Gomorron Sverige

http://svt.se/gomorron/

Tisdagen den 18 april från kl. 06.43 till 06.55

"Alltfler universitet undervisar på engelska"

Bild- och ljudfil för Windows Media Player: mms://qstream-wm.qbrick.com/00928/nyheter/gomorron/060418soffa0645tisdag.wmv

Bild och ljudfil för Real Player:

rtsp://qstream-rm.qbrick.com/00928/nyheter/gomorron/060418soffa0645tisdag.rm

 

Lotta Bouvin-Sundberg, "Debattledare"

Gomorron Sverige:s debattledare

Anders Flodström, "Rektor"

Kungliga Tekniska högskolans rektor

Olle Josephson, "Språknämnden"

Svenska språknämndens sekretariatschef

Hedda Söderlundh, "Doktorand"

doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet

 

(Med reservation för eventuella missuppfattningar i samband med utskriften, vilka inte är avsiktliga och vilka kommer att rättas till vartefter. Frågetecken "?" innebär att det inte går att uppfatta ordet eller orden.)

 

Debattledare:

Engelska har blivit ett allt vanligare språk på svenska universitet och högskolor. På Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, vill man till och med att engelskan ska bli skolans huvudspråk. Men... den här utvecklingen är kontroversiell, det ordnas ett seminarium om just detta i morgon på KTH och frågan, här och nu, är om det är bra eller dåligt att engelskan breder ut sig i utbildningen.

Nu ska vi tala om fler gäster, Hedda Söderlundh, välkommen.

Doktorand:

Tack!

Debattledare:

som är doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet,

Doktorand:

Ja.

Debattledare:

Olle Josephson som är chef i Svenska språknämnden, och Anders Flodström som är rektor just för KTH i Stockholm. Varför vill du stärka engelskans ställning i undervisningen?

Rektor:

Ja, vi är ju numera inte ett svenskt universitet utan ett europeiskt och ett globalt universitet, och vi rekryterar de bästa studenterna, ja, oavsett var de finns i världen, och då är det engelska ett naturligt undervisningsspråk. Det har varit länge i forskningen och jag ser det som en, ja, en utveckling av den globalisering som vi, svenska företag, alla går in i.

Debattledare:

Så detta är för de utländska studenter som ni vill ska komma till Sverige.

Rektor:

Ja, för de svenska studenterna som ska arbeta utomlands i högre grad och ska kunna göra sin karriär, ja, i vilket land som helst, i Europa eller i Asien.

Debattledare:

Och det här är redan en utveckling som vi ser (...) det kommer ganska nyligen om att alla mastersutbildningar ska vara på engelska.

Rektor:

De har i praktiken varit på engelska under de sista tre fyra åren, men i de utbildningarna så är i dag över 70 procent av studenterna kommer från Europa och övriga världen, och mindre än 30 procent är svenska studenter.

Debattledare:

Finns det inga risker med detta då? Det finns ändå klasser där det kanske handlar om en helt engelskspråkig elev och kanske 28-29 svenska, och svenska lärare till och med, och så måste alltid köra på engelska.

Rektor:

Jo visst, och vi har ju haft den här diskussionen och det är därför vi tar upp det som ett diskussionsämne, samtidigt så pratar man ju om de här riskerna att vi aldrig skulle kunna göra ett svenskt media... produktion på engelska i det här landet i fall den skulle, ja, vara töntig. I dag så är de största mediaproducenterna på engelska språket. Jag tror att den här risken undan för undan kommer vi att arbeta bort.

Debattledare:

Men vad menar du med töntig?

Rektor:

Ja, jag menar vi tyckte att, så att säga, svenskproducerad engelsk musik så fick den en hembygdskänsla som gjorde att den inte kunde gå varken i Sverige eller globalt, och kritiken, vad man undrar här är naturligtvis var förlorar vi nyanser när svenska lärare undervisar på engelska.

Debattledare:

Olle Josephson, du är inte lika förtjust i den här utvecklingen. Varför inte?

