(Den ursprungliga insändaren har återgivits i kursiv. Den inledande kommentaren, som infördes senare i boken, ger en bakgrund till insändaren.)

Jag hade väl inga tankar på att skriva några fler insändare efter de tre föregående. Men i och med att mina egna infördes började jag att läsa andras. Så en dag svarade jag.

”Gnällspik” hade irriterat sig på den allt vanligare särskrivningen efter engelskt maner, som inte gör sig så bra i svenskan. ”Språkliberal” ansåg att det inte var något att fästa sig vid, varvid ”Gnällspik strikes again” ger tre exempel, som visar hur galet det kan bli.

Det är stor skillnad på en sjuk sköterska och en sjuksköterska. Han lyssnar hellre på ett trumpetsolo än på ett trumpet solo. Han vill absolut inte utnyttja det reklamerbjudande som bensinmacken vill locka kunder med; ”Vi kontrollerar batteriet och spolar vatten och olja på din bil”.

Listan på tokigheter skulle kunna göras lång av den som gitter, så visst har ”Gnällspik” rätt. Särskrivning där den inte hör hemma visar på dålig språkuppfattning.

”Språkliberal” och ”Gnällspik strikes again”.

Att kalla sig språkliberal är nog avsett att visa att man är vidsynt. Det kan också innebära att man har en slapp hållning till eller bristande förståelse för ett tydligt skrivet språk.

Särskrivning är något vi tagit efter från engelskan. På engelska fungerar det och leder inte till missförstånd. Men svenskan är inte uppbyggd på samma sätt och särskrivning kan allt som oftast leda till missförstånd, i värsta fall med ekonomiska, juridiska eller andra konsekvenser. Därför är särskrivning ingenting att ta lätt på. Det är till exempel en avsevärt större skillnad på särskrivning och sär skrivning än bara ett mellanslag.

Det är som det är med att språket ständigt förändras, men det finns en avsevärd skillnad mellan det talade och det skrivna. I ett samtal har man alltid möjligheten att rätta till ett missförstånd. Det har man praktiskt taget aldrig, när det gäller det skrivna.

Jag håller med dig ”Gnällspik strikes again” utom i ett avseende. Vad är det för fel på ”Gnällspik slår till igen”. Din signatur är ett exempel på en annan landsplåga. I utropsliknande uttryck slänger man gärna in något engelskt. På mig får det motsatt effekt än den avsändaren tänkt sig.

I övrigt avslutar jag med att notera att jag just nu i dubbel bemärkelse tänker på

Inget särskilt 

(Insändaren är hämtad från ”Insändare. Tänkt och tyckt av Gunnar Lund”, 2006, Bokerian – www.bokerian.se , ISBN 978-91-631-9332-3.)