1. Anser ert parti att det svenska språket bör lagstadgas som officiellt majoritetsspråk i Sverige?

Ja

2. Om ni svarar ”ja” på fråga 1: På vilket sätt kommer ni att agera för att detta sker a) i regeringsställning; eller b) som samarbetsparti; eller c) i oppositionsställning efter höstens val.

a) genom en språkpolitisk proposition som ger svenska språket lagskydd

alternativt c) vi fortsätter att i motioner kräva lagskydd

3. Om ni svarar ”nej ” på fråga 1: Hur motiverar ni då er negativa inställning till att lagstadga svenskan som officiellt majoritetsspråk?

4. Anser ni att det förhållandet att fem språk, d.v.s. finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, har lagfästs som officiella minoritetsspråk i Sverige har haft någon praktisk betydelse för att stärka deras ställning?

Ja, det ger bl a den enskilde rätt att använda sitt språk hos förvaltningsmyndighet och domstol, vilket uppfattas som en stor trygghet och är en demokratifråga.

5. Anser ni att det är befogat att tala om att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster, särskilt inom högskolan och affärsvärlden, till engelskan?

Ja, ett lagskydd skulle garantera att svenska även i framtiden ska vara vårt huvudspråk. Att svenskan förlorar allt mer inom högskolevärlden och affärsvärlden är att beklaga, men har sin förklaring. Allt mer av affärer, utbildning och forskning på denna nivå internationaliseras, och svenska är ett litet språk som få talar utanför våra gränser.

6. Oavsett svar på fråga 2 och 3: Hur ser er politik ut, mer specifikt, på följande språkpolitiska områden?

a) Hur stor plats anser ni att svenskundervisningen bör ta i ungdomsskolan?

Fokus ska sättas på den enskilde elevens förmåga, och denne ska få det stöd som behövs för att klara skolans mål för svenska språket. Nationella prov ska tidigt visa var stödinsatser ska sättas in och extra tid ska kunna erbjudas, t ex i form av sommarkurser eller ett extra läsår. Det går därför inte att ange någon exakt siffra.

b) Hur bör undervisningen i svenska för invandrare organiseras på effektivast möjliga sätt?

Vi vet att SFI får kritik från många håll. Kristdemokraterna anser att svenskundervisningen måste integreras i det vanliga skolsystemet och kombineras med praktik på arbetsplatser med inlärning av svenska språket. Språkundervisningen ska också kunna erbjudas specifika yrkesgrupper i form av korta branschinriktade kurser varvade med yrkesarbete.

c) Vad anser ni om kravet på vissa svenskkunskaper för att kunna erhålla svenskt medborgarskap?

Efter minst fem år i landet med uppehållstillstånd och med ovanstående förslag behövs inget språkkrav.

d) Anser ni att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Hur ska detta i så fall åstadkommas?

Ja. Den första åtgärden skall vara att svenska språket blir ett officiellt majoritetsspråk.

6. Oavsett svar på fråga 2 och 3: Hur ser er politik ut, mer specifikt, på följande språkpolitiska områden?

a) Hur stor plats anser ni att svenskundervisningen bör ta i ungdomsskolan?

Den nuvarande kursutformningen av gymnasieskolan tycks ha inneburit att många elever valt bort språk. Kristdemokraterna ser med oro på denna utveckling. Språkkunskaper i fler språk än engelska är avgörande för rörligheten i Europa, såväl för arbete och studier som för resor och handel. Språkkunskaper bidrar också till att utveckla förståelse, respekt och tolerans för andra kulturer. Det är därför önskvärt att fler elever utvecklar och fördjupar sina språkkunskaper.

Språk anses vara ett svårt ämne i skolan. Det tar tid att uppöva sin språkfärdighet. Därför är det viktigt att stimulera språkstudier genom hela skolgången.

Fokus ska sättas på den enskilde elevens förmåga, och denne ska få det stöd som behövs för att klara skolans mål. Nationella prov ska tidigt visa var stödinsatser ska sättas in och extra tid ska kunna erbjudas, t ex i form av sommarkurser eller ett extra läsår. Det går därför inte att ange någon exakt siffra.

b) Hur bör undervisningen i svenska för invandrare organiseras på effektivast möjliga sätt?