Språknämnden:

Nej, jag ser ju en risk, alltså, det är alldeles nödvändigt att vi har mycket engelska på svenska högskolor, men jag ser en väldigt stor risk om det samtidigt innebär att vi slutar med svenskan som undervisningsspråk och forskningsspråk, dels av kvalitetsskäl. Riktigt svåra saker ska man arbeta med på det språk man kan bäst. Om man inte gör det så är det risken stor att man gör en sämre prestation helt enkelt, att de svenska högskolornas och universitetens internationella konkurrensförmåga faktiskt på sikt sjunker. Och sedan också demokratiska skäl. Om vi inte utvecklar ett svenskt fackspråk inom många ämnen hur ska vi då om 30- 50 år kunna föra en avancerad samhällsdebatt på svenska om växthuseffekter och genteknik, till exempel. Vem ska då skriva de bra och moderna läroböckerna för gymnasierna?

Debattledare:

Om vi tar den första delen med Anders Flodström, finns det någon risk?... tänker?... kvaliteten?...

Rektor:

Tjah, i forskningen håller jag inte alls med Olle. I min värld, i teknik naturvetenskap, är det tvärtom. Om du publicerar på ditt originalspråk, på kinesiska eller på svenska, så betraktas det som misstänkt kvalitet. Då är du, så att säga, du tillhör de som inte vill låta det du publicerar verkligen läsas om de bästa. Så i forskningen så är det otvivelaktigt så. Sedan kan jag hålla med om problemet att skapa ett internt fackspråk för, så att säga, dagligt bruk, men om vi skulle börja gå tillbaka och publicera teknik och naturvetenskap på svenska då skulle vi bli, ja, om inte utskrattade då skulle man betraktas som att vi ställer oss utanför en internationell vetenskaps"community".

Debattledare:

Vad säger du om det?, Olle Josephson.

Språknämnden:

Nej. Det har jag aldrig menat eller något annat än att svenska forskare måste publicera det allra mesta av sina forskningsresultat i internationella tidskrifter, och där är språket engelska. Självklart är det det, men detta får inte innebära att man inte längre kan skriva på svenska. Det måste också finnas forum där man kan skriva om sin vetenskap på svenska. Min fråga till Anders Flodström, den är ju alltså: vilket ansvar tar KTH för att utveckla ett svenskt fackspråk? vilket ansvar tar Tekniska högskolan där? eller, eget ansvar ni inte tycker att ni har?

Rektor:

Ja, jag menar, det ansvaret delar ju vi med svensk industri. Jag tror inte att man behöver se det som ett ansvar eller som en uppgift på det sättet, utan att jag tror att, det ger sig själv, vi, så att säga, i det här sammanhanget.

Debattledare:

Du håller inte med det, Olle Josephson.

Språknämnden:

Alltså, jag tror inte att det ger sig så själv. Jag är väldigt orolig. I dag har vi inte det läget, men om 40-50 år kan vi ha det läget, att vi inte längre har något svenskt fackspråk för medicin och naturvetenskap och teknik, att vi faktiskt inte kan tala eller skriva om det på ett riktigt avancerat sätt, att vi är tillbaka i en situation som kan jämföras med de gamla koloniernas egentligen, under kolonial tiden där man liksom hade...

Debattledare:

Hedda Söderlundh, du som har framtiden för dig, vill prata om ett 40-50 års perspektiv framåt här, så du är på framtiden, hade du samma farhågor som Olle Josephsson?

Doktorand:

Ja, i värsta fall kan det ju bli så, men tror framför allt att svenskan är viktigt för studenterna redan i dag, för universiteten, inte bara i ett samhällsperspektiv, utan också för studenterna för att ta sig igenom den här utbildningen på ett främmande språk.

Debattledare:

Klarade de den inte på engelska?

Doktorand:

De klarade på engelska, men det kanske är svårare och man kanske måste lägga ner energi på att ta sig igenom ytan och inte innehållet i det man läser, men man måste ju ha både engelska och svenska, naturligtvis.

Debattledare:

Du har gjort en undersökning till deras studenters möjlighet att ta till sig material på engelska och svenska. Vad har du kommit fram till?

Doktorand:

Jag gjorde en läsförståelsetext med ungefär hundra studenter där hälften fick läsa en text på svenska och hälften fick läsa på engelska, så ställde jag frågor till texten och då visade sig att de som läste den svenska texten förstod texten bättre än de som läste på engelska, och det visar att svenska är mer viktigt för studenterna. Man måste ha båda språken helt enkelt.

Debattledare:

Vad säger du om det?, Anders Flodström.

