Dagens Nyheter

Jag vet inte vilken gång i ordningen det är som jag reagerar på detta, men hur som helst skedde det idag igen.I DNs resebilaga idag finns ett reportage om Kina av Peter Hanneberg, där bland annat de kinesiska platserna "Three Gorges", "Oxbow Lake" och "Shennong Stream" omnämns.

Det som stör mig är de engelska namnformerna. Kina är inte ett engelsktalande land, DN är inte en engelskspråkig tidning - så varför engelska namn? Nej, vänta nu, mitt gnäll är inte riktigt av den vanliga sorten. Det är inte så att jag går i taket ifall nån skriver "skateboard" istället för "rullbräda". Det är inte det.

Mitt problem är att detta (och tonvis med andra, varav vissa i DN) reportage ger en bild av hela världen som engelskspråkig. Jag vet av erfarenhet (bl.a genom min yrkesroll) att svenskar i gemen tycker att folk som pratar engelska sämre än vi själva är rätt konstiga. Tyskar och inte minst fransmän upplevs som suspekta för att de har mage att inte tala perfekt engelska.

Många svenskar är, som man säger i Staterna, "holier than the pope" när det kommer an på det engelska språket - ibland känns det som att vi i ännu högre grad än amerikanarna själva tror vi att alla i hela världen förstår engelska om man bara pratar tillräckligt högt. Detta till trots att 95% av världens befolkning inte har engelska som modersmål och trots att fem sjättedelar av mänskligheten (och en långt större andel i Kina) inte alls behärskar språket.

Varje gång jag hör radio- och tidningsreportrar använda engelska namnformer för platser i icke engelsktalande länder kan jag inte låta bli att tänka "Jösses, karln rapporterar från Långtbortistan, och har i sin gin-och-tonic-sippande hotellobbytillvaro inte ens märkt att han inte befinner sig i ett engelsktalande land - vilken tilltro kan jag då fästa vid hans rapporter?". Nå, gissningsvis tror inte Peter Hanneberg att det Kina han har besökt är engelsktalande. Men om han inte tror det, varför då använda engelska namnformer? Det enda svar jag kan föreställa mig är att "Nu skriver jag från Utlandet, och då måste jag naturligtvis använda Det Utländska Språket". Men det är just det mitt problem består i. Genom att göra det bidrar han (om än så lite) till genomsnittssvenskens uppfattning att hela världen pratar engelska, och den som inte gör det är konstig.

När jag har nämnt detta för folk i min omgivning brukar de i allmänhet säga att "Läsaren skulle inte förstå ett jota om reportaget handlade om Tjing-Tjong-dammen". Och det må så vara. Men varför i så fall inte "Tre Ravinerdammen"? Vi talar om "Eiffeltornet", "Lutande tornet i Pisa", "Röda Torget", och så vidare. De ligger också utomlands, liksom "Spanska trappan" och "Kinesiska muren". Man måste inte nödvändigtvis använda inhemska former, men valet måste i en svenskspråkig text rimligen stå mellan detta och svenska (såvida det inhemska språket inte råkar vara engelska, förstås).

Återigen, visst är jag en gnällputte som har hakat upp mig på nåt som inte ens är en flugskit i universum. Men jag är inte riktigt samma typ av surkart som den som normalt klagar på anglicismer i medierna. Det som stör mig är att ni bidrar till att göra svenskarnas världsbild en liten, liten gnutta mer anglocentrisk än den redan är. Och även om det i vissas ögon säkert får mig att framstå som konspirationsteoretisk rättshaverist, tror jag på fullt allvar att det i sin tur påverkar hur vi ser på den förkrossande majoritet av världens befolkning som inte kan ett ord engelska.

Mvh

Mikael Parkvall

22/5 2005

 

Tillbaka till Brevarkivet