Till: news:soc.culture.esperanto Från: "D.R.L.S." <Ämne">[email protected]>Ämne: Grin-rapporten

Datum: den 26 oktober 2005 21:20

 

Grin rapporten är ett viktig 127-sidigt dokument som är skrivet av professor François Grin, vid Universitetet i Genève, på beställning av franska "Haut Conseil de l'Evaluation de l'Ecole". Rapporten behandlar språkliga problem inom Europeiska Unionen. I rapporten nämner prof. Grin esperanto som en realistisk lösning på problemen.

 

Professorn vid Genèves Universitet och språkekonomispecialist François Grin har prublicerat en omfattande rapport, där han analyserar Europeiska Unionens språkpolitik. Studien beställdes och utgavs av franska "Haut Conseil de l'Evaluation de l'Ecole" (Högsta Rådet för Utvärdering av Skolan) som är en fransk offentlig organisation som är politiskt oberoende, vilken värderar och analyserar hur undervisningen bedrivs i Frankrike.

Rapporten ställer frågan vilket det optimala valet av arbetsspråk i Europeiska Unionen skulle vara. För att besvara frågan studerar rapporten den nuvarande situationen och drar slutsatsen, att de inkomster, som Storbritannien får genom engelskans dominans i världen, och även inom Europeiska Unionen, är värd 17-18 miljarder euro årligen, d.v.s. 1% av bruttonationalprodukten. Denna summa får man genom försäljning av böcker och andra varor som har anknytning till engelska språket samt från 700000 människor som varje år besöker England för lära sig språket, förutom de besparingar som härrör från att man negligerar undervisning i utländska språk i brittiska skolor. Ändå omfattar inte detta all överföring av pengar till Storbritannien på grund av språkliga orsaker, utan bara 75 % av de som författaren uppskattar vara resultat av den språkliga hegemoni som som engelskan utövar utan egentlig språklig demografisk tyngd . På grund av detta får alla icke engelskspråkiga, c:a 280 millioner EU-medborgare, subventionera den engelska ekonomin med 65 euro per person (och år).

Fastän dessa siffror redan är offentligt kända bland specialister, saknas en analys av huruvida dessa kostnader skulle vara lägre om man skulle välja någon av de andra möjligheter, som rapporten pekar ut. Genom utökningen av EU till 25 medlemsländer förra året ökade antalet officiella språk från 11 till 20, vilket blev 21 då man accepterade irländska som medlemsspråk, men inte katalanska. Detta leder till tvivel om en jämlik politik mellan medlemsspråken i Europeiska Unionen, som inrättades när det endast var fyra medlemsländer, och nu för tankarna till ett system med ett, eller med en liten grupp av arbetsspråk, vilka så småningom skenbart tvingar sig på övriga språkgrupper.

Den schweizisk ekonomen föreslår jämförelse av tre möjliga scenarier: Engelska som ensamt språk, trespråkighet engelska-tyska-franska och ett val av esperanto som internt arbetsspråk i unionens organ. Det första alternativet skulle öka de ekonomiska överföringarna av pengar till de anglosaxiska länderna. Å andra sidan drar rapporten slutsatsen att ett trespråksalternativ får kostnader som liknar det första alternativet, men medför större jämlikhet. Dock anser rapporten, att alternativet haltar på grund av "viss instabilitet" och att alternativet kräver betydande summor för att kunna förverkligas.

Det tredje alternativet, esperanto som ensamt internt arbetsspråk, framträder, till skillnad från övriga alternativ, som det billigaste och mest jämlika. Besparingarna skulle uppnås på två sätt. Å ena sidan skulle esperanto på grund av enkelheten att lära sig språket ge möjlighet att investera mindre i undervisning av främmande språk. Rapporten förutser dock studier av andra främmande språk i alla medlemsstaters skolsystem, inklusive i England. Å andra sidan: Eftersom esperanto inte är någons modersmål så skulle varor och tjänster som relaterar till undervisning i detta språk generera ekonomiska värden i samtliga medlemsländer.

Rapporten analyserar även, i korta ordalag, vilken möjlighet det tredje alternativet (esperanto) har att realiseras. Professor Grin anser att alternativet är "omöjligt att förverkliga på kort tid", men möjligt inom loppet av en generation . "85% av Europas invånare i de 25 medlemsstaterna har ett direkt och uppenbart intresse av en sådan lösning, oberoende av de kulturella och politiska risker som ackumuleras på grund av rådande språklig hegemoni," menar professor Grin.

Slutanteckningar:

Den franskspråkiga rapporten finns tillgänglig på adress: http://cisad.adc.education.fr/hcee/documents/rapport_Grin.pdf

Biografiska anteckningar på franska om prof. Grin: http://www.geneve.ch/sred/collaborateurs/pagesperso/d-h/grinfrancois/francoisgrin.html

Biografiska anteckningar på engelska om prof. Grin: http://www.geneve.ch/sred/collaborateurs/pagesperso/d-h/grinfrancois/francoisgrin_eng.html(en)

Prof. Grins curiculum vitae: http://www.mic.unisi.ch/grin_cv.pdf

Åter till "Nyheter och notiser"!