Det är skillnad mellan att beställa öl på krogen på engelska och att förhandla kring styrelsebordet. De som kan använda sitt modersmål i arbetet har ett övertag, både praktiskt och rent psykologiskt.

- Undervisning på gymnasienivå på engelska är ett missriktat påfund som borde upphöra. Undervisningen blir sämre eftersom läraren inte behärskar engelska lika bra som svenska. Lärarna är inte så duktiga som de tror. De blir bakbundna.

- Det är inte rimligt att folk ska lära sig fackengelska för att kunna hantera sin dator. Många Södertäljebor kämpar för att lära sig svenska, och för att hantera sina varor måste de också försöka tillägna sig ytterligare ett språk.

Tre suckar från olika samhällsektorer: en facklig ombudsman, en universitetslärare i kemi och en klagande konsument. Alla tre kan redovisa konkreta erfarenheter av att ha engelskan in på livet. ,Suckarna återfinns i en färsk rapport, "Domänförändringar i Sverige", den första större svenska översikten i ämnet. (Inom kort blir den tillgänglig på Svenska språknämndens hemsida: www.spraknamnden.se). "Domänförändring" innebär i detta sammanhang en förskjutning i styrkeförhållandena mellan två- eller flera språk inom ett samhällsområde.

De kartlagda domänerna är skolan, högskolan och forskningen, arbetslivet, konsumtion, kultur och politik. Omedelbar risk för att svenskan skall lida så kallad domänförlust finns ännu så länge bara inom forskning och högre utbildning i naturvetenskap och teknik. Avhandlingar, vetenskapliga artiklar, läroböcker och även föreläsningar på högre nivå förekommer inte länge på svenska i många ämnen. Produktionen av nya termer och begrepp på svenska avstannar. Svenska forskare blir "bakbundna": de kan inte längre använda sitt modersmål för att bearbeta intellektuellt riktigt krävande problem. Inom det privata näringslivet arbetar kanske majoriteten av de anställda i Sverige i företag med engelska som koncernspråk. Det kan bli besvärligt när man ska förhandla, skriva protokoll eller begripa en del dokument. Ju högre upp i hierarkin och ju formellare språksituation, desto troligare att engelskan dyker upp. Men i daglig verksamhet dominerar svenskan. Kulturlivet är annorlunda. Här kan man nästan alltid välja mellan inhemskt och utländskt, rock på svenska eller rock på engelska. Till skillnad från andra områden för statsmakterna en aktiv politik för att stärka svenskan, och det engelskspråkiga är inte alltid förknippat med högre status.

Inom alla områden möter man dock samma attityder. Alla inser att engelskan är nödvändig och ofrånkomlig; ingen är egentligen principiell motståndare till den. Till en början präglas kontakterna med världsspråket av oskuldsfullhetens glada triumf: så roligt att bli internationell, titta vad vi är duktiga på engelska! Så småningom inställer sig probleminsikten: man blir lite dummare när man inte får använda sitt modersmål; vi måste finna en lösning så vi kan utvecklas både på engelska och svenska. Sorgligt nog har denna insikt ännu inte nått dem som bestämmer. Av rapporten framgår mycket tydligt att så gott som ingen företagsledning, högskola eller intresseorganisation har någon strategi för parallellspråkighet mellan svenska och engelska. Men ombudsmannen, kemiläraren och datorköparen börjar begripa.

Olle Josephsson

- publicerad i Svenska Dagbladet 25/11 2001. Här återgiven med författarens tillåtelse.

Tillbaka till Artikelarkivet