1. Anser ert parti att det svenska språket bör lagstadgas som officiellt majoritetsspråk i Sverige?

Ja, i grundlagen, där också de nationella minoritetsspråken ska skrivas in. Det är en vanlig missuppfattning att det redan finns lagskydd för dessa, men det gäller bara i de s.k. förvaltningsområdena (och även där gäller det i första hand muntliga kontakter med myndigheterna).

2. Om ni svarar ”ja” på fråga 1: På vilket sätt kommer ni att agera för att detta sker  a) i regeringsställning; eller b) som samarbetsparti; eller c) i oppositionsställning efter höstens val.

Som samarbetsparti har vi agerat för detta i propositionsförhandlingar och i samtal med regeringen och sedan i konstitutionsutskottet, vilket som ett resultat av detta kommer att ta upp frågan i samband med grundlagsutredningen. Någon annan linje jobbar vi t.v. inte efter, inte heller inför nästa mandatperiod, eftersom vi räknar med att nå fram på den inslagna vägen.

3. Om ni svarar ”nej ” på fråga 1: Hur motiverar ni då er negativa inställning till att lagstadga svenskan som officiellt majoritetsspråk?

4. Anser ni att det förhållandet att fem språk, d.v.s. finska, jiddisch, meänkieli,  romani chib och samiska, har lagfästs som officiella minoritetsspråk i Sverige har haft någon praktisk betydelse för att stärka deras ställning?

Betr "lagfästandet", se ovan. Ratificeringen av Europarådskonventionerna och den lagstiftning som finns idag har haft en viss betydelse för hur de nationella minoriteterna behandlas och hur deras situation, historiskt och idag, uppmärksammas. När det dock gäller det åtagande staten gjort i och med ratificeringen, nämligen att främja minoriteternas språk och kultur, saknas fortfarande resurser i budget.

5. Anser ni att det är befogat att tala om att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster, särskilt inom högskolan och affärsvärlden, till engelskan?

Hotet mot svenskan som samhällsbärande språk är enligt språkforskare överdrivet. Dock oroar oss vissa domänförluster - det gäller just högskolan/forskningen och även företagsvärlden. Att sedan även regeringen uppfattar sig som något slags styrelse för företaget Sverige och exempelvis har börjat ange e-adresserna på engelska kanske är mer löjligt än hotande.

6. Oavsett svar på fråga 2 och 3: Hur ser er politik ut, mer specifikt, på följande språkpolitiska områden?

a) Hur stor plats anser ni att svenskundervisningen bör ta i ungdomsskolan?

Alla elever har rätt till det stöd de behöver för att nå målen. Detta kan genomföras utan att tiden utökas för ämnet Svenska, exempelvis genom att alla lärare är behöriga och att man har mindre undervisningsgrupper. Svenskan är nödvändig i alla ämnen och samtliga lärare måste ta ansvar för den.

b) Hur bör undervisningen i svenska för invandrare organiseras på effektivast möjliga sätt?

Det ska vara utbildade lärare och de bör ha utbildning i svenska som andraspråk och i vuxnas lärande. Sfi-undervisningen bör samordnas med annan verksamhet - utbildning, praktik eller arbete.

c) Vad anser ni om kravet på vissa svenskkunskaper för att kunna erhålla svenskt medborgarskap?

Kunskaper i svenska språket är oerhört viktiga, men formella medborgarskapskrav är fel väg. Tvärtom ska vi förbättra möjligheterna för alla som kommer till Sverige att lära sig svenska, oavsett om de vill bli svenska medborgare, behålla sitt gamla medborgarskap eller ha ett dubbelt medborgarskap.

d) Anser ni att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Hur ska detta i så fall åstadkommas?

Ja, det anser vi är viktigt. Det är en helt annan sak att tänka på ett främmande språk än att göra det på modersmålet. Dessutom är det en fråga om demokrati, att alla ska kunna hålla sig informerade om vad som sker i den vetenskapliga världen. Samtidigt inser vi att att svensk forskning måste kunna göra sig gällande internationellt.  Inom vissa forskningsområden är all vetenskaplig kommunikation internationell och sker i huvudsak på engelska. Det bästa vore om forskare fick möjlighet att utveckla en vetenskaplig tvåspråkighet, eftersom det kan vara svårt att kommunicera vetenskap på ett språk man inte till fullo behärskar. Och avhandlingar ska alltid innehålla en fullödig sammanfattning på svenska.

e)  Anser ni att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte, vad ska man göra åt saken?

Situationen är inte akut, men det finns anledning att diskutera hur svenskans ställning vid universitet och högskolor ska utvecklas i framtiden. Samtidigt finns det också ett behov av att utveckla engelskan, som det stora vetenskapliga språket idag.

f) Anser ni att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska?

Nej, vi vill inte ha en sådan garanti. Dock ska undervisningen på högskolan i första hand bedrivas på svenska, men det finns också anledning att ta till sig kritik för att det närmast helt saknas undervisning på de nationella minoritetsspråken.

g) Anser ni att svenskans ställning inom EU är tillfredsställande och att den nuvarande regeringen har gjort allt för att försvara svenskan, fr.a. genom att själv använda den i EU-sammanhang?

Nej. Vi har inte full koll på hur våra ministrar pratar när de besöker Bryssel, men säkert har man inte gjort "allt".

h) Allt färre svenska skolelever behärskar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande och kräver motåtgärder? Vilka i så fall?

Skolan har blivit allt mer krävande eftersom arbets- och samhällsliv ställer allt högre krav på kunskap. Det gör att det kan bli nödvändigt att prioritera mellan olika ämnen och då är det många elever för vilka fler EU-språk utöver engelskan inte kommer i första hand. Idag är också många språk som talas utanför Europa minst lika viktiga.

i) I dag uppgår t.ex. andelen engelskspråkiga långfilmer i de svenska tv-kanalerna till 75 procent, de svenskspråkiga till 15 procent och filmer på övriga språk till 10 procent. Anser ni att denna situation är tillfredsställande? Om inte, vad bör göras?

Detta brukar vi från Vänsterpartiets sida påtala i alla sammanhang där det kan tas upp. Alltså långt ifrån tillfredsställande. Men politiker kan inte besluta vad SVT, och givetvis inte heller vad biografkedjorna, ska visa för filmer.

j) Anser ni att det har någon betydelse om offentliga institutioner och inrättningar, kampanjer, byggnader etc. namnges på svenska eller engelska? Vilken namngivningsprincip ska tillämpas?

Offentliga institutioner och inrättningar bör namnges på svenska. När det gäller kampanjer och byggnader beror det på vad det handlar om i respektive fall. Vi tror inte på en ordning där staten ska bestämma vad man får kalla saker och ting - jämför Frankrike där man försökt förbjuda vissa engelska ord för maträtter o.s.v.

Vänsterpartiet

genom Gudrun Utas

24/5 2006