Högskolan i Gävle 2006-08-23

Till: Peter Holmer

Nätverket Språkförsvaret

Vendelsöv. 69 E, 1 tr

13553 Tyresö

 

1 a) Har er högskola antagit någon lokal språkplan, som avser att reglera förhållandet mellan svenska och engelska på ert lärosäte?

b) Om svaret är ja, vill vi gärna att ni skickar språkplanen till oss (se adress i följebrevet).

c) Om svaret är nej, planerar ni att initiera ett arbete med en språkplan?

Svar: a) Nej c) Policy för internationaliseringsarbete vid Högskolan i Gävle tar upp detta till viss mån. Policyn finns att tillgå via www.hig.se

2. Anser ni att er högskola, liksom övriga högskolor i Sverige, har ett ansvar för att slå vakt om och utveckla svenskan som vetenskapligt språk?

Svar: En god språklig behandling är generellt eftersträvansvärd. I de fall kurslitteratur är på engelska är det av vikt att centrala begrepp diskuteras i seminarier på svenska för att på så sätt minska risken för domänförluster samt att främja djupförståelse av kursens innehåll.

3. Vissa högskolor i Norden har slagit fast att landets huvudspråk också är huvudspråk på högskolan i fråga. I något fall har engelska angivits som andra språk. Anser ni att högskolor i Sverige, exempelvis er egen, bör göra en liknande markering?

Svar: Behövs för närvarande inte.

4 a) Vilket/-a är arbets- och beslutsspråket/-n (d.v.s. det/de språk, som används inom den inre verksamheten och visavi andra svenska myndigheter) på er högskola? Svenska, engelska eller båda språken? Kan ytterligare språk användas?

b) Finns det riktlinjer för vilka språk som kan användas på er webbplats? Har ni någon dokumentation på i vilken utsträckning de olika språken används och hur eventuella riktlinjer följs upp? Finns det någon sektion, som inte är på svenska utan bara på engelska?

Svar: a) Svenska är huvudspråket, andra språk där så situatiuonen kräver. b) www.hig.se har en engelsk del för de engelsktalande.

5 a) För er högskola statistik över andelen kurser på engelska, andelen kurslitteratur på engelska och andelen uppsatser/avhandlingar på engelska?

b) Om svaret är ja, vill vi gärna ta del av denna statistik (se adress i följebrevet).

Svar: Nej – HiG sammanställer uppgifter enligt de krav som Högskoleverket ställer på årsredovisningen.

6. Anser ni att en central instans, exempelvis Högskoleverket, borde infordra statistik från de svenska högskolorna vad gäller andelen kurser på engelska, andelen kurslitteratur på engelska och andelen uppsatser/avhandlingar på engelska och regelbundet sammanställa denna statistik?

Svar: Nej.

7. Hur tolkar ni begreppet parallellspråkighet (d.v.s. två eller flera språk används sida vid sida med varandra, exempelvis svenska och engelska) och hur tillämpar ni i så fall denna parallellspråkighet i praktiken?

Svar: Att göra texter tillgängliga på flera språk är viktigt för studenter med olika språklig bakgrund. Svenskan utgör (informellt) huvudspråk vid Högskolan i Gävle, men vid behov används texter även på engelska (t ex tentamensinstruktioner och andra viktiga dokument).

8 a) På vilka nivåer, fakultets-, institutions- eller kursnivå, bestäms det vilket undervisningsspråk som ska användas? Om studenterna önskar undervisning på svenska framför engelska, skall de då garanteras detta?

b) Om en kurs vid er högskola startar med en, eller några utländska studenter, som inte kan svenska, kommer då kursen att ges på enbart engelska i fortsättningen (”vid behov”-engelska), eller anordnar ni i stället två kurser, en på svenska och en på engelska?

Svar: a) Institutionsnivå via kursplan som beslutas i institutionsstyrelse. Grundläggande är att undervisningsspråket är svenska; engelska används som undervisningsspråk i de fall då kursen specifikt riktar sig även till utländska studenter (bl a utbytesstudenter).

b) Avhängigt av kursens målgrupp och antal studenter då ekonomiska faktorer måste vägas in. Undervisningsspråk för kurser anges i den webbaserade utbildningskatalogen.

9. Vilka språkkrav ställs på undervisande personal? Kräver ni att all undervisande personal ska behärska både svenska och engelska? Anställer ni utländska lärare, som bara kan engelska eller ett annat främmande språk? Hur lång tid har dessa på sig att lära sig svenska? Vilken relevans har språkkrav i samband med a) befordring och b) vid lönesättning?

