1. Anser ert parti att det svenska språket bör lagstadgas som officiellt majoritetsspråk i Sverige?

Svar: Centerpartiet och Allians för Sverige förespråkar lagreglering av svenska som officiellt språk i Sverige. Det är orimligt att det finns fem officiella minoritetsspråk i Sverige men inget officiellt majoritetsspråk.

2. Om ni svarar ”ja” på fråga 1: På vilket sätt kommer ni att agera för att detta sker  a) i regeringsställning; eller b) som samarbetsparti; eller c) i oppositionsställning efter höstens val.

Svar: a) Vi har stor förhoppning om att vinna valet, d v s i regeringsställning tillsammans med moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna.

3. Om ni svarar ”nej ” på fråga 1: Hur motiverar ni då er negativa inställning till att lagstadga svenskan som officiellt majoritetsspråk?

4. Anser ni att det förhållandet att fem språk, d.v.s. finska, jiddisch, meänkieli,  romani chib och samiska, har lagfästs som officiella minoritetsspråk i Sverige har haft någon praktisk betydelse för att stärka deras ställning?

Svar: Ja, att lagstifta om nationella minoritetsspråk har stor praktisk och symbolisk betydelse. Språklig jämlikhet förutsätter att alla får sitt språk respekterat. Till exempel har man rätt att använda samiska, respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.

5. Anser ni att det är befogat att tala om att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster, särskilt inom högskolan och affärsvärlden, till engelskan?

Svar: Ja, Centerpartiet ser med oro på de tendenser som finns att svenska språket överges i Sverige. På vissa utbildningar i landet sker undervisningen helt på engelska. Det innebär en smygande och mer eller mindre aningslös övergång till engelska.

6. Oavsett svar på fråga 2 och 3: Hur ser er politik ut, mer specifikt, på följande språkpolitiska områden?

a) Hur stor plats anser ni att svenskundervisningen bör ta i ungdomsskolan?

Svar: Svenskundervisningen är av avgörande betydelse för alla elever. Det är därför viktigt att ingen elev ska kunna halka efter utan att detta uppmärksammas av skolan. Vi föreslår därför att år tre fokuseras på läsförståelse och skrivkunnighet och att nationella mål i svenska införs, liksom ett nationellt prov och skärpt krav på skolorna att erbjuda individanpassat stöd till eleven. Provet ska vara obligatoriskt och ge information om var eleven står i förhållande till målen i svenska. Den individuella utvecklingsplanen och skriftliga omdömen ska ge elever och föräldrar tydliginformation om läget och om skolans erbjudande av stöd. Skolans, elevens och föräldrarnas ansvar ska framgå. Vi föreslår även obligatoriskt nationellt prov i svenska år fem. År åtta ska en avstämning inför det avslutande året i grundskolan ske. Skärpt krav på individanpassat stöd till eleven införs.

b) Hur bör undervisningen i svenska för invandrare organiseras på effektivast möjliga sätt?

Svar: Eleverna med utländsk bakgrund måste ges bättre förutsättningar att nå goda studieresultat. Kunskaper i svenska ska prioriteras och det måste göras tidiga satsningar på läsning av till exempel skönlitteratur. Elever med utländsk bakgrund ska kunna prioritera svenska, och undervisningen i andra ämnen ska därför kunna skjutas upp. Vi föreslår också att äldre nyanlända elever ska kunna erbjudas en personlig mentor i skolan. En mentor ska ha pedagogisk erfarenhet och kunna fungera som stöd för eleven och samordnare i skolan för att eleven ska ges bästa möjliga utbildning.

c) Vad anser ni om kravet på vissa svenskkunskaper för att kunna erhålla svenskt medborgarskap?

Svar: Vi är starkt kritiska till ett sådant krav.

d) Anser ni att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Hur ska detta i så fall åstadkommas?

Svar: Ja det är viktigt. Idag skrivs många uppsatser, arbeten och avhandlingar på engelska på de svenska högskolorna och universiteten. När det sedan är dags att redogöra för uppsatsen eller avhandlingen till exempel vid en opponering eller disputation har ofta studenterna svårt att genomföra en presentation på svenska, då arbetsspråket för texten hela tiden tidigare varit engelska. Centerpartiet anser därför att sammanfattningar och presentationer av uppsatsen eller avhandlingen skrivs på svenska.

e) Anser ni att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte, vad ska man göra åt saken?

Svar: Se svar fråga d)

f) Anser ni att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska?

Svar: En sådan utfästelse kan vi inte ge. I vissa sammanhang kan det vara att föredra att undervisningen sker på engelska. Centerpartiet kommer dock att verka för att huvuddelen av undervisningen på våra högskolor bedrivs på svenska.

g) Anser ni att svenskans ställning inom EU är tillfredsställande och att den nuvarande regeringen har gjort allt för att försvara svenskan, fr.a. genom att själv använda den i EU-sammanhang?

Svar: Vi ser i dag att översättningarna till och från svenska inom EU minskar drastiskt. EU utvidgas kontinuerligt och det föreligger därmed en risk att svenska som ett relativt litet språk inte får behålla sin ställning som officiellt språk i EU. Lagstadgades det om svenska språket som officiellt språk i Sverige torde det blir lättare för de svensktalande som arbetar inom EU att använda sig av det svenska språket.

h) Allt färre svenska skolelever behärskar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande och kräver motåtgärder? Vilka i så fall?

Svar: Centerpartiet och Allians för Sverige föreslår att som särskild behörighet till flera längre utbildningar i högskolan ska lägst betyget Godkänd i ytterligare ett främmande språk utöver engelska krävas.

i) I dag uppgår t.ex. andelen engelskspråkiga långfilmer i de svenska tv-kanalerna till 75 procent, de svenskspråkiga till 15 procent och filmer på övriga språk till 10 procent. Anser ni att denna situation är tillfredsställande? Om inte, vad bör göras?

Svar: Nej, situationen är inte helt tillfredsställande. I public service-uppdraget ligger många faktorer, bl a att stärka svensk kultur. I detta ligger även att stärka det svenska språket.

i) Anser ni att det har någon betydelse om offentliga institutioner och inrättningar, kampanjer, byggnader etc. namnges på svenska eller engelska? Vilken namngivningsprincip ska tillämpas?

Svar: Vi har ingen principiell ståndpunkt i frågan. Sammanhanget måste avgöra vad som är ett lämpligt namn.

Centerpartiet

Malin Törnquist

2006-06-07