SV: Enkät till riksdagspartierna inför valet 2018

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Svar: Moderaterna är fortsatt positiva till den språklag som alliansregeringen lade fram. Vi har i dagsläget inga förslag om att förändra språklagen.

2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svar: Nej, men det är av vikt att särskilt lyfta fram paragraferna 5-6 i språklagen. Dessa lyfter fram svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden, samt att det ligger ett särskilt ansvar på det allmänna att svenskan används och utvecklas.

3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?

Svar: Det är idag inte obligatoriskt att meddela säkerhetsinstruktioner på svenska vid inrikesflygningar. Däremot ska det finnas en video eller presentation av kabinpersonalen. Vår utgångspunkt är regler gällande dessa instruktioner ska utformas så att flygsäkerheten kan säkerställas på ett rimligt sätt.

4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?

Svar: Språklagen § 5 lyder som följer: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Vid vissa tillfällen kan det finnas anledning för ministrar att hålla tal på engelska i Sverige. Rimligtvis bör innehållet då också finnas tillgängligt på svenska.

5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?

Svar: I till exempel SVT:s sändningstillstånd anges att SVT har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället och att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. Dessa villkor bör tas i beaktande vid bland annat översättning av intervjuer på engelska.

6. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?

Svar: Undervisningstiden behöver öka i alla ämnen i lågstadiet. Men främst bör utökningen ske i svenska och matematik, eftersom det viktigaste målet med lågstadiets läroplan är att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Lågstadiet behöver rusta alla elever med de grundläggande kunskaper som krävs för att man överhuvudtaget ska kunna tillgodo göra sig undervisning i andra ämnen. Målet är att svenskundervisningen ska utgöra en tredjedel av undervisningen på lågstadiet.

7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Svar: Att skolor har en möjlighet att erbjuda undervisning på engelska ökar mångfalden och kan berika elevernas språkkunskaper. Moderaterna står därför bakom nuvarande regelverk vad gäller undervisning på engelska.

8. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Svar: Varje person som påbörjar undervisning i svenska för invandrare (sfi) ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning. Grundläggande kunskaper i svenska ska även vara ett krav för permanent uppehållstillstånd.

9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Svar: Moderaterna anser att grundläggande kunskaper i svenska ska vara ett krav för att få svenskt medborgarskap.

10.  Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Svar: Högskolan har, vid sidan om sina två uppdrag avseende utbildning och forskning, ett tredje uppdrag som handlar om att samverkan och att nå ut med sin kunskap till det omgivande samhället. Det är därför av stor vikt att svenskan fortsätter att utvecklas som vetenskapligt språk och att svenskan inte i onödan trängs undan inom den högre utbildningen och forskningen.  

11.  Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?

Svar: Moderaterna står bakom nuvarande ordning, enligt vilken lärosätena själva kan bestämma om undervisningen helt eller delvis ska ske på svenska eller engelska.

12.  Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Svar: Vi anser att svenskans ställning i EU är tillfredsställande. Vi föreslår dock att språkarbetet inom EU reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket. Stora besparingar på direktöversättningar skulle kunna göras om man inför ett system där varje land får betala på begäran, efter att en viss kvot översättningar/tolkning använts. Alla dokument ska givetvis samtidigt fortsätta att översättas till alla språk.

13.  Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Svar: Detta är en oroande utveckling, eftersom att Sverige är ett liten och öppen ekonomi som är beroende av handel och utbyte med andra länder. Samtidigt är det glädjande att fler elever läser och får betyg i moderna språk efter att systemet med meritpoäng infördes. Det är däremot viktigt att se över systemet med meritpoäng så att det främjar progression och djupa kunskaper i språken och inte leder till taktiska val.  

14.  I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Svar: Moderaterna värnar fria och oberoende medier. Dock lägger vi värde kring det uppdrag som exempelvis public service-kanalerna (SvT, SR och UR) innehar. Det nuvarande innehållsuppdraget för public service-kanalerna anger att de ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.

15.  Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Svar: Vi anser att alla ska ha tillgång till nödvändig information på svenska inom alla samhällsområden. Men Sverige konkurrerar i en öppen och global värld, där vi också behöver kommunicera med andra. Där är det förstås viktigt att även ha goda kunskaper i engelska och andra moderna språk.

16.  Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Svar: Företag ska kunna publicera reklam och varumärken på det språk som de själva anser vara lämpligt.

 

nya moderaterna

Box 2080

103 12 Stockholm

 

08-676 80 00

www.moderaterna.se

[email protected]