Svenskan utvecklas. Svenskan utarmas. Åsikterna går isär om modersmålets utveckling. - Man ska inte vara rädd för förändringen, språket förändras hela tiden, säger Ylva Hård af Segerstad, språkforskare på Göteborgs universitet.
För tre år sedan presenterade hon en avhandling som tittade på hur sättet vi skriver på förändras när vi skriver mail eller kommunicerar via Internet. Redan då bemötte hon åsikterna att språket höll på att förflackas. “Resultaten visar på kreativa anpassningar av skriftspråket efter de specifika förutsättningar som ges. Olika strategier utvecklas för att spara tid, ansträngning och utrymme”. Sedan dess har realtidskommunikationen exploderat. Microsofts meddelande-service MSN finns idag på nästan alla datorer, miljontals människor spelar onlinespel där man kommunicerar via chattfönster och mobilens sms-verktyg har i princip blivit lika oumbärliga som telefonfunktionen. Nu märks också sms- och chattspråk i vanliga mail. “Lol, det gör inget att du inte kom sent. Jag gick och tog en kaffe :)“ är en inte helt ovanligt formulering i ett mail idag. Windowsprogrammen har också uppdaterats tär det gäller hanteringen av så kallade smileys. Skriver man :) i Word skapar programmet följande symbolJ .
Att engelska ord, sms- och chattspråk blir allt vanligare i vårt sätt att skriva är inget som förvånar Ylva Hård af Segerstad. - Det är en naturlig utveckling. En av förklaringarna är att vi idag påverkas av tekniken som finns runt omkring oss och det ändrar vårt sätt att skriva, säger hon. Det är heller inget nytt att språket förändras, eller att det influeras starkt av andra språk. För närvarande är det engelskan som påverkar vårt modersmål. - Folk glömmer av att vi under Hansatiden var oerhört influerade av tyskan och att det i svenskan finns en mängd ord som är tyska i grunden. Sen har vi 1700-talet då franskan dominerade, säger Ylva Hård af Segerstad. Hon tror inte att svenskan i framtiden kommer att upphöra som språk.
En som däremot är mer tveksam och oroad över svenska språkets ställning är Per-Owe Albinsson på den ideella föreningen Språkförsvaret. – Visst, kan man säga att språket utvecklas men man kan också säga att det utarmas, säger han och förklarar: - Tar man in ord och begrepp utan att försvenska dem, utarmas språket. Likadant gäller så kallade domänförluster, områden där svenskan helt slutar att användas. Jag tycker man mycket väl kan säga att svenskan är hotad som vårt samhällsbärande och gemensamma huvudspråk. Ylva Hård af Segerstad håller inte med. - Språk är till för att kommunicera och i takt med att förutsättningarna för sättet att kommunicera förändras kommer också språket att göra det, säger hon.
PER-OWE ALBINSSON anser att det är skillnad på dagens anglifiering, sms och chattspråk och den påverkan tyskan och franskan hade på svenskan för hundratals år sedan.
- Då var tyskan och franskan något som överklassen pratade och tog till sig. Engelskan i dag slår mot hela samhället och a11a klasser. I grund och botten är dock inte Per Owe
Albinsson fientligt inställd till vare sig engelska, blattesvenska eller chatt och smsspråk. - Absolut inte. En del av det kan sägas berika vårt språk och vara en del i en naturlig språklig utveckling, men svenskan måste alltid vara grunden. Att döpa ett hus som ligger i Sverige till Turning Torso eller döpa om ett svenskt försvarsseminarium till Swedish Battle Camp är vardagliga exempel på onödig engelska. Varför har man inte valt svenska namn? Per-Owe Albinsson är inte helt främmande för språklagar, liknande de i Frankrike, som bestämmer att vissa saker bara heter en sak och då på modersmålet. Språklagar är dock något som Ylva hård af Segerstad är tveksam till. - Island är ett exempel på ett land med språklagar. Jag tror dock att folk i slutändan kallar saker för det ord de tycker är lättast och då spelar språklagar ingen roll, säger hon.
UNDER HENNES FORSKNING upptäckte hon att unga människor uppvisade en enorm kreativitet när det gällde att uttrycka sig med hjälp av sms- och chattspråk. Många föräldrar och lärare var mycket oroade över detta och trodde att deras elever och barn inte skulle kunna lära sig svenska ordentligt, men det ena utesluter inte det andra, menar hon och påpekar att it-revolutionen är på väg att skapa en jätteförändring i vårt förhållande till språket. Det finns forskare som har liknar det vid tryckpressens intåg i samhället på 1400-talet. Det är först då ett gemensamt skriftspråk skapas som alla kan ta del av. Vad som händer nu menar Ylva Hård af Segerstad är att skriftspråket och talspråket närmar sig varandra mer och mer i vissa situationer. - Mycket tack vare den kommunikation med varandra i realtid som finns idag. Man vill skriva det man tänker och det fort. Man vill kunna tala med varandra i skrift, säger hon. Hon har svårt att förstå det motstånd som finns bland den äldre generationen mot förändringen. - Personligen tror jag att det är förändringen i sig som är problemet. Många människor tycker att det är jobbigt med förändring.
Ordlista:
LOL: Lots of leve/lots of laugh. — Förmodligen den mest vanliga förkortningen. Kan användas som ett uppskattande svar på ett skämt men lika gärna i form av ironi eller som ett tecken på att man inte alls håller med.
WTB: Vill köpa (want to buy)
WTS: Vill sälja (Want to sell)
Cya: See you
LF: Looking For
LFM: Looking for more.
LBtr: Later
K Okej
WTF: what the fuck
Omg: Oh my god
Anyl: Anyone
Xllnt: Excellent
Rdy?: Ready?
B4: Before
BRB: Be right back
Tebax: tillbaka
Afk: Away from keyboard
EAK: Eating at keyboard
FFS: For fuck sake
FYI: For you information
IMHO: In my humble opinion
LMAO: laughing my ass off
MWC: Married with children
ROFL: Rolling on floor laughing
U: You
D: Det
Ngn: Någon
E: Är
Sj: Själv
Mj: Mej
Num: nummer
Cs: ses.
QI: kul
Tj: Tjej
O: och
Meeeh: Ett utdraget “Men”.
A: ja
Artikeln publicerades ursprungligen i Göteborgsposten den 1/10 2006 och är publicerad här med författarens och tidningens tillstånd