Är det nödvändigt med så många engelska ord och uttryck i svenskan? Det är relativt sällan det förekommer ens en längre notis i tidningarna utan att ett eller flera ord eller fraser är mer eller mindre korrekt engelska. Situationen är den samma i etermedierna. Företrädare för näringslivet förefaller särskilt benägna att framföra sina tankegångar och kommentarer på en svenska som är starkt färserad med engelska termer och modismer. Det betyder inte att representanter för det politiska etablissemanget ligger långt efter.

Varför är det så? Är det en riktig iakttagelse att andelen engelska i svenskan har tilltagit, eller beror det på att uppmärksamheten på fenomenet tilltagit? Tycker personen som kryddar sin svenska med engelska att han/hon framstår som intressantare och mer av en internationell operatör? Eller kan det vara så att engelskan av sin egen inneboende kraft tar loven av svenskan och ”flyter ovanpå” modersmålet? Eller också, vilket i så fall är betydligt tråkigare, kan det vara så att den intellektuella kapaciteten inte räcker till för att arbeta med två språk parallellt och upprätthålla tillräcklig disciplin för att tala ett språk åt gången?

Det finns ingen anledning att driva kravet överdrivet långt. Visst, det finns ett stort antal tyska, franska och engelska lånord från olika perioder som är helt inlemmade i det svenska språket. Det är en sak. Att av det skälet okritiskt ersätta utmärkta svenska ord med förträffliga engelska tror jag inte ökar rikedomen hos det svenska språket. Det enda som sker är att det svenska ordet sätts åt sidan och glöms bort.

Nedan följer en förteckning över några slumpmässigt utvalda engelska ord och uttryck som dagligen förekommer i svenska medier samt förslag till svenska motsvarigheter. Om inte annat kan man betrakta listan som en påminnelse om att det finns goda svenska ord som oftast helt täcker innebörden av de engelska. Man kan rent av ställa sig frågan om vi helt förstår hela betydelsen hos ett ord på ett inlärt språk, oavsett hur väl vi tror oss behärska det.

Förslag:

Commitment - engagemang, åtagande

Mismanagement – misskötsel, vanstyre

Outsourcing – tjänsteköp, utläggning av arbete

Management by postponement – ledning via senareläggning, avvaktan

Credit – poäng

Få credit för ngt – hållas räkning för

Just-in-timeleverans – leverans i rätta ögonblicket

Respons – gensvar

”ett event har tagit plats” – en tilldragelse har ägt rum, ett evenemang har genomförts

ett statement – ett budskap

coolt – avspänt

off the record – utanför protokollet, inofficiellt

load and go (ambulanspersonalssterm) – snabbast tänkbara transport till sjukhus

failures – misslyckade personer

losers – förlorare

lina, lajna – infodra, klä in, isolera (Hallands Ås)

street smart – gatukompetent (särskilt tilltalande med hänsyn till den gamla vackra genitivformen)

Second Chance School – Andra chansens skola

patient empowerment – patientmakt

piercing – håltagning

policymix – välavvägd politik

stylist – stilist, human formgivare, uppmakare, tillfixare, stilgivare (analogt med konsistensgivare)

confused - förvirrad

one-stop-shopping – handla där allt finns

event – tilldragelse

outdoor training – utomhusträning

formula – formel

ultimat – slutgiltig, (i överförd betydelse även oöverträffad)

site (sajt) – plats

smart drinks – uppiggande hälsodrycker

rave – hänryckning

backdrop – bakgrund

flyer – flygblad

militia – milis

outlaw – laglös

biker – motorcykelförare, motorcyklist (Om man skulle börja tala om Hells Angels, Bandidos och deras ungdomsförbund som laglösa motorcyklister, skulle kanske deras attraktionskraft minska. Samtidigt skulle deras verksamhet framstå i en tydligare dager.)

Vad följande termer som förekommit i löpande svensk tidningstext skulle kunna betyda, har jag ingen aning om. Om någon kan förklara och dessutom föreslå en bra motsvarighet på svenska vore jag tacksam. Alltså:

Trash performance, ready-mades, voice over, new age. Ja, det vill säga jag anar mig till att ready-mades skulle kunna vara artefakter som ingår i en installation. New Age gissar jag är en samlingsterm för olika mystiska och inte särskilt väl definierade religiösa rörelser.

Mittemellansvenska

Ett bekymmer av litet speciell art är sammansättningar där ena ledet är engelska och det andra svenska. De låter sällan skönt. Ett annat problem gäller stavningen av dessa hybrider. Här följer några exempel: Branda (brända?) ett varumärke, streamlina (strimlajna), fraktrate (fraktreit?), teambuildinghandledare, portfoliometoden, casemetodiken, ambient-musiken (med bindestreck och allt), sniker sig in och krismanager.

Brand betyder varumärke, vilket gör det rimligt att tro att ”branda ett varumärke” betyder inregistrera ett varumärke.

Strömlinjeforma finns sedan länge i svenskan och streamlina(strimlajna) tillför knappast något nytt. Fraktrate lär på svenska heta fraktsats, medan rate i valutasammanhang heter kurs.

Teambuildinghandledare är ju inte så smidigt, även om en hel del av engelskans framgångar säkert har att göra med dess förmåga att skapa korta effektiva uttryck. Svenskan klarar nog inte av det lika elegant. Vad teambuildinghandledaren sysslar med torde innehålla åtskilligt av gruppdynamik, hur man får en viss given grupp människor att fungera tillsammans.

Litet extra larvigt blir det då ett ord som redan tidigare inlånats från ett språk tas in i en annan version. Portfölj – portfolio par example. Blir termen portfoliometoden effektivare och mer slagkraftig än den skulle ha varit om man i stället sagt portföljmetoden? Tror inte det. Fallstudie kan vi säga, men tar vi till ”casemetodik” är nog tanken att det skall susa till litet extra. Eller kom man inte på vad case är för något? Ambient-musik vet jag ärligt talat inte vad det kan vara för något, men min tanke förs till hissars och varuhus muzac. Kan det vara bakgrundsmusik av ungefär cocktailpianokaraktär?

Att snika sig in verkar vara ett ljudhärmande lån från engelskans sneak. Berikande? Nej, för det finns ju de användbara verben smyga sig in och nästla sig in t ex. Krismanager är ett onödigt komplement i svenskan och erbjuder dessutom uttalsbekymmer. Skall det utsägas kri:smanascher eller kri:smaenedjer? Och vad är det för fel på krishanterare?

Att alldeles okritiskt använda en ny engelsk term i en svensk text anser jag bara ger ett intryck av att vara storögt imponerad och försagd inför det utländska – d v s angloamerikanska. Alternativen är knappast bättre. Den konstrecensent som skriver om ”ready-mades” lever kanske i föreställningen att begreppet är allmänt känt. Eller också anser han att han kan bortse från dem som inte är förtrogna med termen. Eller han vet inte själv. Arrogans eller okunnighet. Svårt att veta.

Kjell Holm