Yttrande från AIIC Sverige
2008-06-10
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Betänkandet Värna språken - Förslag till språklag (SOU 2008:26)
AIIC Sverige välkomnar initiativet att utarbeta ett förslag till språklag. Vi delar i stort de ställningstaganden som gjorts av utredaren och stödjer förslaget till språklag, men känner en viss oro för att formuleringen i § 14 inte säkerställer att lagens syfte uppnås. Vi kommer i vårt yttrande endast att ta upp användning av svenska språket inom EU-samarbetet. Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.
Utredningsförslag: § 14 ... Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.
AIIC Sveriges förslag: Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska där tolkning kan fås, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.
Detta av följande skäl:
De riktlinjer för språkanvändning (cirkulär 6) som ska vara vägledande för Regeringskansliet fastställer att "regering och riksdag fäster största vikt vid svenska språkets ställning inom EU", och att svenskan inte ska behandlas sämre än andra jämförbara språk. Trots detta har Sverige aktivt verkat för ett system där medlemsstaterna själva i större utsträckning får anslå resurser till tolkning. Sverige beställer minst tolkning av alla medlemsstater. Det råder, som utredaren påpekar (s.223), diskrepans mellan Regeringskansliets riktlinjer och förhållandena i praktiken. För att förändra situationen krävs tydliga regler. Att säga att svenska företrädare ska använda svenska när tolkning erbjuds är, som vi ser det, inte tillräckligt. Tolkning "erbjuds" inte om man inte själv beställer det. Om lagstiftaren vill uppnå att svenska språket används krävs en formulering som inte medger tvetydiga tolkningar.
Om det åligger alla svenska delegater som arbetar inom EU att värna om och använda svenska språket skulle eventuella enskilda karriärhänsyn, (där man kanske inte vill medge att man hellre arbetar på svenska än på engelska eller ngt annat språk) spela en underordnad roll. Det finns naturligtvis delegater som obehindrat arbetar på andra språk, men att svenskan används är viktigt inte bara för den enskilda delegaten utan för svenska medborgare i stort. För att undvika domänförluster och att EU-jargongen frodas måste svenskan användas kontinuerligt. Man skulle också kunna få en bättre kontinuitet i de beställningar av tolkning som görs halvårsvis, och på så vis säkerställa en tillgänglig och uppdaterad tolkkår.
Med tanke på vad som sagts ovan vill vi också hänvisa till förslagets § 12, "Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras fackområde finns tillgänglig, används och utvecklas". Detta bör man naturligtvis ha i åtanke också när det gäller EU-arbetet.
Yttrandet har utarbetats av en arbetsgrupp inom AIIC bestående av Elisabet Tiselius och Maria Bodner Gröön. Alla medlemmar i AIIC Sverige har haft möjlighet att inkomma med synpunkter.
Elisabet Tiselius Maria Bodner Gröön