Nätverket språkförsvaret Yttrande Dnr CF 19-402/2006 2006-08-30

Att. Peter Holmer 

Vendelsöv. 69 E, 1 tr 

135 53 Tyresö

 

Rundbrev till Sveriges högskolor

1. Örebro universitet har inte antagit någon lokal språkplan vad avser att reglera förhållandet mellan svenska och engelska och har inte någon avsikt att inom den närmsta tiden påbörja arbetet med en sådan.

2. Självfallet anser vi att Örebro universitet, liksom samtliga högskolor i Sverige, har ett ansvar för att slå vakt om och utveckla svenskan som ett vetenskapligt språk.

3. Svenska språket är i Sverige officiellt myndighetsspråk och således huvudspråk vid Örebro universitet, medan engelskan är andra språk så t.ex. på universitetets hemsida.

4 a. Det beslutsspråk som används inom den inre verksamheten liksom gentemot andra svenska myndigheter är svenska. Som arbetsspråk kan internt inom vissa ämnen, t.ex. språkutbildning, även andra språk användas; förutom engelska företrädesvis tyska och franska.

4 b. Gällande riktlinjer rörande användning av skilda språk på Örebro universitets webbplats är svenska och engelska. Detta innebär inte att kortare information inte kan läggas ut på t.ex. tyska eller franska under resp. ämnesområde.  Någon samlad dokumentation i vilken utsträckning de olika språken används finns inte, men kan sökas via s.k. träffstatistik. Den information som läggs ut enbart på engelska riktar sig till en speciell målgrupp, t.ex. utbytesstudenter.

5. Vid Örebro universitet förs ingen särskild statistik över andelen kurser på engelska, andelen kurslitteratur på engelska eller andelen uppsatser/avhandlingar på engelska.

6. Huruvida Högskoleverket eller annan central instans borde infordra statistikuppgifter från de svenska högskolorna rörande fördelning av kurser, uppsatser etc. på engelska är detta för närvarande ingen prioriterad fråga vid Örebro universitet.

7. ”Parallellspråkighet” i den aktuella betydelsen förekommer/tillämpas företrädesvis inom språkutbildningarna och har då en kontrastiv-jämförande funktion. 

8 a. Undervisningsspråk vad gäller utbildningsprogram bestäms på fakultetsnivå, medan undervisningsspråk för fristående kurser bestäms på institutionsnivå. Vid Örebro universitet ges inte någon garanti för att studenter som önskar undervisning på svenska i stället för engelska kan erhålla sådan.

8 b. I varje enskild kursplan anges på vilket språk kursen ges. Om det vid kursstart visar sig att enbart svensktalande studenter har sökt en kurs, som var planerad att ges på engelska, kan kursen ges på svenska. Beroende på antal studenter och resurstillgång kan även parallella kurser ges; en på engelska, en på svenska.

9. Svenska lärare som undervisar på universitetsnivå förutsätts behärska såväl svenska som engelska. Några krav på att utländska lärare även skall behärska svenska finns inte, men kan vid rekrytering uttryckas som ett önskemål. De utländska språklektorer, s.k. ”native speakers”, som anställs för undervisning i främmande språk måste behärska det språk/det egna, som de är satta att undervisa i. Vilket språk detta är beror på språkämnet i fråga. Hur lång tid en utländsk lärare behöver för att lära sig svenska är i högsta grad individuellt.

Språkkunskaper i ett eller flera främmande språk har vid Örebro universitet ingen relevans i samband med befordran eller lönesättning.

10. Det faktum att andelen kurslitteratur på engelska fortsätter att öka på svenska högskolor har att göra med att mycket av den vetenskapliga forskning som bedrivs i andra länder, inte bara i anglosaxiska, avfattas på engelska, så även i Sverige. Valet av kurslitteratur bestäms vid Örebro universitet utifrån behov i resp. ämne och utifrån litteraturens innehåll och kvalitet. Önskvärt vore självfallet om statliga instanser kunde ge stöd till översättare för översättning av utländsk kurslitteratur till svenska, men med tanke på att kurslitteraturen kan växla från år till år och från lärare till lärare skulle detta innebära ofantliga kostnader som förmodligen ingen statlig myndighet skulle vilja bekosta. Medel till att ”subventionera kompendier och kurslitteratur på svenska” finns ej lokalt. En förutsättning för att bli antagen till högskoleutbildning är ju även kunskaper i det engelska språket, varför studenter förutsätts kunna tillgodogöra sig kurslitteratur på engelska.

