Se Språkförsvarets frågor till kandidaterna till EU-parlamentet!

 

1. Svar:  Frågan är viktig ur demokratisk synvinkel. Jag tycker att detta är förkastligt. Utvecklingen inom EU verkar i en riktning, där parlamentarikerna avlägsnas alltmer från sina väljare, för att så småningom bilda en elit av eurokrater, med lön från EU, gemensam flagga, hymn och snart gemensamt språk.

 

2. Svar: Svenskar är i allmänhet bevandrade i engelska språket och vill gärna använda sig av det i internationella sammanhang. Jag anar också att man inte vill ställa till besvär, genom att hävda sin rätt till modersmålet.

 

3. Svar: Det är mycket viktigt att de folkvalda använder sig av sitt eget språk. Dels är det lättare att formulera sig i känsloladdade sammanhang, dels får journalister och allmänheten direkt tillgång till tal och texter och behöver inte vänta på översättning (ca tre månaders väntetid). Allra viktigast är att man skall kunna bli invald i EU- parlamentet och representera Sverige, även om man inte är högutbildad eller polyglott.

4. Svar: Jag har franska som modersmål och talar flytande engelska och vardagsspanska. Jag förstår flamländska och har läst latin och antik grekiska.

 

5. Svar: Jag har systematiskt vägrat att tala något annat språk än svenska, när tolkning finns tillgänglig. Detta är en princip som jag står fast vid. Men i mitt arbete som vice- ordförande i biståndsdelegationen AVS, pratar jag mest franska, spanska och engelska, eftersom vi aldrig har medföljande svenska tolkar.

 

6. Svar: Ja, absolut! Dessvärre fungerar inte tolknings- och översättningsverksamheten i praktiken. EU:s regler kräver bl.a. ett visst antal ledamöter från ett och samma land i ett utskott, för att tolkning skall erbjudas. Jag är den enda svenska i Fiskeriutskottet och vi är två i Biståndsutskottet. Det innebär att det inte finns tolkning till svenska på de mötena.

Vidare skall alla handlingar på de olika mötena vara tillgängliga på det egna språket. De finns alltid på franska och engelska, men endast i 25 % av fallen på svenska.

 

7. Svar: Visst är det en bra målsättning, men kultur och utbildning är frågor som EU inte skall befatta sig med.

 

8. Svar: Jag kan endast tala för parlamentet, där jag är ledamot, och jag tycker inte riktigt att påståendet stämmer. När det gäller de anställda vid institutionerna, kan de flesta både franska och engelska. När det gäller ledamöterna, kan man säga att de från nordliga länder (från Nederländerna och norrut) talar engelska. Ledamöter från Belgien och söderut talar franska. Östeuropéerna talar tyska, om de överhuvudtaget behärskar ett annat språk (utöver ryska) än sitt eget.

Detta är framförallt omständligt vid tolkfria möten, då ledamöters assistenter sitter och parallelltolkar. Å ena sida blir det väldigt störande. Å andra sidan, har det en viss tjusning med alla språken och kulturer som möts och blandas.

Hélène Goudin

EU- parlamentariker

Vice- ordförande Junilistan

Mobil: +46 703 91 75 26

Bryssel: +32 2 284 56 74

Strasbourg: +33 3 881 756 74

 

E-post:  [email protected]

              [email protected]

              [email protected]

www.junilistan.se

15/4 2009