Ur Gleerups förlags tidning Littera nr 1 / 1994

 

- I want you to express this formula in your own words, uppmanar fysikläraren Ove Gustafsson.

Klassen är tyst en stund, innan en elev litet tvekande räcker upp hande. Att applicera Newtons rörelselagar på de två modellerna framme vid katedern och dessutom uttrycka skeendet på engelska, är nog inte helt lätt. Men att det är roligt och nyttigt med s.k. bilingual education, det försäkrar både elever och lärare på Pauli gymnasieskola i Malmö.

I en klass per årskull av de treåriga tekniska linjerna bedrivs undervisningen i fysik, matematik och kemi på engelska. Projektet har pågått sedan läsåret 89/90 och initiativtagare var Ove Gustafsson, lärare i fysik och matematik:

- Det viktigaste skälet är att ge eleverna träning i att tala engelska under odramatiska former. På mina lektioner är det fritt fram, här sätts ju inga betyg i det ämnet. Förhoppningen är att de skall få stärkt självförtroende, och våga uttrycka sig på engelska, som ju används som koncernspråk inom många stora företag idag.

 

Svårt med läromedel

- Att merparten av litteraturen i de tekniska och naturvetenskapliga ämnena skrivs på engelska, är ett annat viktigt skäl, säger kollegan Olle Kihlberg, som också håller sina fysik- och matematiklektioner på engelska.

Och eleverna själva då, varför har de valt denna undervisningsform?

- Det är lika bra att lära sig så mycket som möjligt när man ändå håller på, förklarar Johan Mauritsson i klass 2 a.

- Ja, ska det vara, ska det vara ordentligt, säger klasskamraten Anna Hammarqvist och tillägger att det är en bra förberedelse inför universitetssudier, där mycket av kurslitteraturen är på engelska.

- I början kändes det nog litet svårt eftersom det var så mycket annat som var nytt när man började på gymnasiet. Första tiden fick jag slå upp nästan vartenda ord. Nu är det mycket lättare att läsa engelska böcker, fast bara i de här ämnena. Annan litteratur tar fortfarande lika lång tid att läsa, säger Johan Mauritsson.

- Vi förstår allt som sägs, men en del av våra läromedel är tunga och svårlästa, särskilt kemiboken. Om det är sant att författarna utomlands får betalt per ord, så förstår jag varför det är så mycket snack om ingenting i den, utbrister Anna Hammarqvist.

De engelskspråkiga läromedlen kan ställa till problem genom att de inte alltid stämmer överens med kursinnehållet i svenska gymnasieskolor. Å andra sidan är utbudet så mycket större, och de båda fysiklärarna är överens om att den fysikbok de använder vida överträffar sina svenska motsvarigheter.

Olle Kihlberg är dock kritisk mot både matematikboken och mot att undervisa på engelska i detta ämne.

- Boken täcker inte kursen och den är upplagd efter en ålderdomlig metodik. Eftersom matematik är ett språk i sig känns det inte riktigt motiverat att bedriva undervisningen på engelska, säger han.

- De första åren höll vi stenhårt på kravet att allt skulle uttryckas på engelska inne i klassrummet. Men när en elev berättade att han och hans far, som är ingenjör, inte tycktes tala samma språk, började vi använda svenska läromedel i repetitionsmomenten, berättar Ove Gustafsson.

 

Inte hämmande

Att bilingual education i denna form skulle hämma ungdomarnas utveckling i svenska språket finns det inga belägg för. Tvärtom visar resultat från de centrala proven att dessa elever ligger väl framme i alla ämnen.

- De enda farhågor angående det svenska språket jag hört var på en kurs i Bristol. När vi berättade om vårt projekt reagerade de engelska lärarna med orden "men då dör ju det svenska språket", berättar Olle Kihlberg.

Finns det risk att man blir mindre aktiv, att det främmande språket hämmar lusten att ställa frågor och ge kommentarer?

- Vi är en tystlåten klass. Men det beror inte på engelskan, vi bara är sådana, menar Anna Hammarqvist.

Och det håller Olle Kihlberg med om. Det är nog inte så lätt att ställa de där spontana frågorna och ge ett snabbt svar på en oväntad fråga, menar han. Därför låter han dem hålla föredrag i fysikämnet, något som dessutom fördjupar kunskaperna:

- Kravet att verkligen förstå vad det handlar om blir ju mycket större när man ska försöka berätta för andra.

Eva Ljungsryd, som undervisar klassen i det ordinarie ämnet engelska, tycker inte att det är någon större skillnad i kunskapsnivån mellan klass 2 a och de andra klasserna på skolan:

- Detta är en tyst grupp, det märks även på mina lektioner. Men de kan mer än de visar. De har visserligen något lättare för att uttrycka sig skriftligt, men det skiljer sig inte så mycket från parallellklasserna.

 

Engelska fackuttryck

Projektet har inte påverkat hennes egen undervisning. Det är på engelsklektionerna som eleverna får grammatiska kunskaper och ett utvidgat ordförråd av vardagsspråket.