Svar: Lärare anställs utifrån den efterfrågade kompetensen – krav på undervisningsspråkförmåga anges i annonsen. Lönesättning och befordring följer gängse regler.

10. Andelen kurslitteratur på engelska tycks fortsätta att öka på svenska högskolor. Anser ni att det vore befogat att subventionera kompendier och kurslitteratur på svenska, särskilt i ämnen där svenskan förlorar terräng? I vilken utsträckning skulle detta kunna ske lokalt? Fordras det en insats på nationell nivå, exempelvis via statliga insatser?

Svar: Som statlig myndighet har vi att rätta oss efter de lagar och direktiv som styr verksamheten t ex lagen om offentlig upphandling.

11. Har studenter vid er högskola alltid rätt att examineras på svenska (om inte provet avser kunskaper specifikt i engelska eller andra språk), oberoende av vilket språk, t.ex. engelska, som huvudsakligen använts i undervisningen?

Svar: Examinator avgör examinationsformen.

12. Högskoleförordningen från 1978 (då den trädde i kraft) föreskrev att doktorsavhandlingar skulle vara skrivna på svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska (avhandling om ett språkvetenskapligt ämne kunde vara skriven på ytterligare ett annat språk). Denna bestämmelse tog senare bort och frågan delegerades till respektive lärosäte. Enligt Doktorandspegeln 2003 skrevs 78 procent av alla doktorsavhandlingar på engelska.

Anser ni att varje doktorand har rätt att själv välja forskningsspråk, för publicering och kommunikation inom sitt ämne, givet att forskningsresultaten ska kunna utsättas för vederbörlig granskning? Finns det ett behov av fler nordiska vetenskapliga tidskrifter på svenska, danska och norska?

Svar: HiG saknar vetenskapsområde och kan därmed inte examinera doktorander.

13. I Högskoleförordningen från 1978 infördes en regel att ett ”kortfattat engelskspråkigt referat” skulle tillfogas varje doktorsavhandling. Kravet är numera borttaget, men det är ändå praxis. Vad anser ni om det aktuella förslaget (i) att engelskspråkiga avhandlingar ska förses med en sammanfattning på svenska på 2 – 5 sidor?

Svar: Det förefaller rimligt att sammanfattning skrivs på svenska om avhandlingen är skriven på annat språk än svenska.

14. Det har föreslagits att man skulle understödja kvalificerade översättningar av avhandlingar på svenska, i synnerhet inom humaniora och samhällsvetenskap, till engelska och eventuellt också andra språk. Hur ställer ni er till detta förslag?

Svar: Vårt ställningstagande beror på hur finansieringen löses.

15. Anser ni att högskolan skall premiera, eller understödja, att studenter skaffar sig tillräckliga kunskaper i ytterligare ett främmande språk förutom engelska?

Svar: Studentens eget intresse och arbetsmarknaden bör utgöra tillräckliga drivkrafter.

16. Vilket inflytande har forskningsråden, direkt eller indirekt, på de språkval som görs vid er högskola? Vad anser ni om den praxis, som vissa forskningsråd utvecklat, nämligen att forskningsansökningar enbart ska skrivas på engelska, även om merparten av forskningsarbetet kommer att ske på svenska?

Svar: Språket i ansökningar anpassas till språkkunskaperna hos de som ska granska dem.

17. Det har hävdats att rangordningskriterier (där institutioners och universitets verksamhet rangordnas efter publicerings- och citeringsfrekvenser) kan missgynna vissa typer av publikationer (exempelvis monografier) och publikationer på andra språk än engelska. Om så är fallet, hur skulle då er högskola kunna verka för mer balanserade kriterier så att publicering på svenska eller andra språk, där detta språkval är lämpligt, anses lika meriterande som publicering på engelska? Hur skall i sammanhanget förmågan att förmedla vetenskapliga rön och resultat till det omgivande samhället värderas?

Svar: Det ingår bl a som krav att beakta vid anställning som och befordran till lektor.

18. Anser ni att det vore önskvärt att det antogs en nationell språkpolitik för högskolan, eller att Högskoleförordningen innehöll mer precisa regler i detta avseende? Eller föredrar ni det nuvarande systemet, som innebär att varje enskild högskola har att utforma en konkret språkpolitik?

Svar: De enskilda lärosätena konkurrerar sinsemellan samt på en internationell utbildningsmarknad. Genom detta behövs spelrum att påverka de egna förutsättningarna, t ex genom internationalisering av viss utbildning.