid engelskans nuvarande starka ställning som internationellt umgängesspråk. Det är omöjligt att förutspå hur starka engelskans konkurrenter kommer att bli om 25, 50 eller 100 år - det beror ytterst på den ekonomiska och politiska utvecklingen hos olika bärare av språk, d.v.s. stater, och befolkningsutvecklingen. Spanskan växer idag snabbt, t.o.m. i USA, och de senaste två åren har antalet spanskspråkiga webbplatser på Internet vuxit enastående snabbt. Det är bara en tidsfråga innan antalet internetanvändare i Kina kommer att gå om antalet amerikanska internetanvändare. Jag bifogar en gammal artikel, där jag diskuterar dessa frågor.

Min uppfattning är att vi naturligtvis ska använda engelska som första utländska språk, men att svenska myndigheter och svensk näringsliv också måste se till att kunskaperna i andra viktiga språk är goda i Sverige. Dessutom måste vi vara medvetna om att ett överdrivet användande av engelska (eller vilket som helst dominerande språk globalt) på lång sikt kan hota vår eget språks fortlevnad.

 

Per-Åke Lindblom

1002 2001

Tillbaka till Brevarkivet