En sammanställning av min brevväxling med utgångspunkt i Agneta Styrmans (Mediespråkgruppen) svar på mitt ebrev med rubriken "När en medieoker språkvård får svenskan att gå förlorad i översättningen", vilket tidigare publicerats som ett nedkortat blogginlägg på Språkförsvarets hemsida:
 
 
 
Från: Agneta Styrman (Mediespråkgruppen och TT:s utrikesredaktion)
Till: Johan Svensson (språkintresserad privatperson)
Innehåll: Styrmans svar på "När en medieoker språkvård får svenskan att gå förlorad i översättningen"
Skickat:
Torsdagen den 20 maj 2010 15:16:21

Hej Johan!

Problemet med engelskan som infiltrerar svenska språket brottas man nog med i alla sorters språkgrupper... Hos oss inom medierna är det inte sällan brev som dina som tillför nya exempel, och det finns inget annat ämne som vi dryftar lika mycket!

Kan bara instämma i att språkvården sitter trångt i dag. Eftersom massmediernas ekonomiska utveckling är ganska dyster kan vi inte heller räkna med någon förbättring. Nästan alla som arbetar med språkvård inom medierna gör detta utöver eller vid sidan av sina huvudsakliga arbetsuppgifter, det vill säga i mån av tid.

Tyvärr betyder det också att vi har snålt med tid till mejlkonferenser med enskilda som hör av sig, oavsett hur angelägna frågorna är och hur präktiga exempelsamlingar vi får in.

Vi försöker se till att svara när kritiken bygger på exempel ur den egna utgivningen. Vart och ett av medierna får svara för sin utgivning.

I den mån vi har synpunkter på varandras arbete eller val i språkfrågor, så pratar vi förstås också om detta sinsemellan, men vi har inte resurser till att hålla i gång öppna debatter i ämnet. Sådana utbyten måste vi hänvisa till exempelvis Språktidningen, Journalisten eller nätmedier.
Det vi vågar lova är att dina brev finns med på bordet när vi samlas för att prata om mediespråket. Dessutom sprider vi förstås både synpunkter utifrån och gemensamma ställningstaganden till våra kolleger via respektive massmediums interna språklåda.

Jag passar på att tacka för att du hör av dig med synpunkter!

Bästa hälsningar,
Agneta Styrman
Mediespråksgruppen och TT:s utrikesredaktion
 
 

Från: Johan Svensson (numera "språkkramare"; se länken till Expressens kvalitetsblogg från den 23 maj 2010 nedan)
Till: Till de flesta medlemmarna i Mediespråkgruppen (och några andra svenska journalister)
Innehåll: Mina tankar om Styrmans svar på "När en medieoker språkvård får svenskan att gå förlorad i översättningen" (vilket hon skickade till mig den 20 maj 2010)
Datum: Måndagen den 24 maj 2010
 

Hej igen,
 
Tack för svar.
 
Jag har dock svårt att se att ekonomiska faktorer skulle vara avgörande för en god språkvård; det förklarar till exempel inte varför 92 svenska tidningar deltar i en nationell kampanj under namnet "Free Dawit", varför Svenska Journalistförbundet tillsammans med Tidningsutgivarna arrangerar ett seminarium med namnet "Det är lojalt att avslöja missförhållanden – inför skydd för whistleblowers!" eller varför Språkrådet utser de engelska orden "glamping", "flashpacker" och "gypset" till månadens svenska nyord (i augusti 2009).
 
http://www.sprakradet.se/5119
 
Men kanske är det så att medier som i större utsträcking använder sig av engelska i onödan, får fler läsare och annonsörer? Det skulle i så fall kunna vara en möjlig delförklaring till Expressens goda utfall för det första kvartalet i år, då tidningen ökade vinsten med 15,4 miljoner eller 240 % jämfört med samma period förra året.
 
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1994772/expressens-superstart-okar-240-procent-i-vinst
 
Expressens kvalitetsredaktör Irina Halling säger för övrigt i sin söndagskrönika den 23 maj att det är viktigare för tidningen att vara "Expressentypisk" än att skriva på en riktig och korrekt svenska. Annorlunda uttryckt innebär detta att Expressen anser sig värna svenskan - genom att skriva på engelska! Det bör här nämnas att Halling själv hellre använder "bestseller" än bästsäljare. Men är det god språkvård? Personligen svarar jag nej på den frågan.
 
http://blogg.expressen.se/kvalitetsbloggen/entry.jsp?messid=599474 
 
När det gäller den upplevda bristen på tid för språkvård, så är det givetvis beklagligt att många av er känner så. För det arbete som ni utför är viktigt för svenskans utveckling (alternativt avveckling). Det står emellertid klart att det är upp till varje nyhetsmedium att själv avgöra vilka språkregler som gäller i det egna mediet, oavsett vilka rekommendationer som kommer till uttryck i TT-språket. Expressen och DN tycks exempelvis ha dragit diametralt olika slutsatser i frågan om vad som konstituerar en god mediespråkvård när det gäller engelska ord och uttryck i svenskan. 
 
En allmän fråga om synen på engelska i medierna, om än från en enskild och utan konkreta exempel från det egna mediets utgivning, bör ändå vara fullt möjlig att besvara utan någon större tidsspillan: man borde helt enkelt kunna redovisa det egna mediets interna språkregler avseende engelskan - förutsatt att det faktiskt finns några sådana.
 
Jag hoppas kunna återkomma längre fram med fler tankar kring engelska ord i svenskan. Tills dess hoppas jag att ni fortsätter att kämpa för en god språkvård i era respektive medier!
 