Rektor:

Ja, jag tror, jag vill att ska båda språken, men jag tror inte att de här farhågerna är, så att säga, riktiga. Jag tror det här är snarare någon slags nationalism som inte (?) den globala utvecklingen. Vi har haft fackspråksutveckling i 50 år inom dataområdet och vi har ett levande svenskt fackspråk i den kombination av ett engelskt och svenskt fackspråk som fungerar alldeles utomordentligt i det området. Vi är på väg att få motsvarande fackspråk inom bioteknologin. Min (?) definitiv drivkraft i det här är ju att bedriver internationell högklass i utbildning och forskning, och det gör vi ju inte utan att engelskan tar en större plats även i svenska universitet och högskolor.

Debattledare:

Hur ska man göra då, tycker ni, för att kombinera det här?, för att ha både svenska och engelska och ändå uppnå de här högkvalitativa resultaten?

Språknämnden:

Det finns ju flera universitet och högskolor som grubblade över detta och deras slagord (?) parallelspråkighet, brukar man säga, alltså, engelska och svenska ska finnas parallellt. Visst måste engelskan ta en stor plats, men bredvid den ska också svenskan ta en stor plats. Här finns ett väldigt konstigt tänkande i Sverige. Det är ju att man bara har utrymme för ett språk, och det är en fel syn, alltså, svensk vetenskaps styrka i ett internationellt perspektiv det kan faktiskt vara tvåspråkigheten, alltså, dels vara bra på engelska, dels ha ett eget språk.

Debattledare:

Skäms vi på svenska?

Språknämnden:

Lite grann är det ju så att engelska är hög status. Man tycker att, när man ser sin egen text översatt till engelska tycker man att den låter bättre, och vi har ju en tendens att överskatta våra kunskaper i engelska och tro att det går så väldigt bra med engelska.

Debattledare:

(?) Hedda.

Doktorand:

Ja, jag tror det finns en risk att man gärna vill använda engelskan för att se lite bättre i vissa sammanhang, det tror jag.

Debattledare:

Men är det inte olika på olika ämnen då? Vi pratar om naturvetenskap (?). Det finns... Kan det inte vara så att det inte fungerar med svenska just där?, men betydligt bättre i humaniora, till exempel, eller något (?) ämne.

Doktorand:

Ja, alltså, språket är ju ett redskap och mycket av det som man lär sig, det är ju språket, det är ju en del av det. Man kan inte riktigt ta isär språk och innehåll och allting.

Språknämnden:

Men, alltså, i humaniora och samhällsvetenskap är ju ofta själva den vetenskapliga texten själva resultatet, och då kan det vara ännu viktigare att kunna göra den på sitt bästa språk, men sedan så ser det väldigt olika ut i olika ämnen som du säger. En del svenska utbildningar, samhällsvetenskap och lärarutbildningar, så är det kanske problemet i dag att det är för lite engelska. Jag ser det på grundutbildningen men också i forskarutbildningen. På andra utbildningar skulle jag snarare säga att problemet är att det är för lite svenska.

Debattledare:

Det gäller att hitta någon gyllene medelväg?

Språknämnden:

Ja, det gäller att varje ämne, varje disciplin, hittar sin modell som kan lösa det här problemet att både göra sig internationellt känd, hävda sin internationella forskargemenskapen, och att ger studenter och forskare tillfälliga använda sitt bästa språk för att lösa de svåraste problemen.

Rektor:

KTH (?) samhällsvetarna (?) till Paris, och humanisterna ska vi till Uppsala eller något sådant där liknande. Det är, jag menar, det är, men det är ju, jag menar, det viktiga i det här är ju att oavsett om du här engelskan eller svenskan så problemet är tydligheten än, att du kan uttrycka det, så att säga, kommunicera skriftligt och muntligt på tydligt sätt.

Debattledare:

Kommer engelskan ta över helt och hållet på KTH i framtiden?

Rektor:

Jag tror innan det tar över, så att säga, de 2-3 första åren av utbildningen, så kommer vi, kommer att dröja väldigt länge, men jag tror att om vi ser 10-15 år framåt så tror jag att... Ja.

Debattledare:

Tack så mycket. Denna fråga diskuteras också i morgon alltså i en debatt på Kungliga Tekniska högskolan. Tack alla tre för att ni kom hit!