Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.  

1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat?
        
Svar: Utformningen diskuterades i samband med att vi deltog i att ta fram regerinens proposition "Språk för alla - förslag till språklag. Lagen trädde i kraft för bara ett år sedan och det är ännu för tidigt att överblicka om lagen har haft fyllt sitt syfte eller om justeringar behövs. 
 
2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?
        
Svar: Kristdemokraterna har hittills inte fått några större signaler om motsatsen, men om så skulle vara fallet så är vi förstås angelägna att bidra till en förbättring av kärnområdet.
 
3. Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?
        
Svar: Riksdagens centrala uppgift är att ständigt granska befintliga lagar för att säkerställa att de lagar som finns är aktuella och rimliga.  
 
4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?
        
Svar: Det pågår ett arbete i regeringskansliet att se över e-postsystemet för att säkerställa att språket inte är ett hinder för allmänheten att nå viktig information eller att komma i kontakt med förtroendevalda.
 
5. Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?
        
Svar: Den är viktig, både som en del av ett kulturarv men också som ett uttryck för att vi tillhör samma geografiska region. Nordiska rådet gör ett viktigt arbete för att stärka det nordiska samarbetet. Det är också viktigt att trösklarna mellan länderna hålls så låga som möjligt så att kommunikation och resande för arbete och nöje blir naturligt att avhandla på de nordiska språken. Ett litet vardagsexempel på att Internet kan vara en positiv väg för en stärkt nordisk språkgemenskap är att det i media uppmärksammats att http://www.yr.no/place/Sweden/ haft en bättre tjänst för svenskt lokalväder än SMHI.
 
6. Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?
 
Svar: Det är lite tidigt att uttala sig om det eftersom lagen bara funnits ett år. Givetvis hoppas vi att lagen har den bäst avpassade utformningen för att svara mot våra tankar om det svenska språket som majoritetsspråk och minoritetsspråken. Skulle det visa sig att vi inte lyckats helt så är vi inte främmande för att pröva hur vi bättre ska kunna fånga vår syn på språket i lagtext.

Kristdemokraterna