Hur mår svenska språket?

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

 

Svar: Ja, i huvudsak. Minoritetsspråkens ställning behöver dock följas upp. Svenskan lever och utvecklas främst genom dess användare samt en levande diskussion kring språket och dess utveckling.

 

2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

 

Svar: Svenskans ställning som samhällsbärande språk är stark. Engelskans inflytande är påtaglig inom högre utbildning, i affärsvärlden, men också i massmedia. Att upprätthålla språkvården, och samtidigt stimulera till språkets utveckling är viktiga uppgifter, inte minst för alla som använder språket yrkesmässigt. Men också för språkvårdande institutioner. Skolundervisningens kvalitet behöver höjas generellt, det gäller också undervisningen i svenska. En ökad kunskap i nordiska språk inom Norden språk är önskvärd.

 

3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?

 

Svar: Det är såklart rimligt att flygbolag vinnlägger sig om att alla passagerare förstår säkerhetsinstruktionerna, och om flygningen företas i Sverige är det minst sagt lämpligt att säkerhetsgenomgången också görs på svenska. Däremot har vi i dagsläget inga förslag om att skärpa lagar och regler på området.

 

4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?

 

Svar: Det ligger naturligtvis i ministerns intresse att vad vederbörande säger tillgängliggörs på svenska. Vi ser ingen uppenbar motstridighet mellan språklagens femte paragraf och att tal hålls på engelska. Den som inte förstår ett tal som hålls ska givetvis ha rätt att kontakta regeringen och efterfråga en svensk översättning. I dagens medieklimat finns dessutom goda förutsättningar att få tillgång till en översatt version av talet, vilket är positivt.

 

5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?

 

Svar: Vi välkomnar att översättningar utförs så väl som möjligt. Vi ser dock få skäl att lagstifta i frågan. Däremot är det ytterligt viktigt att nödvändig samhällsinformation tillgängliggörs alla som behöver det på svenska.

 

6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?

 

Svar: Den bör helst öka. Svenskundervisning, liksom samhällsinformation, till nyanlända bör göras obligatorisk. Vi har inget förslag om exakt antal timmar. Kvaliteten i undervisningen är minst lika viktig som antalet timmar.

 

7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 

Svar: Vi vill inte förbjuda undervisning på engelska och andra språk som inte är svenska. All språkundervisning gynnar språkkunskaper, inte bara i det språk som undervisas. Sverige ska vara ett öppet land som står sig väl i en hårdnande internationell konkurrens. Det finns ingen direkt motsättning mellan det och att undervisning bedrivs på fler språk än svenska i Sverige.

 

8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

 

Svar: Alla ska från dag ett ha möjlighet att börja lära sig svenska. För dem som har förutsättningar föreslår vi en satsning på 2,6 miljarder under kommande mandatperiod för att få nyanlända i arbete. 50 000 nyanlända som är särskilt motiverade ska få genomföra ett intensivt integrationsår. Det innefattar bland annat utbildning i svenska språket. Vi vill också se ökad valfrihet inom svenska för invandrare, och införa en SFI-peng. Genom att fler aktörer bidrar kan kvaliteten förbättras. Samtidigt behöver kraven som ställs på alla utförare vara tydliga.

 

9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

 

Svar: Vi vill inte införa språkkrav för medborgarskap. Däremot är kunskaper i svenska av stor vikt för att bli en del av det svenska samhället. Kunskaper i svenska ska uppmuntras, men inte vara ett villkor för att vara svensk medborgare.

 

10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

 

Svar: Ja. Och svenskan har förutsättningar att vara det. Därmed inte sagt att all högre utbildning måste vara ensidigt svenskspråkig. Vi ser positivt på att studentlitteratur översätts till svenska. Men att kunskaper i flera språk kan vara behövligt inom högre studier och i vetenskapliga sammanhang är i sig inget negativt. En ökad förståelse för nordiska språk är viktigt för att värna och upprätthålla närheten och samarbetet mellan Nordens länder.

 

11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?

 

Svar: Ska Sverige vara konkurrenskraftigt och en världsledande kunskapsnation är det viktigare att värna det svenska språket än hindra användandet av andra språk.

 

12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

 

Svar: Att svenska företrädare kan använda fler språk än svenska är i grunden inget negativt. Att kunna mer än ett språk gynnar generellt människors språkkunskaper. Det är viktigare att stimulera språkinlärning än att begränsa den. I EU används svenska språket och så ska det vara. I vilken utsträckning svenska ministrar gör det bör grunda sig på deras personliga språkfärdigheter. Deras uppdrag är i första hans att företräda Sverige, kan de utföra sitt uppdrag på mer än ett språk bör det vara tillåtet.

 

13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

 

Svar: Vi vill utvärdera situationen för att se om åtgärder behövs. Överlag har svenska ungdomar relativt goda förutsättningar att göra sig förstådda också i en europeisk kontext. Men liksom all utbildning behöver kvaliteten i undervisningen höjas.

 

14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

 

Svar: Vi anser inte att politiken ska detaljstyra tv-utbudet.

 

15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

 

Svar: Vi ser det inte som en politisk fråga där lagstiftning eller tvångsåtgärder är önskvärda. Men givetvis kan den som har svenska som modersmål i allmänhet ha lättare att förstå namn som är på svenska.

 

16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

 

Svar: Vi ser inget behov av att förbjuda reklam på andra språk än svenska. I grunden begränsar det också svenskan, som under århundraden utvecklats vid sidan av, och i samröre med, andra språk.

 

Svar från Centerpartiet

180723