11. De studenter som deltar i kurser på annat språk, t.ex. engelska, förutsätts avlägga sina prov på detta språk. Frågan huruvida studenten ”alltid har rätt att examineras på svenska” även om kursen getts på annat språk, har aldrig kommit upp vid Örebro universitet, varför svaret ej finns att tillgå i något regelverk. Några bestämmelser för hur denna fråga skall handhas finns ej heller inskrivna i Högskoleförordningen.

12. Uppgiften ur Doktorandspegeln att 78 % av alla doktorsavhandlingar skrevs på engelska gäller företrädesvis inom ämnesområdena medicin, naturvetenskap och teknik, medan det inom områdena språk, humaniora och samhällsvetenskap förhåller sig annorlunda. Regelhandboken för forskarutbildning vid Örebro universitet säger beträffande avhandlingsspråk:

”Inom HS-nämndens och L-nämndens ansvarsområde bör doktorsavhandlingen skrivas på svenska, norska, danska eller engelska. Inom MNT-nämndens ansvarsområde bör doktorsavhandlingen skrivas på engelska”.  

Studenterna kan således inte fritt välja på vilket språk de avfattar sina avhandlingar utan måste välja inom ramen för vad resp. fakultet bestämt.

Önskvärt vore självfallet om fler vetenskapliga tidskrifter fanns att tillgå på de skandinaviska språken.

13. Förslaget att engelskspråkiga avhandlingar skall förses med samman-fattning på svenska i enlighet med vad som redan beslutats av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser Örebro universitet vara efterföljansvärt.

14. Kvalificerade översättningar till engelska eller annat större språk av avhandlingar skrivna på svenska är något i högsta grad önskvärt. För att detta skall kunna ske i någon större skala krävs emellertid att staten skjuter till extra avsatta medel för detta; de bidrag som kan fås från stiftelser och fonder är otillräckliga.

15. Enligt Europarådets direktiv bör varje EU-medborgare behärska minst två språk utöver det egna, vilket innebär ytterligare ett främmande språk utöver det obligatoriska språket engelska. Mot bakgrund av detta och den ökade internationaliseringen, inte minst inom utbildningen, borde det vara en självklarhet för varje högskola/universitet att befrämja språkutbildningarna, en utbildning som redan på grund- och gymnasienivå borde premieras. Språkkunskaper är ett nödvändigt verktyg även vid studier av andra ämnen än språk och fyller således ett inom- och tvärvetenskapligt behov.

16. Skälen till den praxis, att ansökningar om forskningsanslag skall skrivas på engelska och som införts vid vissa forskningsråd, är att externa, ickesvenska sakkunniga, vilka ofta måste anlitas, ska kunna bedöma forskningsprojektets kvalitet. Universiteten måste här anpassa sig till rådande villkor och ytterst betyder det även en kvalitetssäkring för det egna universitetets forskning. I vad mån forskningsråden därigenom har något inflytande på de språkval studenter/forskare gör vid Örebro universitet har inte utretts.

17. Det är ett känt faktum, att rangordningskriterier, som enbart bygger på publicerings- och citeringsfrekvenser missgynnar större, enskilda arbeten som monografier men gynnar kortare forskningsbidrag, publicerade i t.ex. tidskrifter. I ett internationellt perspektiv är det till nackdel för det egna universitetet och dess forskare om arbetet publicerats på något av de mindre språken, medan det omvänt i ett nationellt perspektiv missgynnar den enskilde forskaren, om arbetet publicerats utomlands och på annat språk än engelska. 

På internationell nivå kan ett enskilt svenskt universitet inte påverka nuvarande situation, däremot borde det på nationell nivå kunna inrättas direktiv för de egna universitetens rangordningskriterier, vilka inte ser till enbart publicerings- och citeringsfrekvens, utan även till resp. arbetes betydelse för såväl det omgivande samhället som dess betydelse för andra nationella och internationella forskningsarbeten.

18. Från Utbildnings- och kulturdepartement utgick i april 2006 en skrivelse till Sveriges universitet och högskolor med en begäran om yttrande rörande en nationell språkpolitik. Denna remiss har besvarats av Örebro universitet. Det pågår alltså för närvarande ett arbete vid departementet för att utveckla en nationell språkpolitik, varför vi avvaktar med svar på denna fråga. 

Janerik Gidlund

Irène Lindgren