Se Språkförsvarets frågor till kandidaterna till EU-parlamentet!

 

1. Svar: Vi delar uppfattningen att det är viktigt att svenskan används som språk i EU i officiella sammanhang. Men det finns också sammanhang där det inte bör vara tvingande att använda hemspråket. Vi vill inte ha en lagstiftning som i praktiken kan tolkas hur man vill.

 

2. Svar: Svårt att uttala sig om vilka slutsatser man ska dra. Troligen är det så att många svenskar inom EU:s olika organ och beslutande församlingar anser sig ha så pass bra språkkunskaper att de inte anser att tolkning är nödvändigt. Vi vet att Sverige har ökat sin tolkning under senare år, en positiv utveckling. Det är viktigt att vidmakthålla svenska språket på så många nivåer som möjligt inom EU, både för att svenskarna trots allt uttrycker sig bättre på sitt modersmål än på något annat språk, men också för att bibehålla kompetensen i svenska språket bland EU-tolkarna.

 

3. Svar: Ja, det är viktigt att stärka svenska språkets ställning, särskilt i demokratiska sammanhang. Det är mer avgörande att en vald parlamentariker ska kunna verka utan stora kunskaper i utländska språk, än för en anställd diplomat där språkkunskap kan vara ett anställningskrav. Det är också viktigt att vidmakthålla översättning till/från alla EU-språk för att möjliggöra för alla medborgare i Europa att ha möjlighet att ta del av de beslutshandlingar som finns i EU utan att vara väldigt duktig i främmande språk.

 

4. Svar: Nej, men jag talar rätt flytande engelska. Oavsett om det finns tolkning eller inte är det nödvändigt för en parlamentariker att någorlunda behärska något främmande språk eftersom man inte alltid kan ha en tolk närvarande.
 

5. Svar: Svenska – det gör jag alltid!

 

6. Svar: Ja, det är viktigt att behålla alla språken för mångfaldens skull och för att upprätthålla den språkliga kompetensen inom EU på alla språk.

 

7. Svar: Vi tycker att det är en bra ambition, och vi noterar att ambitionen gäller varje EU-medborgare. Vi har föreslagit att man ska börja med språkövningar i andra språk redan i förskolan. Vi vill också möjliggöra att man läser något eller några kärnämnen på andra språk än svenska.

Det är en självklarhet att de som läser yrkesförberedande program på gymnasiet ska läsa så mycket engelska att de får grundläggande behörighet till högskolan. Och vi föreslår betydligt fler platser på komvux och högskola där man kan läsa språkkurser, än regeringen.
 

8. Svar: Vi ser inget problem med att engelskan är det dominerande arbetsspråket istället för franskan. Engelska är det språk som talas som andraspråk av flest européer och är dessutom ett världsspråk. För svenskarna är engelskan också ett naturligare val än franskan. Det ska inte förringa betydelsen för svenska ungdomar att vid sidan om engelska som första främmande språk studera franska och/eller tyska som andraspråk. Det är viktigt med goda språkkunskaper i främmande språk, även andra än engelska.

Göran Färm

Socialdemokraterna