Stockholm 8/7 2006

RUNDBREV TILL SVERIGES HÖGSKOLOR

1 a) Har er högskola antagit någon lokal språkplan, som avser att reglera förhållandet mellan svenska och engelska på ert lärosäte?

b) Om svaret är ja, vill vi gärna att ni skickar språkplanen till oss (se adress i följebrevet).

c) Om svaret är nej, planerar ni att initiera ett arbete med en språkplan?

Svar: Mälardalens högskola har ingen språkplan som reglerar förhållandet mellan svenska och engelska. För närvarande finns heller inga planer på att ta fram en sådan språkplan.

2. Anser ni att er högskola, liksom övriga högskolor i Sverige, har ett ansvar för att slå vakt om och utveckla svenskan som vetenskapligt språk?

Svar: Mälardalens högskola har ett ansvar och vill ta det genom att alltid ha svenska sammanfattningar av doktorsavhandlingar och genom att i möjligaste mån bedriva utbildning på svenska.

3. Vissa högskolor i Norden har slagit fast att landets huvudspråk också är huvudspråk på högskolan i fråga. I något fall har engelska angivits som andra språk. Anser ni att högskolor i Sverige, exempelvis er egen, bör göra en liknande markering?

Svar: Vi anser att det är upp till varje högskola att bedöma om de vill göra en sådan markering. Mälardalens högskola har i dagsläget inga planer på att göra det.

4 a) Vilket/-a är arbets- och beslutsspråket/-n (d.v.s. det/de språk, som används inom den inre verksamheten och visavi andra svenska myndigheter) på er högskola? Svenska, engelska eller båda språken? Kan ytterligare språk användas?

Svar: Svenska är både arbets- och beslutspråk. På de institutioner där engelskspråkiga lärare/professorer finns så kan naturligtvis engelska förekomma i större utsträckning.

b) Finns det riktlinjer för vilka språk som kan användas på er webbplats? Har ni någon dokumentation på i vilken utsträckning de olika språken används och hur eventuella riktlinjer följs upp? Finns det någon sektion, som inte är på svenska utan bara på engelska?

Svar: Webbpolicyn säger att webbplatsen ska finnas både på svenska och engelska, med svenska som huvudspråk. På den centrala webbplatsen gäller detta i stort sett samtliga sidor, med undantag för vissa avdelningar vars information enbart finns på svenska. Många dokument på webbplatsen är enbart på svenska. Internationella enheten (som administrerar utbytesstudier m.m.) har information till inresande studenter som enbart är på engelska. 

5 a) För er högskola statistik över andelen kurser på engelska, andelen kurslitteratur på engelska och andelen uppsatser/avhandlingar på engelska?

b) Om svaret är ja, vill vi gärna ta del av denna statistik (se adress i följebrevet).

6. Anser ni att en central instans, exempelvis Högskoleverket, borde infordra statistik från de svenska högskolorna vad gäller andelen kurser på engelska, andelen kurslitteratur på engelska och andelen uppsatser/avhandlingar på engelska och regelbundet sammanställa denna statistik?

Svar: Nej, värdet av en sådan statistik motsvarar inte de arbetsinsatser som behövs för att rapportera in uppgifterna. Däremot kunde Högskoleverket emellanåt som en s k tematisk utvärdering studera vilka språk som används inom högskolor och inom olika ämnesområden.

7. Hur tolkar ni begreppet parallellspråkighet (d.v.s. två eller flera språk används sida vid sida med varandra, exempelvis svenska och engelska) och hur tillämpar ni i så fall denna parallellspråkighet i praktiken?

8 a) På vilka nivåer, fakultets-, institutions- eller kursnivå, bestäms det vilket undervisningsspråk som ska användas? Om studenterna önskar undervisning på svenska framför engelska, skall de då garanteras detta?

b) Om en kurs vid er högskola startar med en, eller några utländska studenter, som inte kan svenska, kommer då kursen att ges på enbart engelska i fortsättningen (”vid behov”-engelska), eller anordnar ni i stället två kurser, en på svenska och en på engelska?

9. Vilka språkkrav ställs på undervisande personal? Kräver ni att all undervisande personal ska behärska både svenska och engelska? Anställer ni utländska lärare, som bara kan engelska eller ett annat främmande språk? Hur lång tid har dessa på sig att lära sig svenska? Vilken relevans har språkkrav i samband med a) befordring och b) vid lönesättning?

