(Enkät till riksdagspartierna inför riksdagsvalet 2018)

 

Hur mår svenska språket?

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

 

Svar: SD har motionerat i riksdagen om att svenskan skall ha ställning inte bara som huvudspråk utan även som nationalspråk. Detta gäller redan svenskan i Finland. Vi är inte främmande för att se över lagen och eventuellt göra skärpningar.

 

2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

 

Svar: Det sker absolut domänförluster inom högskolevärlden till engelskan, i för hög grad. Visserligen är engelskan ett akademiskt språk världen över men det är önskvärt att skolor på alla nivåer bibehåller en balans mellan språken.

 

3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?

 

Svar: Flygningar som äger rum i Sverige bör som regel alltid ha information även på svenska.

 

4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?

 

Svar: Både tal och intervjuer bör som regel alltid översättas till svenska. Inte minst med hänsyn till att många som tittar är äldre och inte alltid förstår engelska.

 

5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?

 

Svar: Som framgår ovan menar vi att tal och intervjuer som regel bör översättas. I vår dialog med public service bolagen framhäver vi dessutom att språkvårdsfrågan bör accentueras och framhållas som en av de viktigaste att slå vakt om. Vi har även motionerat i Riksdagen om att detta bör framgå tydligare i sändningstillstånden.

 

6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?

 

Svar: Svenskundervisningen bör hållas på nuvarande nivå för svenska elever. Däremot bör den ökas markant för nyanlända.

 

7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 

Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. I nuläget är vi inte beredda att ändra på detta. Sverigedemokraterna avser att följa utvecklingen noga.

 

8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

 

Svar: Sverigedemokraterna har föreslagit införandet av en förberedelseklass med svenskundervisning som bör pågå under hela skoldagen. Eleverna i en sådan klass bör inte släppas in i en vanlig klass förrän de behärskar svenska på samma nivå som deras kamrater.

 

9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

 

Svar: Vi har framhållit långe och motionerat i riksdagen att goda kunskaper i svenska språket borde vara ett kriterium för att erhålla svenskt medborgarskap. Kunskaperna bör dessutom testas noggrant innan medborgarskap delas ut.

 

10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

 

Svar: Ja det är viktigt att svenskan överlever som vetenskapligt språk, i synnerhet då även personer med god engelska men bristande akademisk engelska måste kunna läsa t.ex. avhandlingar. Svenskans ställning bör därför stärkas inom högskolan och forskningen.

 

11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?

 

Svar: Det är inte rimligt eller praktiskt genomförbart i dagsläget att eleverna skall kunna välja mellan engelska och svenska. Det är heller inte rimligt att alla enklare kurser måste hållas på svenska på alla lärosäten i samtliga kurser.

 

12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

 

Svar: EU-parlamentarikernas möjlighet att få service på svenska bör vara fullödig och fullständig. Därtill vill vi framföra att det är viktigt att handlingar som översänds till Sverige från EU alltid måste vara på svenska. Så är tyvärr nu inte fallet. Handlingar kommer ofta på engelska och ibland till och med på franska. Vad gäller frågan om vilket språk regeringsföreträdare och EU-parlamentariker använder så menar vi att det bör ställas högre krav på regeringsmedlemmar att använda svenska språket när så är lämpligt och möjligt eftersom de faktiskt representerar hela svenska folket.

 

13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

 

Svar: Problemet i svenska skolan är inte så mycket vilket språk barnen lär sig utan att skolan är så flummig att de riskerar att inte lära sig något över huvud taget.

 

14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

 

Svar: En allt för dominerande engelskspråkighet i det svenska kulturutbudet i synnerhet inom film och media är oroväckande och därför har vi förslag om riktade satsningar för svensk och nordisk film- och Tv-produktion.

 

15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

 

Svar: Det har betydelse utifrån vår principiella hållning att svenskan skall vara huvudspråk i Sverige. Som huvudregel bör därför namn i offentliga miljöer vara på svenska. Detta hindrar givetvis inte att det finns tilläggsinformation på andra språk.

 

16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

 

Svar: Sverigedemokraterna menar att alla och envar har ett ansvar att värna och vårda svenska språket. Att gå fram med lagstiftning på området förefaller dock synnerligen vanskligt då en sådan reglering lätt tangerar det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området såväl som näringsfriheten.