Sprakforsvaret
   

Svar från Lena Klevenås (Miljöpartiet) 20/4 2009

 

Se Språkförsvarets frågor till kandidaterna till EU-parlamentet!

 

1. Svar: Synd att den ströks. Man uttrycker sig naturligtvis säkrast på sitt eget språk, men tolkning är ofta svår att lyssna på även om tolkarna är skickliga. Det som uttrycks är ju inte bara ord utan gester, tonfall och temperament. Sådant går ju inte att översätta.

Miljöpartiet motionerade för ett år sedan om bristen på svenska handlingar i EU-nämnden. Det är alltså inte bara i EU svenskan får stryka på foten, utan även i riksdagens EU-arbete.

 

2. Svar: I många fall kan det nog vara på det viset att svenskar – mer eller mindre korrekt – anser sig kunna engelska så bra att man anser sig inte behöva någon tolkning till sitt eget språk. Det känns konstigt att vi inte ens använder de medel som är avsatta. Det borde vi göra!

 

3. Svar: Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att alla språk vidmakthålls. Den bristande öppenheten och insynen inom EU skulle förstärkas om inte svenskan skulle vidmakthållas, och därmed även naturligtvis hur svenska medborgare ser på EU.

 

4. Svar: Nej.

 

5. Svar: Svenska.

 

6. Svar: Ja, trots de kostnader detta innebär måste varje språk värnas. Det är på flera sätt en demokratisk fråga. Alla medborgare måste kunna ha en chans att följa och förstå de beslut som fattas. Att undergräva svenskans ställning ytterligare skulle naturligtvis öka avståndet till Bryssel och makten där ytterligare.

 

7. Svar: Att lära sig ett nytt språk innebär i mångt och mycket också att man inte bara lär sig ett annat sätt att prata. Det betyder också att man får tillträde till och insyn i en annan kultursfär på ett sätt som man inte skulle kunna få annars, vilket leder till ökad interkulturell förståelse. Ökade språkkunskaper är därför viktiga. Ytterst är dock språkundervisning en fråga som ska avgöras nationellt och inte på EU-nivå.

 

8. Svar: Fördelarna ur ett svenskt perspektiv skulle kunna vara att engelskan ändå är att föredra framför franska som arbetsspråk. Omvänt kan naturligtvis andra länder uppleva detta som en nackdel. En annan fördel är att två parter har möjlighet att tala direkt med varandra, utan tolkning. Nackdelarna är givetvis att det skapar olika villkor – den som behärskar engelskan bäst har ett övertag gentemot den andra parten.

 

Lena Klevenås

[email protected]

nr 7 på Miljöpartiets EU-lista

20/4 2009