Kommentarer till Sune Nordgren, Åhus (den 13 november).

Sune Nordgren gör sig löjlig i sitt försök att försvara den fåniga tilltaget att kalla det tilltänkta konstcentret vid Stenshuvud Kivik Art Centre.

"… ett arbetsnamn", försöker han.

Jaha, arbetsnamn måste alltså vara avfattade på engelska? Varför det? Han fortsätter litet trevande om att här gäller det att vidga perspektivet och ta in världen. Herre Jemine, vad är det för trams? Det är självklart utmärkt att vidga sig och bjuda in konstnärer och gallerister från andra länder, men varför skulle de vara mindre intresserade av att komma till Kiviks Konsthall, Kiviks Konstcenter, eller för den delen Centrum Stenhuvudiense Artium.

Inte finns det heller något som hindrar att man efter det svenska namnet – eller om man föredrar något på latin – att man tillfogar motsvarigheten på engelska.

Det finns en flathet och en fascination inför engelskan, som självfallet är samtidens lingua franca. Dock gäller att vi har ett eget alldeles utmärkt språk som det finns all anledning att försvara. Det finns en utpräglad slapphet som gör att varje gång en engelsk glosa viner genom luften skall den genast inkorporeras i svenskan, trots att fullständigt adekvata ord och uttryck redan finns på svenska.

De som okritiskt och i svärmeri för det utrikiska( =engelska) medverkar till dessa onödiga och överflödiga inlån av engelska ord och uttryck är svenskans dödgrävare. Givetvis utan att fatta någonting. Man säger så, det heter så, konstaterar dessa aningslösa människor.

Sune Nordgren, som borde veta bättre, sällar sig till dessa själlösa massor. För övrigt fanns det en tid då man väntade sig att i Sverige kunde man göra sig förstådd åtminstone på engelska, tyska och franska. Det räcker inte med engelska. Dessutom är det kriminellt att i oträngt mål ersätta svenskan med engelska.

Kjell Holm

Språkförsvaret