Gävle den 20 februari 2006

Till Riksdagens kulturutskott

Många har påtalat behovet av en språklag för svenskan både före och efter omröstningen i riksdagen om propositionen ”Bästa språket” den 7 december. Senast har även kulturministern uttalat sig vara öppen för detta, men hur skulle en sådan lag se ut?

En språklag får inte vara tandlös, då har ingenting förändrats, utan viljeinriktningen skall vara tydlig. Men den får inte vara så rigid att den uppfattas som löjlig. Viktigt att komma ihåg är att en lag inte innebär språkparanoia, utan syftar till ett öppnare samhälle - på ett gemensamt språk. Jag bifogar en sammanfattning av den katalanska språklagen på engelska och i min översättning på svenska, en lag som syftar till att skydda ett mindre språk för att garantera en utveckling som annars riskerar stanna upp.

Jag skall skissa några punkter, främst för frågor som möter yngre människor, för att svenskan skall kunna fortsätta vara huvudspråk i Sverige på lång sikt. Det är de ungas bruk eller icke-bruk av svenskan som avgör detta. Att föreställa sig en ogynnsam utveckling är ett sätt att förhindra just detta.

Svensk grundskola. Eftersom den viktiga ordförrådsutvecklingen långt ifrån är avslutad vid 16 års ålder måste ett grundkrav vara att offentligt finansierad skola i Sverige har svenska eller minoritetsspråken som huvudspråk. Kommunala eller fria grundskolor som profilerar sig med mycket undervisning på engelska måste visa hur de tillgodoser motsvarande utveckling av elevernas svenska inom alla områden. Och sedan när är enbart ett byte av språk ansett som en nyskapande pedagogisk idé?

Gymnasieskolan. Huvudregeln måste vara svenska som första undervisningsspråk. I gymnasier med utökad engelska bör man fastställa en rimlig procentsats så att elevernas utveckling i svenskan inte stannar upp. Även om undervisning sker på engelska inom andra ämnen måste de engelska momenten på ett genomtänkt sätt kompletteras med svenska. Domänförlusterna börjar just här!

Högskola och forskning. Kravet att avhandlingar och uppsatser skall ha en gedigen sammanfattning på svenska på hög vetenskaplig nivå har många fört fram. Arbeten framlagda i Sverige borde ha parallellspråkiga titlar. Svenskan skall främjas, inte motarbetas vid ny forskning, mycket skrivs på engelska ändå. God sökbarhet bör kunna uppnås genom att i stället på motsvarande sätt publicera en sammanfattning och titel på engelska.

Alltid svenska parallellt. Namngivningen på engelska har tydligt ökat. Filmer m.m. distribueras numera som varumärken vars namn inte får ändras, byggnader och institutioner görs "internationella" med enbart engelska namn. En språklag för svenskan måste innehålla ett krav på att namngivning i offentliga sammanhang alltid har en svensk motsvarighet, som måste presenteras tillsammans med den så oundgängliga engelska varianten. Varför skall t.ex. statligt ägda SJ numera ha ordet "Callcenter" som enda namn för det som tidigare hette "Telefonbokning"?

Alltid översättning. Inom konsumenträtt måste nya tjänster och produkter alltid ha en fullständig översättning av villkor och användningssätt innan de börjar säljas. Detta bör givetvis också gälla svenskt tal i nya dataspel för barn, ett område där svenskan är outvecklad.

Språkbalans i medierna. Mediekanaler med offentligt stöd måste redovisa sin sändningstid utifrån språk, för att man skall kunna avgöra om balansen i utbudet från olika språkområden är rimlig.

Näringsliv. Mer eller mindre offentligägda företag, eller företag som har affärsförbindelser med svenska myndigheter, stat eller kommun, måste ha fullödig dokumentation på svenska vad gäller instruktioner, manualer, kontrakt o.s.v. Det är den vinklingen andra länders språklagar har, liksom att de beskriver tydliga vitesbelopp vid överträdelser av lagen. Den katalanska språklagen är redan fungerande i många avseenden.

I fråga om koncernspråk kan det bli svårt att lagstifta. Jag kan ändå inte låta bli att undra vilket språk som blir det rådande i det f.d. svenska försäkringsbolaget Skandia. På hur många nivåer, uppifrån räknat, kommer engelska att vara arbetsspråk, till nackdel för svenskspråkiga anställda? En klok markering även på det här området lyckas förhoppningsvis få ägarna att förstå innebörden av uttrycket "Hit, men inte längre", med hänvisning till den deklaration för skydd av kultur som FN antagit under år 2005. Kulturen sitter ju, som många vet, inte minst i språket.

I grunden handlar frågan förstås om att få fler svenskspråkiga att hålla svenskan åtminstone litet högre än engelskan i Sverige.

Olle Käll

lärare i svenska, tyska och engelska

Myggdansvägen 4C, 802 64 Gävle

Tel: 026 - 65 91 88

E-post: [email protected]

Bilaga: sammanfattningar av katalanska och polska språklagen (sv/eng)

Tillbaka till Brevarkivet