10. Andelen kurslitteratur på engelska tycks fortsätta att öka på svenska högskolor. Anser ni att det vore befogat att subventionera kompendier och kurslitteratur på svenska, särskilt i ämnen där svenskan förlorar terräng? I vilken utsträckning skulle detta kunna ske lokalt? Fordras det en insats på nationell nivå, exempelvis via statliga insatser?

Svar: Vi anser att utgivningen av bra och modern kurslitteratur på svenska behöver utökas, eftersom den senaste litteraturen ofta bara finns på engelska. Om det ska ske genom subventioneringar är oklart, men någon form av stimulans skulle vara berättigad.

11. Har studenter vid er högskola alltid rätt att examineras på svenska (om inte provet avser kunskaper specifikt i engelska eller andra språk), oberoende av vilket språk, t.ex. engelska, som huvudsakligen använts i undervisningen?

12. Högskoleförordningen från 1978 (då den trädde i kraft) föreskrev att doktorsavhandlingar skulle vara skrivna på svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska (avhandling om ett språkvetenskapligt ämne kunde vara skriven på ytterligare ett annat språk). Denna bestämmelse tog senare bort och frågan delegerades till respektive lärosäte. Enligt Doktorandspegeln 2003 skrevs 78 procent av alla doktorsavhandlingar på engelska.

Anser ni att varje doktorand har rätt att själv välja forskningsspråk, för publicering och kommunikation inom sitt ämne, givet att forskningsresultaten ska kunna utsättas för vederbörlig granskning? Finns det ett behov av fler nordiska vetenskapliga tidskrifter på svenska, danska och norska?

Svar: Vi anser att det är upp till varje doktorand att själv välja språk. Men vi rekommenderar att man alltid skriver en sammanfattning på svenska om uppsatsen är på engelska.

13. I Högskoleförordningen från 1978 infördes en regel att ett ”kortfattat engelskspråkigt referat” skulle tillfogas varje doktorsavhandling. Kravet är numera borttaget, men det är ändå praxis. Vad anser ni om det aktuella förslaget (i) att engelskspråkiga avhandlingar ska förses med en sammanfattning på svenska på 2 – 5 sidor?

Svar: Alla avhandlingar vid MdH ska ha sammanfattningar på svenska och engelska, och vi anser att det är rimligt att ha det även i fortsättningen.

14. Det har föreslagits att man skulle understödja kvalificerade översättningar av avhandlingar på svenska, i synnerhet inom humaniora och samhällsvetenskap, till engelska och eventuellt också andra språk. Hur ställer ni er till detta förslag?

Svar: Vi ställer oss positiva till förslaget eftersom det skulle öka spridningen av svensk forskning inom dessa områden. Så länge originalet är skrivet på svenska och utges på svenska ser vi inga problem med detta.

15. Anser ni att högskolan skall premiera, eller understödja, att studenter skaffar sig tillräckliga kunskaper i ytterligare ett främmande språk förutom engelska?

16. Vilket inflytande har forskningsråden, direkt eller indirekt, på de språkval som görs vid er högskola? Vad anser ni om den praxis, som vissa forskningsråd utvecklat, nämligen att forskningsansökningar enbart ska skrivas på engelska, även om merparten av forskningsarbetet kommer att ske på svenska?

17. Det har hävdats att rangordningskriterier (där institutioners och universitets verksamhet rangordnas efter publicerings- och citeringsfrekvenser) kan missgynna vissa typer av publikationer (exempelvis monografier) och publikationer på andra språk än engelska. Om så är fallet, hur skulle då er högskola kunna verka för mer balanserade kriterier så att publicering på svenska eller andra språk, där detta språkval är lämpligt, anses lika meriterande som publicering på engelska? Hur skall i sammanhanget förmågan att förmedla vetenskapliga rön och resultat till det omgivande samhället värderas?

18. Anser ni att det vore önskvärt att det antogs en nationell språkpolitik för högskolan, eller att Högskoleförordningen innehöll mer precisa regler i detta avseende? Eller föredrar ni det nuvarande systemet, som innebär att varje enskild högskola har att utforma en konkret språkpolitik?

Svar: Nej, en nationell språkpolitik för högskolesektorn är inte önskvärd.

i  Detta har antagits av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.