Frågor till riksdagspartierna inför valet 2010

Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.

1.  Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket  resultat?
  
Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 2009 angående forskningsansökningar att ”det alltid ska vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska”, d.v.s. detta är alltså en rättighet.

Svar: Lagen är ny och den konstruktion som beslutades i samband med att lagen antogs ligger fast. (se vidare sammanfattande kommentar nedan)

 

2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?
 
I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k. kärnområdet, d.v.s. lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i ” Språk för alla”).

Svar: Se svar ovan samt vidare sammanfattande kommentar nedan.
 

3.  Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?
 

Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förord- ningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande. Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden.Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent.

Svar: Arbetet att ständigt granska befintliga lagar för att säkerställa att de lagar som finns är aktuella och rimliga är riksdagens centrala uppgift. Det finns i dagsläget, som redan nämnts, inte några planer på att förändra den nyligen beslutade språklagen.

4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-post- adresserna eller inte?
 
Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser.

Svar: Det pågår ett arbete i regeringskansliet att se över e- postsystemet för att säkerställa att språket inte är ett hinder för allmänheten att nå viktig information eller att komma i kontakt med förtroendevalda.

5. Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?
  
Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar undersökningar att den mellannordiska språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ungdomar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråksundervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal.

Svar: Frågan är ständigt aktuell och engagerar inte minst oss moderater. Norden utreder just nu en gemensam kultur-tv-kanal, som utöver sin nordiska profil eventuellt kan låta vissa franska och tyska kulturprogram ingå. Det är en banbrytande idé som lanseras av politiker i Nordiska rådet, där den moderata ledamoten Mats Johansson (M) är drivande. Han sitter i såväl Nordiska rådets som riksdagens kulturutskott och menar att Norden har en kulturgemenskap och att den kan odlas genom en tv-satsning.  Se http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/nya-planer-pa-nordisk-kanal_4615901.svd

 

6. Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?

 

Svar: Frågorna ovan berör grundläggande den nya språklagen och om den skall vara en rättighet eller skyldighetslag. Lagen är ny och det är för tidigt att säga något generellt kring om den haft önskad effekt. Frågan som Nätverket Språkförsvaret arbetar med, svenskans roll i det offentliga rummet, är mycket central och viktig. I en allt mer internationaliserad värld är det viktigt att debatten kring svenskans roll hålls levande. Det är naturligtvis inte rimligt att grupper av människor skall stängas ute från information eller utbildningar på grund av brister i det engelska språket. Samtidigt måste det finnas en viss flexibilitet och rimlighet när dessa frågor hanteras då vi idag lever i en allt mer internationaliserad och digitaliserad värld där information människor i mellan i allt väsentligt sker på engelska. Att hitta en balans mellan olika intressen är viktigt och här spelar JO en viktig roll.

Det generella svaret på frågeställningarna är att det är för tidigt att utvärdera vår nuvarande språklag, att några ytterligare förändringar i dagsläget inte är aktuellt men att alliansregeringen, om vi får förnyat förtroende från väljarna, fortsatt skall följa frågan med stor noggrannhet. Det är för oss moderater en självklarhet att vi, om det under nästkommande mandatperiod skulle visa sig att den nyligen instiftade språklagen i någon del inte skulle fungera i enlighet med lagstiftarens intentioner, inte är främmande för att föreslå kompletterande förbättringar av lagen.

Vänliga hälsningar

Gabriella Norén

-----------------------------------------------------------------
nya moderaterna
Gabriella Norén
Handläggarchef