- För kollegerna i de naturvetenskapliga ämnena är det ju deras ämnen som är det viktiga. Engelskan är ju egentligen bara en bisak för dem, säger Eva Ljungsryd och fortsätter:

- Vi har inga stora samarbetsprojekt, men vi diskuterar ofta engelska ord och ordvändningar. Det är en naturlig samarbetsform på vår skola.

De båda fysik- och matematiklärarna framhåller att de inte är språklärare, att det är terminologin och uttryckssättet inom de naturvetenskapliga ämnesområdena som är deras gebit.

- Vi tillämpar engelskan på våra fackområden, till nytta och glädje för våra elever och oss själva, säger Ove Gustafsson.

I debatten om för- och nackdelar med bilingual education finns det röster som anser att språkkraven i detta sammanhang är vaga och odefinierade. Ove Gustafsson, med snart trettio år i yrket, har vistats mycket i England och deltagit i engelskt skolarbete. Olle Kihlberg, som går i pension vid terminsslutet, hade ett par års erfarenhet som lärare i Afrika bakom sig när projektet startade.

- Jag behärskar det naturvetenskapliga språket. Men jag kan inte "slänga käft" på engelska. Därför blir nog kontakten med eleverna litet mer formell under lektionerna. Men om det är något särskilt, om jag t.ex. oroar mig för en elev, då är det svenska som gäller, berättar Olle Kihlberg.

Ove Gustafsson avslutar med ungefär samma ord som engelskläraren Eva Ljungsryd använder:

- Detta är inte så märkvärdigt och uppstyltat. Det handlar om lust, inte tvång. Om vi sedan kan medverka till att ge dessa ungdomar en ökad säkerhet i engelska, är vi nöjda.

 

======================================================

Sven Eriksonskolan i Borås

"Jag skulle inte hoppa på det här igen", säger Britta Malmheden-Park, lärare på Sven Eriksonskolan i Borås, där man sedan flera år tillbaka tillämpar bilingual education.

Trots det stora intresset runt om i landet för bilingual education är det inte enbart positiva erfarenheter man har av försöksverksamheten.

- Ska det vara, så ska det vara bra, och det är minsann inte alltid så lätt att åstadkomma. Ofta är det svårt att hitta lärare med tillräckligt goda språkkunskaper och inte finns det ordentliga läromedel heller, säger Britta Malmheden-Park.

På Sven Eriksonskolan i Borås startades det hela 1989 av en driftig och nytänkande teknologilärare. Han tyckte att eleverna behövde kunna lite datatermer på engelska och började därför prata engelska under lektionerna. Sedan dess har försöket med engelskspråkiga lektioner utökats. På det tekniska gymnasiet undervisar man idag på engelska i en klass per årskurs. Det gäller i allt från matematik, kemi, biologi till samhällskunskap och gymnastik.

Britta Malmheden-Park är en av de lärare som arbetar enligt denna nya pedagogik och undervisar i matematik och fysik på engelska.

- För mig känns det naturligt att undervisa på engelska, berättar hon. Jag har själv jobbat som lärare i England och är dessutom gift med en engelsman.

Syftet är att ge eleverna en ökad säkerhet och bättre kunskaper i engelska. Målet är också att förbereda inför högskolestudierna, där huvuddelen av litteraturen är på engelska.

Idag är många elever mycket duktiga i engelska och det ställer förstås stora krav på lärarens engelskkompetens. Många gånger är det svårt att hitta lärare som både kan och vill undervisa på engelska. Få lärare har de kunskaper som krävs. Läraren måste också vara intresserad och i början är förberedelserna väldigt långa, berättar Britta Malmheden.

- Jag har varit väldigt entusiastisk, men nu när jag börjar få lite distans till det hela känner jag mig mera tveksam. Förutom problemet med kompetenta lärare har vi svårt att hitta läromedel för dessa kurser. Man får knycka lite här och lite där. En del av mitt material har jag hittat i England, annat har jag översatt själv med åtskillig korrekturläsning som följd, säger hon.

De positiva erfarenheter man gjort är att eleverna blir åtskilligt bättre på engelska. Det visar inte minst de centrala proven där man ligger klart över rikssnittet. Lärarnas kunskaper i engelska försöker man bättra på genom att skicka dem till sin kontaktskola i Devon, England. Det är en effektiv och relativt billig fortbildning.

- Från och med hösten kommer vi hur som helst att få ändra på vår verksamhet då det nya kurssystemet genomförs. Då kommer lärarna först få ange i vilka ämnen de kan tänka sig att undervisa på engelska. Sedan behöver inte eleverna välja engelska i alla ämnen, utan kan plocka ut vissa kurser. Men med det här nya systemet gäller det verkligen att leva upp till vår varudeklaration. Erbjuder vi en kurs i t.ex. kemi på engelska, så måste det också vara på engelska till hundra procent. Det kan bli svårt att leva upp till, avslutar Britta Malmheden-Park.

    

Artikel av Susanne Bergstrand

 

Ur Littera, Gleerups förlags tidning 1 / 94

 

Tillbaka till artikelarkivet