(Enkät till riksdagspartierna inför riksdagsvalet 2018)

 

 Hur mår svenska språket?

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Svar: Språklagen är en viktig lag som till stor del är normerande. Syftet med lagen är framför allt att förtydliga svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället. Myndigheter och andra offentliga organisationer har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Språklagen är en ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. Offentliga organisationer ska följa språklagen, men det finns inga straffbestämmelser om man bryter mot den. Det kan däremot leda till prövningar av till exempel JO. JO kan utfärda kritik mot verksamhet som strider mot språklagen.

”Språklagen i praktiken – riktlinjer för tillämpning av språklagen” är en skrift som utarbetats av Språkrådet. ”Språklagen i praktiken” innehåller en genomgång av språklagens bestämmelser och ger handfasta råd och tips om hur lagen ska tolkas och tillämpas.

Vi bedömer att insatserna inom språkvården och språkpolitiken sammantaget har bidragit till att fler får tillgång till språk, vilket ytterst är en fråga om jämlikhet och allas lika rätt till demokratisk delaktighet. Institutet för språk och folkminnen har en viktig uppgift att fortsätta följa tillämpningen av språklagen och genomföra språkvårdsinsatser, inte minst avseende de nationella minoritetsspråken och svenska som andraspråk.

2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svar: Det är viktigt att värna svenska språkets ställning, inom de svenska myndigheterna och inom akademierna. Vi vet att alltmer forskning publiceras på engelska. Detta är inte oproblematiskt, samtidigt har svenska språket en stark ställning.   

3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?

Svar: Det mest väsentliga vid förmedlandet av säkerhetsinstruktioner på flygplan är att dessa förstås av flygpassagerarna. Då det är många icke-svenskspråkiga resenärer även på inrikesflygningar så är det rimligt att dessa även förmedlas på engelska. Då merparten av passagerarna kan förväntas förstå svenska är det dock rimligt att de även meddelas på svenska.  

4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?

Svar: Sveriges regering håller tal vid många olika tillfällen och olika sammanhang. Ibland är det naturligt att talet hålls på till exempel engelska (till exempel om det hålls för en publik som inte är svenskspråkig). Normalt ska naturligtvis statsrådens anföranden finnas översatta till svenska, men det kan finnas situationer när det inte har gjorts, beroende på tillfälle och sammanhang.

5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?

Svar: Sveriges Television och Sveriges Radio är radio och tv i allmänhetens tjänst. Det är viktigt att intervjuer översätts och undertextas så att innehållet kan förstås av alla. Det kan dock vara så att översättningar som sker skyndsamt i t.ex. nyhetssändningar blir mer knapphändiga än översättningar i andra program. Intentionen med översättning och undertextning är att material på andra språk än svenska ska vara av så god kvalitet att alla förstår och kan ta del av innehållet.  

6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?  

Svar: Socialdemokraterna ser ett behov av att på sikt öka undervisningstiden i skolan. Svenska ska fortsätta vara ett viktigt ämne, precis som i dag då det är det största ämnet i grundskolan med 1490 garanterade timmar. Vi vill utöka svenskundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram, i och med att vi vill att alla nationella gymnasieprogram ska kunna ge grundläggande högskolebehörighet.

7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?  

Svar: Vi har i nuläget inga förslag att ändra reglerna för att bedriva undervisning på engelska, men har tagit del av Skolverkets rapport som pekar på risker med att eleverna inte utvecklar det svenska språket. Socialdemokraterna anser att skolan har ett viktigt ansvar för att elevernas svenska språk ska utvecklas. Inte bara för att de ska lära sig mycket i sakämnena utan också för att de ska kunna vara aktiva medborgare i vårt samhälle att det är viktigt att det svenska språket värnas.

8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?  

Svar: Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte i början av augusti en omfattande SFI-utredning för att se över just detta. Bland annat kan undervisningstiden behöva utökas och marknadsstyrningen av SFI-utbildningen minska.

9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?   

Svar: Alla som lever i Sverige ska kunna svenska. Socialdemokraterna går därför till val på att införa en språkplikt som innebär att det blir obligatoriskt för asylsökande att delta i språkträning. Vid frånvaro från undervisningen ska det gå att dra in den asylsökandes dagersättning. Samma språkplikt ska gälla människor som har försörjningsstöd och som behöver lära sig mer svenska för att få jobb. Det ska bli obligatoriskt att delta i SFI eller annan språkträning, annars ska försörjningsstöd nekas.

Däremot har Socialdemokraterna inte något förslag om språktest för att uppnå medborgarskap.

10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?  

Svar: Ja, det är viktigt. Det möjliggörs av exempelvis höjda basanslag till den fria forskningen. Mycket forskning i dag publiceras dock på engelska, inte minst för att öka möjligheterna till citering och nå en bredare krets av läsare. Det är en svår men viktig avvägning som både respektive lärosäte och politiken fortsatt bör följa.

11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?  

Svar: Vi driver inga sådana förslag.

12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Svar: Svenskan har status som officiellt språk inom EU i likhet med de 23 andra språk som har officiell status. Alla Europaparlamentets handlingar finns översatta till svenska och EU:s officiella tidning ges ut på svenska. I det dagliga arbetet begränsar sig dock de flesta institutioner till engelska, franska och tyska. De flesta interna handlingar översätts inte men alla officiella dokument ska göra det. Svenskans ställning är därmed densamma som för de flesta språk av motsvarande storlek inom unionen. Det får anses tillfredsställande. Alla regeringsföreträdare och europaparlamentariker har rätt att tala svenska. Det måste dock finnas frihet för de med svenska som modersmål att tala engelska eller annat språk i EU-sammanhang.

13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Svar: Faktum är att det är en hög andel av eleverna som läser moderna språk i grundskolan ur ett historiskt perspektiv. Däremot är spanska det moderna språk som är överlägset störst. Den största utmaningen är för tillfället att det behöver utbildas fler lärare i moderna språk. Vi ser också ett behov av att få fler elever att välja ett modernt språk och fortsätta läsa det i gymnasiet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört att det i höst blir obligatoriskt för alla huvudmän att erbjuda moderna språk i årskurs 6.  

14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella TV-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Svar: Vi tror på att stimulera och uppmuntra produktion av svensk-språkig film. Inom EU har man ambitioner att det ska vara möjligt att, i högre utsträckning än idag, ta del av film på europeiska språk.

EU-kommissionen föreslog 2016 att t.ex. streamingtjänster som Netflix borde erbjuda mer europeiskt innehåll och föreslog en kvot på minst 20 procent.

Vi tror på vikten av att främja den europeiska film- och tv-produktionen, snarare än att gå kvotvägen. Det kan man göra på flera sätt, bland annat med samarbeten och samproduktioner över europeiska gränser och med hjälp av modern språkteknik, som kan säkerställa att verk på olika språk når ut i hela Europa.

15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Svar: Normalt ska institutioner ha svenska namn. När det gäller mässor och privatägda företag så måste de själva kunna välja under vilket namn de vill marknadsföra sig. Det kan finnas skäl att t.ex. Swedavia vill att utländska besökare som på nätet söker efter en flygavgång kan använda sökordet ”airport” efter flygplatsnamnet.  

16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Svar: Engelska som språk i reklam och marknadsföring kan på sikt påverka svenska språkets ställning, men svenskan har en mycket stark ställning i vårt samhälle. Vi avser inte verka för att beivra reklam på engelska.  

Ansvarig för svaren: Ulla Bab Rydbeck, politisk sekreterare, [email protected] 070-513 13 97    

 

&nb