Vi vet att SFI får kritik från många håll. Kristdemokraterna anser att svenskundervisningen måste integreras i det vanliga skolsystemet och kombineras med praktik på arbetsplatser med inlärning av svenska språket. Språkundervisningen ska också kunna erbjudas specifika yrkesgrupper i form av korta branschinriktade kurser varvade med yrkesarbete.

c) Vad anser ni om kravet på vissa svenskkunskaper för att kunna erhålla svenskt medborgarskap?

Efter minst fem års uppehållstillstånd och med ovanstående förslag behövs inget språkkrav.

d) Anser ni att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Hur ska detta i så fall åstadkommas?

Ja, inte minst eftersom språket är kulturbärare i vid mening. Det är t.ex. svårare att föra en svensk kulturvetenskaplig vetenskaplig debatt utan ett svenskt språk. Den första åtgärden skall vara att svenska språket blir ett officiellt majoritetsspråk.

e) Anser ni att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte, vad ska man göra åt saken?

Nej, kunskaperna i det svenska språket bör kunna förbättras för att hålla en bättre vetenskaplig nivå i diskussioner och i dokument. Svenskundervisningen i tidigare skolformer är en viktig grund för att höja nivån tillsammans med att svenska språket blir ett officiellt majoritetsspråk.

f) Anser ni att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska? Anser ni att svenska högskolestuderande skall garanteras förmedlingsrätt, d.v.s. rätten att själva bestämma vilket språk de vill förmedla sig på i samband med PM, uppsatser, examensarbeten och avhandlingar?

Kristdemokraterna anser generellt att det måste finnas en valfrihet för studenter och det är viktigt att betona studentens kunskapsutveckling. Däremot kan det vara svårt att verkställa sådana garantier eftersom det inte är säkert att resurserna finns.

En del studenter tänker sig en karriär utomlands och då kan det vara viktigt för dem att göra det på det tilltänkta språket, vilket i så fall får ske i mån av att lärosätet har sådana resurser. För personer som inte har svenska som modersmål kan deras bristande språk minska möjligheterna att klara en högre utbildning. I detta läge anser Kristdemokraterna att dessa studenter i möjligaste mån bör få undervisning eller stödundervisning på det aktuella modersmålet.

g) Anser ni att svenskans ställning inom EU är tillfredsställande och att den nuvarande regeringen och dess representanter har gjort allt för att försvara svenskan, fr.a. genom att själv använda den i EU-sammanhang?

Nej, mer har kunnat göras. Ett exempel är en uppgift från 2004: Sverige hör till de länder som dittills efterfrågat minst tolkning. Medan danskarna begärt full tolkning – både till och från danska – vid 20 möten och tolkning från danska vid 80 möten, hade svenskarna begärt full tolkning vid 4 möten och tolkning från svenska vid 20.

h) Allt färre svenska skolelever behärskar idag stora EU-språk som tyska och franska. Antalet studenter som studerar dessa språk i högskolan minskar också, samtidigt som vissa mindre högskolor tvingas lägga ner undervisningen i de s.k. småspråken, d.v.s. tyska, franska, spanska, ryska m.fl.. Är denna situation oroande och kräver motåtgärder? Vilka i så fall?

Ja, den är oroande eftersom det finns ett nationellt intresse av att vidmakthålla denna språkkompetens. Kristdemokraterna satsar mer på kvalitet i högskolan än regeringen och de små språken gynnas av det.

i) I dag uppgår t.ex. andelen engelskspråkiga långfilmer i de svenska tv-kanalerna till 75 procent, de svenskspråkiga till 15 procent och filmer på övriga språk till 10 procent. Anser ni att denna situation är tillfredsställande? Om inte, vad bör göras?

Det är angeläget att det produceras mer svensk film. I filmavtalet finns regler för hur svensk produktion ska stödjas. Televisionen kan stödja produktionen av svensk film genom att köpa in svenska filmer, men vi har en fri television.

j) Anser ni att det har någon betydelse om offentliga institutioner och inrättningar, kampanjer, byggnader etc. namnges på svenska eller engelska? Vilken namngivningsprincip ska tillämpas?

Vi ska naturligtvis använda svenska namn så långt det är möjligt.

Kristdemokraterna

genom Inger Strömbom

31/5 2006