Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.
1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat?
Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 angående forskningsansökningar att ”det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska”, d.v.s. detta är alltså en rättighet.
Svar: Vi anser att den form som språklagen fick var ändamålsenlig. Så här skrev vi i vår motion med anledning av propositionen: ”I propositionen Språk för alla, föreslås att en språklag införs. Detta är en fortsättning på det arbete som den socialdemokratiska regeringen startade under förra mandatperioden. Den socialdemokratiska regeringen överlämnade till riksdagen i september 2005 en proposition: Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2). Riksdagen beslutade 2005-12-07 att bifalla regeringens förslag till en samlad svensk språkpolitik. I propositionen Språk för alla, föreslår regeringen att de i stort sett redan fastställda språkpolitiska målen nu fastställs i en språklag. Vi socialdemokrater ställer oss bakom den föreslagna språklagen. Största fokus i språklagen kommer givetvis att ligga på det svenska språket. Vi vill dock understryka vikten av att stödja minoritetsspråken så att de hålls levande och att den kultur som är knuten till språken förs vidare. Vi vill även understryka vad som anförs i propositionen att den som är döv, hörselskadad eller som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. ”
2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?
I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k. kärnområdet, d.v.s. lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i ” Språk för alla”).
Svar: Det är möjligt att vi behöver skärpa regelsystemet eftersom efterlevnaden inte är tillfredsställande.
3. Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?
Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förordningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande. Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden. Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent.
Svar: Vi tycker det är angeläget att följa upp och utvärdera vilka effekter språklagen har fått och i vad mån man eventuellt måste skärpa lagstiftningen.
4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?
Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser.
Svar: Ja, om vi vinner valet kommer vi att skyndsamt ändra de engelskspråkiga e-postadresserna till svenska. Så här skrev vi i vår motion:
”Det är viktigt att regeringen och i synnerhet Kulturdepartementet som högst ansvarig vårdare av det svenska språket föregår med gott exempel när det gäller att använda svenska språket. Det gäller i allra högsta grad kommunikationerna på Internet mellan Regeringskansliet och allmänheten. Den debatt som följde på propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2) tog bl.a. upp frågan om ovanan att vissa svenska myndigheter har webbadresser enbart på engelska. Den dåvarande regeringen inledde ett arbete för att ändra till ett svenskt språkbruk i regeringens eget kansli. Än idag använder regeringskansliet engelska i sina e-postadresser, vi anser att man bör ändra på denna ordning och använda svenska språket i sina e-postadresser och det bör ske utan dröjsmål.”
5. Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?
Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar undersökningar att den mellannordiska
språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ungdomar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråksundervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal.
Svar: Detta är en viktig fråga, och vi anser att den nordiska språkdeklarationen är ett bra dokument. Det handlar om efterlevnaden. Det är viktigt att skolan uppmärksammar dessa problem och stimulerar till att se film och läsa böcker på nordiska språk.
6. Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?
Svar: Det är för tidigt att uttala sig om det, se svar fråga 3.
Svar via
Monica Lindell Rylén
Socialdemokraterna
