 |
Svar från Bodil Ceballos (Miljöpartiet) 21/4 2009
Se Språkförsvarets frågor till kandidaterna till EU-parlamentet!
1. Svar: Jag tycker att det är mycket viktigt att vi använder svenskan som språk i EU-sammanhang då det finns svenska tolkar att tillgå. Jag tycker t.ex. inte om att Margot Wallström talar engelska även när det finns tolkning från svenska även om hon talar bra engelska. Jag kan ha viss förståelse för att hon väljer ett annat språk än det egna när tolkningen sker i flera steg och passerar flera språk för att nå ut till de mindre språken. Innehållet kan hinna förvrängas väldigt. Jag brukar själv ofta lyssna på de spanska tolkarna istället för de svenska när den svenska tolkningen är för dålig. Det händer beroende på vilket språk anförandet är på. Miljöpartiet skrev ingen egen motion angående propositionen. Däremot motionerade vi så sent som för ett år sedan om bristen på svenska handlingar i EU-nämnden. Det är alltså inte bara i EU svenskan får stryka på foten, utan även i riksdagens EU-arbete.
3. Svar: Alla språk i EU måste vidmakthållas. Det finns ett antal officiella språk som ändå inte är arbetsspråk. T.ex. katalanska. Språkkunskaper får inte vara avgörande för exempelvis en EU-parlamentariker att bli vald. Redan i dag översätts alltför lite av t.ex. kommissionens material till svenska. På hemsidan, som är det medborgarna lättast kan hitta, finns information på de större språken även om rättsakter m.m. brukar finnas på alla språk. Det är dock inte rättsakter medborgare i huvudsak intresserar sig för utan den lättillgängliga information som finns på hemsidor. För att få en större acceptans för EU-systemet tror jag att det är av avgörande vikt att ha mer information tolkad och översatt.
4. Svar: Ja, spanska.
5. Svar: Jag kommer att använda svenska.
6. Svar: Att inte göra det skulle innebära att en stor del av befolkningen kommer att utestängas från denna arena. Om ett eller ett fåtal länders språk väljs istället kommer de att ha ett oerhört försprång i förhållande till övriga. Aktivt flerspråkiga är inte alla och den som inte är det kommer alltid att vara i underläge. Medborgarna måste också ha möjlighet att följa diskussioner och kunna sätta sig in i de beslut som fattas.
7. Svar: Att lära sig flera språk är mycket positivt. Själv talar jag 5 språk och förstår några till. Det är en oerhörd rikedom som jag önskar att alla skulle få uppleva. Tyvärr är det så i Sverige att det bara är engelskan som prioriteras nu – vilket blir tydligt i EU-barometern. Å andra sidan är vi relativt bra på engelska. Nivån på språkkunskaperna är lika viktiga som antalet språk. Det viktigaste med språkkunskaper är dock att det blir så mycket lättare att förstå andra kulturer. Det handlar inte bara om det talade eller skriftliga språket utan också kroppsspråket som är en oerhört stor del av kommunikationen mellan människor.
8. Svar: Fördelarna ur att fler länder nu har engelska som andra språk istället för som tidigare franska eller tyska. Engelskan är mer användbar i andra delar av världen också. Det är då naturligt att engelskan ändå är att föredra framför franska som arbetsspråk. Engelska är ett språk som det går att tala lite si och så utan att någon reagerar. Vi är vana vid att vi stakar oss. Franskan är grammatiskt mer komplicerad och därför svårare att hanka sig fram på utan att det blir obegripligt för motparten. Numer går all översättning till svenska från institutionerna över engelskan istället för från originalspråket vilket jag uppfattar som ett steg tillbaka eftersom information kan förloras när översättningen går i flera led. Det spar in på översättare dock och det är kanske det som är meningen.
Bodil Ceballos
|
|
|
|