Nedan finner ni Moderaternas svar på era frågor om svenska språket.

1. Anser ert parti att det svenska språket bör lagstadgas som officiellt majoritetsspråk i Sverige?

Svar: Ja

2. Om ni svarar ”ja” på fråga 1: På vilket sätt kommer ni att agera för att detta sker  a) i regeringsställning; eller b) som samarbetsparti; eller c) i oppositionsställning efter höstens val.

Svar: Samtliga partier i Alliansen är för en lagreglering av svenska språket. Förhoppningsvis kan en borgerlig regering redan i höst presentera ett lagförslag i detta ärende för riksdagen.

3. Om ni svarar ”nej ” på fråga 1: Hur motiverar ni då er negativa inställning till att lagstadga svenskan som officiellt majoritetsspråk?

4. Anser ni att det förhållandet att fem språk, d.v.s. finska, jiddisch, meänkieli,  romani chib och samiska, har lagfästs som officiella minoritetsspråk i Sverige har haft någon praktisk betydelse för att stärka deras ställning?

Svar: Ja det tror vi.

5. Anser ni att det är befogat att tala om att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster, särskilt inom högskolan och affärsvärlden, till engelskan?

Svar: Även om hotet inte är direkt delar vi bl a Svenska Akademiens inställning i denna fråga. I samband med vår motion med anledning av regeringens proposition om Svenska språket skrev vi följande om engelskans ställning:

”Det är centralt att svenska språkets ställning inte undergrävs inom den Europeiska unionen. I propositionen redogörs för på vilket sätt svenskan används inom EU. Även i detta fall anser vi att Svenska Akademiens yttrande över utredningen Mål i mun är föredömligt. Där skrivs följande: ”Det är enligt Akademiens uppfattning viktigt att med större kraft än hittills värna om svenskans ställning och bruk inom EU. Över huvud taget bör man i instruktionerna för svenska delegater och tjänstemän inom EU inskärpa, att det inte ligger i vårt nationella intresse att bereda vägen för engelskan som ett överordnat arbetsspråk inom unionen.” ”

6. Oavsett svar på fråga 2 och 3: Hur ser er politik ut, mer specifikt, på följande språkpolitiska områden?

a. Hur stor plats anser ni att svenskundervisningen bör ta i ungdomsskolan?

Svar: En hög kvalitet i undervisningen av svenska är centralt. Varje elev måste i skolan ges förutsättningar att nå målen i svenska, eftersom det lägger grunden för allt annat lärande.

b. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare organiseras på effektivast möjliga sätt?

Svar: Det måste avgöras i varje enskilt fall av skolans lärare och rektor, eftersom det varierar beroende på elevernas behov och de lokala förutsättningarna. Moderaterna tillför skolan sju miljarder kronor i ökade resurser, specialkompetens i läs- och skrivinlärning och större möjligheter att ge individanpassat stöd.

c. Vad anser ni om kravet på vissa svenskkunskaper för att kunna erhålla svenskt medborgarskap?

Svar: Vi har för närvarande inget krav på språktest för medborgarskap. Vi anser emellertid att lagstiftningen som kringgärdar medborgarskapet behöver moderniseras.

d. Anser ni att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Hur ska detta i så fall åstadkommas?

Svar: Ja, det är viktigt. Grundläggande är att eleverna har med sig goda kunskaper i svenska från skolan. Självklart ska godkänt betyg i svenska krävas för tillträde till högskolan.

e. Anser ni att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte, vad ska man göra åt saken?

Svar: Det varierar inom olika ämnesområden. Generellt är det problematiskt att nybörjarstudenternas förkunskaper har minskat. Skolans kvalitet måste öka och behörighetskraven till såväl gymnasieskola som högskola höjas.

f. Anser ni att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska?

Svar: Nej, det är inte realistiskt med sådana krav på högskolorna.

g. Anser ni att svenskans ställning inom EU är tillfredsställande och att den nuvarande regeringen har gjort allt för att försvara svenskan, fr.a. genom att själv använda den i EU-sammanhang?

Svar: Se under fråga 5. Vi menar att den svenska regeringen inte gör tillräckligt.

h. Allt färre svenska skolelever behärskar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande och kräver motåtgärder? Vilka i så fall?

Svar: Ja, det är mycket oroande. Vi är ett litet land med ett litet språk, beroende av stort internationellt kunskapsutbyte. Det måste löna sig att satsa på främmande språk i skolan - därför vill vi införa krav på godkänt betyg i ett främmande språk utöver engelska för särskild behörighet till flertalet längre högskoleutbildningar.

i) I dag uppgår t.ex. andelen engelskspråkiga långfilmer i de svenska tv-kanalerna till 75 procent, de svenskspråkiga till 15 procent och filmer på övriga språk till 10 procent. Anser ni att denna situation är tillfredsställande? Om inte, vad bör göras?

Svar: Vi vill inte detaljstyra media. Vi har dock möjlighet att i samband med statens avtal med Public Service understryka vikten av att andra språkområden än engelska är representerade i SVT 1 och 2.

j) Anser ni att det har någon betydelse om offentliga institutioner och inrättningar, kampanjer, byggnader etc. namnges på svenska eller engelska? Vilken namngivningsprincip ska tillämpas?

Svar: Vi har ingen generell synpunkt i denna fråga. Vi har tidigare framhållit svenskans betydelse, men det måste vara upp till varje institution att avgöra vad som är lämpligast.

Med vänlig hälsning

Kent Olsson

riksdagsledamot (m)

Ledamot av kulturutskottet

22/5 2006