1. Anser ert parti att det svenska språket bör lagstadgas som officiellt majoritetsspråk i Sverige?

Svar: Ja.

2. Om ni svarar ”ja” på fråga 1: På vilket sätt kommer ni att agera för att detta sker  a) i regeringsställning; eller b) som samarbetsparti; eller c) i oppositionsställning efter höstens val.

Svar: Vi kommer i första hand att driva frågan om riktiga jobb för den dryga miljon människor som står utanför arbetsmarknaden, eftersom vi menar att det är den absolut viktigaste frågan för mandatperioden. Om vi ombeds ta ställning i språkfrågan kommer vi att handla enligt punkt 1.

3. Om ni svarar ”nej ” på fråga 1: Hur motiverar ni då er negativa inställning till att lagstadga svenskan som officiellt majoritetsspråk?

4. Anser ni att det förhållandet att fem språk, d.v.s. finska, jiddisch, meänkieli,  romani chib och samiska, har lagfästs som officiella minoritetsspråk i Sverige har haft någon praktisk betydelse för att stärka deras ställning?

Svar: Vi har inte underlag för att bedöma den praktiska betydelsen, men det finns säkert också andra dimensioner där detta beslut spelar en positiv roll.

5. Anser ni att det är befogat att tala om att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster, särskilt inom högskolan och affärsvärlden, till engelskan?

Svar: Språk förändras över tiden och det innebär inte ett hot i sig utan en naturlig utveckling. Däremot är det ett hot mot språket när litteraturstudier i skolans undervisning blir undermåliga. Detta vill vi förhindra genom vår utbildningspolitik.

6. Oavsett svar på fråga 2 och 3: Hur ser er politik ut, mer specifikt, på följande språkpolitiska områden?

a) Hur stor plats anser ni att svenskundervisningen bör ta i ungdomsskolan?

Svar: En central plats.

b) Hur bör undervisningen i svenska för invandrare organiseras på effektivast möjliga sätt?

Svar: I första hand genom att invandrare snabbt får jobb. Undervisning i det svenska språket kan ske som komplement till arbetet.

c) Vad anser ni om kravet på vissa svenskkunskaper för att kunna erhålla svenskt medborgarskap?

Svar: Eftersom medborgarskap endast kan komma i fråga efter det att individen har funnits i Sverige ett visst antal år, förväntas en viss baskunskap i svenska. Detta skall dock inte vara avgörande för själva medborgarskapet.

d) Anser ni att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Hur ska detta i så fall åstadkommas?

Svar: Denna fråga skall inte bara lösas politiskt, utan i samspel med forskning inom universitet och högskola.

e) Anser ni att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte, vad ska man göra åt saken?

Svar: Internationell forskning kräver engelska. Alla svenskar som når högre utbildning och forskning är kapabla att hantera denna både på svenska och engelska.

f) Anser ni att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska?

Svar: Det är inte realistiskt att ställa denna typ av krav – bästa utfall kan vara både svenska och engelska. Hur undervisningen bedrivs och vilka som är studenter måste avgöra.

g) Anser ni att svenskans ställning inom EU är tillfredsställande och att den nuvarande regeringen har gjort allt för att försvara svenskan, fr.a. genom att själv använda den i EU-sammanhang?

Svar: Det finns fortfarande stora brister inom EU, då det gäller översättningar och tolkning. För att få tolkning i svenska i ett utskott eller en delegation, måste det finnas fem svensktalande ordinarie ledamöter. Handlingar på franska och engelska finns alltid tillgängliga, men endast var femte dokument finns på svenska under debatter eller när beslut skall tas. Vidare är tolkningen inte alltid av bra kvalitet eftersom den ofta sker i tredje hand (t.ex. från polska till franska till svenska).

h) Allt färre svenska skolelever behärskar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande och kräver motåtgärder? Vilka i så fall?

Svar: Den nya gymnasieskolan bygger på ett poängsystem som påverkar eleverna att göra taktiska val, där moderna språk får allt mindre prioritet till förmån för lättlästa ämnen som kan ge högre betyg. Samtidigt är det så att världen förändras och därmed förändras olika språks betydelse.

i) I dag uppgår t.ex. andelen engelskspråkiga långfilmer i de svenska tv-kanalerna till 75 procent, de svenskspråkiga till 15 procent och filmer på övriga språk till 10 procent. Anser ni att denna situation är tillfredsställande? Om inte, vad bör göras?

Svar: En centralstyrd filmproduktion eller importförbud/kvotering är inte något som Junilistan förespråkar. Olika länders andel av och inom filmbranschen förändras också över tiden. Det går inte att producera fram nya Ingemar Bergman.

j) Anser ni att det har någon betydelse om offentliga institutioner och inrättningar, kampanjer, byggnader etc. namnges på svenska eller engelska? Vilken namngivningsprincip ska tillämpas?

Svar: Offentliga institutioner o.d. i Sverige skall givetvis ha svenska namn, även om man också kan ha en översättning till engelska för internationella sammanhang.

Junilistan

genom Eva Nisser

20/5 2006