Engelskan tillåts nu breda ut sig på svenska språkets bekostnad. Det hävdar språklärarna Olle Käll och Britt Liwing.  
 
Skolverket har nyligen beviljat en engelskspråkig friskola i Gävle att ta in elever redan från skolår 4. Det finns tydligen ingen nedre åldersgräns för ett främmande huvudspråk i svensk skola. Samma skola anordnar redan undervisning med hälften engelska i år 6 till 9. Det är i dag en av Gävles största skolor.  

Är det riktigt att bygga in engelskan så institutionellt i skola och högskola? Och i högskolan utan en övre gräns för dess omfattning? I dag är den övre gränsen 50 procent engelska i grundskolan, 90 procent i gymnasiet och helt upp till den enskilde läraren/ institutionen på högskolan.   

Ju högre upp, desto lättare kan svenskan plockas bort. Svaga skolförordningar gör detta möjligt. 

Vi anser att detta är en alldeles för lättvindig språkpolicy i en tid då många tror att framtiden ligger i enbart engelskan. Att byta språk är inte som att byta skjorta, varken för individen eller för samhället. Svenskan är ett kulturellt kapital, värt att försvara.  

Det är ingen slump att regeringen den 18 mars fick ett förslag från Språklagsutredningen om att starkare lagskydda svenskan. Det behövs verkligen. Nog måste landets gemensamma språk alltid ha väsentligt mer än 50 procent av tiden i ungdomsskolan?  

Friskolan Engelska skolan intygar för Skolverket att man är en svensk skola ? en förutsättning för godkännande ? samtidigt som skolnamnet och marknadsföringen i Gävle betonar att man ska vara så lik en brittisk/amerikansk skola som möjligt. Men även denna skola har ett ansvar för en komplett och god svenska hos eleverna. Hur säkerställer man det? 

Många gånger motiveras engelskan med att den behövs efter gymnasiet. Att svenskan skulle försvinna från högskolan upprepas som vore den en självuppfyllande profetia, men så är det inte alls. Givetvis ska en svenskspråkig studerande på universitet och högskola i Sverige ha rätt att examineras på sitt bästa språk. Kurslitteratur på engelska i rimlig omfattning, javisst, men examination? Just här kan en avancerad svenska säkerställas. 

Självklart ska vi kunna god engelska, men det är en mindre utmaning i dagens Sverige. Svenskan är i grunden lik engelskan och vi ser absolut inga problem med att möta engelska i olika former. Men att byta samhällsspråk är något radikalt annat, och en sådan strävan är Engelska skolans etablering från skolår 4 till och med gymnasiet i Gävle ett tydligt bevis på.  

Språkbyte börjar både nerifrån, bland de unga, och uppifrån, som i storföretagen. De långsiktiga följderna av detta har debatterats mycket litet.  

Klart är att vi kommer att få ett ännu mer språksegregerat samhälle. Den nuvarande individcentrerade skolpengen enligt den så kallade Chicagoskolans modell leder till detta. Den tillämpas på ett extremt sätt i Sverige, och hittills oavsett regering. Resultatet i Gävle är nu ett parallellskolesystem ? på ett annat språk! 

Vi vill uppmärksamma följderna av utvecklingen med att det pågår ett språkbyte i Sverige på ledande nivåer. Debatten på lokal- och riksnivå borde vara betydligt livligare, nu när Skolverket för sin alldeles egna låt-gå-politik.   

Svaga skolförordningar måste skrivas tydligare, så att svenskan i ungdomsskolan inte kan bytas ut av den prestigefyllda engelskan.  
 

Olle Käll
Britt Liwing
Lärare i svenska, engelska och tyska, Gävle 
Publicerad i Lärarnas tidning nr 10/2008 (här med författarnas tillåtelse)