Mvh, Johan Svensson

Från: Irina Halling (Expressens kvalitetsredaktör)
Till: Johan Svensson (språkkramare)
Innehåll: Halling besvarar mitt utskick till Mediespråkgruppens medlemmar (som jag epostade den 24 maj 2010)
Datum: Tisdagen den 25 maj 2010
 
Hej!

ä är du skriver så här så har du missuppfattat min text:
 
Johan Svensson <[email protected]> skriver:
 
Expressens kvalitetsredaktör Irina Halling säger för övrigt i sin söndagskrönika den 23 maj att det är viktigare för tidningen att vara "Expressentypisk" än att skriva på en riktig och korrekt svenska. 
Jag ställer inte de två punkterna emot varandra.
- Vi ska skriva riktig och korrekt svenska.
och
-Vi ska skriva Expressentypiskt (klart, enkelt gärna fyndigt)
 
Annorlunda uttryckt innebär detta att Expressen anser sig värna svenskan - genom att skriva på engelska! Det bör här nämnas att Halling själv hellre använder "bestseller" än bästsäljare. Men är det god språkvård? Personligen svarar jag nej på den frågan.

Dessutom försökte jag betona att vi har högt i tak och ger den enskilde skribenten stor frihet.
 
Jag återgav i mina krönika några av dina exempel på engelska ord som nu är upptagna i Svenska Akademins ordlista eftersom jag tycker att du (och flera andra som mejlar i samma ämne) för en intressant diskussion. Jag vill gärna att både läsare och medarbetare blir medvetna om språkdiskussionen. Men på tidningen är vi inte beredda att införa några förbud.

Det viktigaste för oss är att skriva på ett sätt så att inte läsare utestängs av allehanda obegripligheter.
 
Vi har heller inte utfärdat dödstraff på bestseller men jag tycker faktiskt precis som du att man lika gärna kan använda ordet bästsäljare. Men även i detta fall har vi stor personlig frihet på tidningen.
 
Vänliga hälsningar
 
Irina Halling
Kvalitetsredaktör
Expressen /GT /Kvällsposten 
 
 

Från: Johan Svensson (språkkramare)
Till: Irina Halling (Expressens kvalitetsredaktör)
Innehåll: Jag bemöter Hallings förtydliganden om grunderna i Expressens språkvårdsregler (epostade till mig den 25 maj 2010)
Datum: Fredagen den 28 maj 2010

Hej Irina,
 
Tack för ditt svar. Jag ska försöka kommentera det så kortfattat som möjligt i det följande.
 
1) När tidningens skribenter väljer att använda engelska ord istället för svenska, så är det min bestämda uppfattning att de två punkterna - "riktig och korrekt svenska" respektive "Expressentypiskt" - svårligen låter sig uppfyllas samtidigt. Tidningen har de facto valt att ge den senare punkten företräde framför den förra. Men att välja direktlån (som "bestseller") före översättningslån (som "bästsäljare") kan knappast vara god svenska. 
 
Sedan så kan man fundera över vad som är klart, enkelt eller fyndigt med att till exempel skriva "tipping point"?  Hade det verkligen inte varit möjligt att först och främst översätta begreppet till svenska? Engelskan har "turning point", "melting point", breaking point" och "freezing point" - svenskan har vändpunkt, smältpunkt, brytpunkt och fryspunkt. En översättning av "tipping point" i analogi med de nyss uppräknade punkterna skulle väl i så fall bli tippunkt (jag finner även stöd för översättningen i ett blogginlägg om vetenskapliga termer skriven av kommunikatören Malin Sandström den 23 oktober 2008).
 
http://www.expressen.se/ledare/1.1977941/radda-pojkarna ["tipping point" i Expressen]
 
http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2008_10_01_archive.html 
 
När det gäller "tipping point" så är det dessutom på ren engelska. Om Expressen hade haft några som helst språkvårdande ambitioner, så borde väl uttrycket ha markerats med citattecken (i tidningar som DN och SVD sätts cittattecken runt främmande engelska begrepp som kan kräva ytterligare förklaring - i den mån sådana används överhuvudtaget - se även 12.15.2 i Språkrådets regelsamling "Svenska skrivregler" om citattecken runt främmande uttryck som är helt nya eller tillfälliga ord i språket) alternativt ha försvenskats genom en ihopskrivning: "tippingpoint" (jfr till exempel med engelskans "boarding card" som skivs "boardingcard" i SAOL).
 
http://www.dn.se/nyheter/utrikesdagen/maya-fick-hjalp-pa-bantningslagret-1.1099386 ['all inclusive' i DN]
 
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/krisen-foder-bedragerier_4758521.svd ['whistle blowers' i SVD]
 
 
2) Den långtgående friheten för Expressens skribenter att själva välja om de vill uttrycka sig på engelska eller svenska innebär dels att läsare som inte har så goda kunskaper i det engelska språket stängs ute (två stora grupper som kan sakna goda kunskaper i engelska är inlandsfödda äldre med svenskan som modersmål och utlandsfödda svenskar), dels att tidningen förstärker den trend som innebär att allt fler engelska direktlån tas upp i Svenska Akademiens ordlista (som en direkt följd av att SAOL innehåller de ord som används mest: ju oftare vi använder ett engelskt ord, desto troligare är det att ordet plockas in).
 
 
3) Jag sätter punkt för den här gången genom att konstatera att TT:s Sten Gustafsson hellre använder "sorry" än ledsen, trots att TT-språket - som utformats främst för just de egna medarbetarna - är väldigt tydligt när det gäller (sv)engelska: "Använd svenska!"

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sorry-pappa-mamma-bast-pa-facebook-1.1111749 
 
http://www.tt.se/ttsprak/
 
 
Mvh,

Johan Svensson