Se Språkförsvarets frågor till kandidaterna till EU-parlamentet!

 

1. Svar:  Jag tycker detta är synd, jag försöker alltid tala svenska när detta är möjligt och lämpligt. Miljöpartiet motionerade så sent som för ett år sedan om bristen på svenska handlingar i EU-nämnden. Det är alltså inte bara i EU svenskan får stryka på foten, utan även i riksdagens EU-arbete. Jag syndar dock i utskotten, oftast pga att alla dokument är på engelska.

 

2. Svar: Det är ett bevis för att svenskar är duktigast på att överskatta sina kunskaper i engelska...

 

3. Svar: Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att alla språk vidmakthålls. Språkkunskaper ska inte vara avgörande för exempelvis en EU-parlamentariker att bli vald. Eller för medborgare att förstå de beslut som rör dem. Den bristande öppenheten och insynen inom EU skulle förvärras om inte svenskan skulle vidmakthållas, och därmed även naturligtvis hur svenska medborgare ser på EU.

 

4. Svar: Jag talar flytande engelska, bodde i USA 2.5 år som barn och har forskat där i tre månader, har dessutom haft engelska som språk i relationer och på jobbet i över ett decennium. Trots detta är min engelska sämre än min svenska, framförallt ordförrådet. Mina barn talar franska med mig och kan uttrycka mig ganska ledigt men mycket sämre än på svenska. Talar dessutom lite portugisiska, italienska, grekiska  men duger inte som arbetsspråk.

 

5. Svar: Jag har hitintills alltid använt svenska med något enstaka undantag vid muntliga ändringsförslag framförda på engelska.

 

6. Svar: Ja, trots de kostnader detta innebär måste varje språk värnas. Det är på flera sätt en demokratisk fråga – som tidigare nämnts ska inte språkkunskaper vara avgörande för möjligheter att ägna sig åt politik på EU-nivå. Och inte minst medborgarna måste kunna ha en chans att följa och förstå de beslut som fattas. Att undergräva svenskans ställning ytterligare skulle naturligtvis öka avståndet till Bryssel och makten där ytterligare.

 

7. Svar: Att lära sig ett nytt språk innebär i mångt och mycket också att man inte bara lär sig ett annat sätt att prata. Det betyder också att man får tillträde till och insyn i en annan kultursfär på ett sätt som man inte skulle kunna få annars, vilket leder till ökad interkulturell förståelse. Ökade språkkunskaper är därför viktiga. Ytterst är dock språkundervisning en fråga som ska avgöras nationellt och inte på EU-nivå.

 

8. Svar: Fördelarna ur ett svenskt perspektiv skulle kunna vara att engelskan ändå är att föredra framför franska som arbetsspråk. Nackdelarna är givetvis att det skapar olika villkor – den som behärskar engelskan bäst har ett övertag gentemot den andra parten. De brister EU har i fråga om öppenhet och insyn förstärks också om kunskaper i engelska ska vara avgörande för att förstå vad som händer. Alltmer lagtexter görs upp i trialoger utan tolkning, med alla dokument på engelska. Detta är ett demokratiskt problem.

 

Carl Schlyter
[email protected]

23/4 2009