Språkförsvarets frågor till kandidaterna till EU-parlamentet:

 

1. I Språklagsutredningens, ”Värna språken”, författningsförslag hette det i 14 §:

” Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas. Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om  det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.”

Den senare meningen ströks sedan i regeringspropositionen ”Språk för alla”. Vilken är din uppfattning?

Svar: Hur ska man kunna företräda sina medborgare i Parlamentet om man inte kan förstå vad som talas?

 

2. Som EU-parlamentariker är du visserligen inte direkt berörd av det tolkningssystem som används inom ministerrådet, men vi skulle ändå vilja fråga dig om din inställning till detta. Detta bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Inom RP-systemet tilldelas varje medlemsstat en pott per år. Om en stats begäran om tolkning överstiger den tilldelade potten får medlemsstaten själv betala. Vid begäran som understiger potten går 2/3 tillbaka till resepotten för respektive medlemsstat och 1/3 tillbaka till EU:s kassa. Sverige beställer minst tolkning av EU:s medlemsstater och använde 2006 endast tio procent av avsatta medel. Vilka slutsatser ska man dra av det faktum att Sverige beställer minst tolkning av EU:s alla medlemsstater?

Svar: Att antingen förstår alla vad som sägs ändå eller så är några inte så intresserade av EU.

 

3. Tycker du att det ur demokratisk synvinkel är viktigt att svenska språket vidmakthålls i EU- arbetet?                                                                                                                              

Svar:Ja                                                                                                                                                     

Tror du att användning av svenska språket och svensk tolkning och översättning kan påverka svenska medborgares syn på arbetet inom EU och inställningen till EU i allmänhet?
 

Svar: Ja
           

4. Behärskar du något annat språk lika bra som svenska eller bättre?

Svar: Nej, (även om jag kan engelska ganska bra)

 

5. Vilket språk kommer du att använda under plenarmötena i Europaparlamentet?

Svar: Svenska. Jag kommer ju, om jag skulle bli vald, att företräda Sverige i EU

6. EU:s princip är att vara en officiellt flerspråkig sammanslutning för att underlätta samarbetet. Detta kommer bl.a. till uttryck i att EU har 23 officiella språk och en omfattande tolknings- och översättningsverksamhet. Ska EU fortsätta att upprätthålla denna språkpolitik? Motivera ditt svar!

Svar: Om alla ska kunna delta på demokratiskt lika villkor så måste alla ha samma rätt till information.

7. Vad anser du om EU:s målsättning om att varje EU-medborgare bör lära sig två främmande språk förutom sitt modersmål? Enligt EU-barometern 2007 är Sverige tillsammans med Bulgarien sämst i att lära sig ett andra främmande språk. EU:s målsättning har naturligtvis främst praktisk relevans för språkundervisningen i skolan.

Svar: Det är alltid bra att lära sig olika språk men det kan inte utan problem ersätta det man lär sig från början.

8. Samtidigt som EU är en flerspråkig sammanslutning har engelskan vunnit terräng inom EU och är idag det dominerande arbetsspråket före franskan. Hur ser du på denna utveckling?

Svar: Det gör att de som inte kan engelskan hamnar efter. Hastigheten i språket och direktkommunikationen ger fördelar till dom som ”dominerar” arbetsspråket.
      

Vilka är fördelarna respektive olägenheterna?

Svar: Om alla kunde ett språk så skulle man slippa översättningsproblemet. (kostnader,  fel i översättningar osv.)  Olägenhet kunde vara att alla olikheter utplånas. Vi får på sikt ett språk. Minoriteterna blir förlorare med allt de bidrar med.

 

Leif Danielsson
www.leifdanielsson.webs.com

5/4 2009