Nätverket Språkförsvaret bildades 2005. Enklast kan Språkförsvarets språkpolitik sammanfattas enligt följande: Svenska språket måste försvaras, i synnerhet mot engelskans framträngande på svenskans bekostnad; vi förordar mångspråkighet, eftersom varje språk har ett värde i sig, liksom mellannordisk språkförståelse. Båda företeelser utgör motvikter till en expansiv engelska. Svenska språket ska fungera som ett kitt för alla medborgare i Sverige, samtidigt som nationella minoritetsspråk, hemspråk och dialekter skall respekteras. Språkförsvaret är en ideell organisation, partipolitiskt obunden och öppen för alla.

Engelskans expansion

Engelskans expansion har varit särskilt snabb de två senaste decennierna, vilket framför allt hänger samman med datateknologins och Internets framväxt, den s.k. informationsrevolutionen. Detta har oundvikligen gynnat det engelska språket, eftersom datateknologin, både hård- och mjukvara, liksom Internet först utvecklades i USA, som fortfarande är världens starkaste ekonomi. USA och amerikanska universitet har dessutom kunnat locka till sig ledande forskare från världens alla hörn i kraft av ekonomiska resurser, status och språk.

Inget språk i världshistorien har någonsin erövrat en så stark ställning som engelskan. Historien visar också att större språk ofta “äter upp” mindre språk.
 
Svenskan visavi engelskan

Ett språk dör i första hand på grund av att man upphör att använda det inom allt fler områden, s.k. domänförluster, i andra hand genom att ett språks beståndsdelar ifråga om ordförråd, syntax och uttal totalt förändras. Inom den svenska högskolan har det skett betydande domänförluster. I Sverige gavs 2006 omkring 5000 av 40000 kurser, d.v.s. 12,5 procent, på landets universitet eller högskolor helt eller delvis på engelska. Andelen avhandlingar på engelska uppgick enligt Doktorandspegeln 2003 till 78 procent. Enligt senaste uppgifter skrevs enbart var fjortonde, avhandling, d.v.s. sju procent, skrevs på svenska år 2006. 99 procent av alla avhandlingar skrevs antingen på engelska eller svenska; någon promille på tyska. Andelen kurslitteratur på svenska minskar fortlöpande till förmån för litteratur på engelska. Inom den teknisk-naturvetenskapliga sektorn behärskar många studenter i dag inte den vetenskapliga terminologin på svenska. Om ett språk inte används inom ett område, upphör också begreppsapparaten och terminologin att utvecklas. Detta får i sin tur konsekvenser för förmedlingen av vetenskapliga resultat och rön till det omgivande storsamhället.
  
Engelskan rycker fram som första undervisningsspråk inom grund- och gymnasieskolan, medan kunskaperna i andra främmande språk, främst tyska och franska, försämras.
  
Även på andra områden flyttar engelskan fram sina positioner. Av de långfilmer som visades i de svenska tv-kanalerna under tiden 15/9 2005 – 14/9 2006 var drygt 75 procent engelskspråkiga, knappt 15 procent svenskspråkiga och drygt 10 procent kom från övriga språkområden. Hela reklaminslag i TV3, TV4 och TV5 kan vara på engelska. Engelskan har en stark ställning inom reklam-, musik- och databranschen och många svenska storföretag har gått över till engelska som internt koncernspråk.
  
Den svenska regeringen och dess representanter i EU tävlar med Danmark och Finland om att vara sämst på att använda sitt eget modersmål och begära minst tolkning.

Vändningen

Glädjande nog tar allt fler svenskar ansvar för sitt eget språk och motsätter sig den aningslösa språkpolitiken. Det började på allvar med betänkandet Mål i mun (2002); fr.o.m. 2005 intensifierades diskussionen i väntan på regeringspropositionen Bästa språket. När den socialdemokratiska regeringen med knappast möjliga marginal, 147 röster mot 145, drev igenom att svenskan inte skulle fastslås som officiellt språk i december 2005, trots att det redan fanns fem officiella minoritetsspråk, blev reaktionerna kraftiga. Den nya borgerliga regeringen, som gick till val på att svenskan skulle bli officiellt språk, lovade också att lägga fram ett lagförslag till årsskiftet 2007/2008.

Språkförsvarets verksamhet

Före riksdagsbehandlingen av Bästa språket november 2005 publicerade medlemmar i Språkförsvaret en rad artiklar, som pläderade för att svenskan skulle lagfästas som officiellt språk, i pressen. En enkät till de politiska partierna skickades ut i maj 2005, som – liksom svaren – publicerades på vår webbplats. Det viktigaste initiativet från vår sida togs senare i form av “Utkast till språklag för Sverige” (september 2006). Utkastet ville åskådliggöra hur en svensk språklag skulle kunna se ut och utgick från både ett rättighets- och skyldighetsperspektiv.

Utbildningsväsendet har ägnats stor uppmärksamhet, eftersom det är en nyckelsektor, underställd den politiska sfären och i huvudsak skattefinansierad. Den 8/7 2006 skickade Språkförsvaret ut ett rundbrev till Sveriges samtliga universitet och högskolor, vilket innehöll ett frågeformulär om språksituationen på respektive högskola. Även om vissa högskolor avstod från att besvara frågeformuläret, kom det in ganska många – och seriösa – svar.
  
I november 2007 offentliggjorde medlemmar i Språkförsvaret ett “Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan”, vilket bl.a. byggde på ett studium av olika språkplaner för nordiska högskolor. Slutligen har vi bedrivit en kampanj mot de grund- och gymnasieskolor, fr.a. friskolor, som huvudsakligen bedriver sin undervisning på engelska. Dessa skolor fungerar som språkbytarskolor, som hotar att undergräva svenskans ställning. I Sverige finansieras nämligen friskolor med skattemedel, s.k. skolpenning. Dock har riksdagen aldrig fattat ett uttryckligt beslut på skattebetalarnas vägnar om att subventionera ett dylikt språkbyte.

Värna språken

I mars 2008 publicerades betänkandet ”Värna språken – förslag till språklag”, som kommer att ligga till grund för en regeringsproposition senare i höst. Språkförsvaret stöder betänkandets författningsförslag och ser det som ett steg framåt, trots att det är behäftat med vissa brister. Författningsförslaget utgår bl.a. från ett ensidigt skyldighetsperspektiv, utesluter sanktioner och innehåller inte tillräckligt detaljerade bestämmelser. Dessutom används den mindre lyckade benämningen ”huvudspråk” om svenska språket. Bristerna har påtalats i vårt remissvar.

En språklag garanterar inte svenska språkets ställning; inte ens vårt eget förslag skulle göra det. Däremot bidrar en språklag till ökad språklig medvetenhet. Sedan ankommer det på oss alla att försvara svenska språket i praktisk handling, bl.a. genom att använda det inom alla viktiga samhällsområden, och inte falla i farstun för en engelskspråkig gökunge. Ingen har förnekat att engelskan är det mest gångbara internationella andraspråket, men, för att travestera en norsk företagsledare: ”Tala svenska när du kan, engelska bara när du måste!”

Per-Åke Lindblom
Medlem i nätverket Språkförsvaret

Samtliga dokument som nämnts återfinns på vår webbplats: http://www.sprakforsvaret.se/sf/

(Se även Sverigekontakt nr 3/september 2008)